,note3 ,images of the original pages can be downloaded from https3_/_/www4gutenberg4org_/files_/#eig ec_/ ,click on page-mages4zip to download4 ,,studentf,,reningen ,,verdandis ,,sm,,skrifter4 #ce4 ,,moralens ,,utveckling4 ,,fri ,,bearbetning ,,efter ,,ch4 ,,letourneau3 ,l',,volution ,,de ,,la ,,morale af ,,ellen ,,key1 frfattarinna4 ,andra tillkade upplagan4 7,sjunde tusendet47 ,,stockholm4 ,albert ,bonniers frlag4 ,innehll3 ,moralens utveckling4 ,inledning #c4 #a4 ,minnet som biologisk freteelse #e4 #b4 ,djurens moral #h4 #c4 ,mnniskans moral #aj4 #d4 ,moralens fyra utvecklingsskeden #ac4 #e4 ,den djuriska moralen #ad4 ,a4 ,mnniskolifvets vrde #ad4 ,b4 ,de svagas behandling #af4 ,c4 ,frhllandet mellan knen #bj4 ,d4 ,aktning fr gandertten #be4 ,e4 ,altruism och pliktknsla #bf4 #f4 ,vildens moral #cb4 ,a4 ,mnniskolifvets vrde #cc4 ,b4 ,de svagas behandling #cg4 ,c4 ,frhllandet mellan knen #ch4 ,d4 ,aktningen fr gandertten #ch4 ,e4 ,altruism och pliktknsla #ch4 #g4 ,den barbariska moralen #dj4 ,a4 ,judarnas moral #da4 ,b4 ,grekernas och romarnas moral #dc4 ,c4 ,de germaniska folkens moral #df4 #h4 ,den industriella moralen #ej4 #i4 ,slutord #ed4 ,efterskrift #ef4 ,,stockholm4 ,,alb4 ,,bonniers ,,boktryckeri #aijc4 ,inledning4 ,i en fregende smskrift#a har jag skt skildra den frhistoriska mnniskan1 sdan som arkeologiens och etnografiens med hvarandra sammanstllda slutsatser visa oss att hon troligen varit4 ,den vissheten att nutidens vildar i sina allmnna drag frete samma egendomligheter1 som den frhistoriska tidens mnniskor1 r emellertid icke blott af en vidt omfattande betydelse med afseende vra insikter om den frhistoriska mnniskans lefnads- och arbetsstt4 ,genom att iakttaga de nu lefvande vilda folken kan man fven flja den utveckling1 som samhllet1 religionerna och moralen haft att genomg4 ,det r med moralens utveckling vi nu skola sysselstta oss4 ,de hos mnniskan som hos andra organiska varelser inneboende bestmningarna sjlvbevarelsedriften och slktbevarelsedriften vrka till en brjan utan hnsyn till annat n sin egen gonblickliga tillfredsstllelse4 ,men genom sin vxelvrkan p hvarandra1 komma dessa drifter att blifva sammansatta och olikartade2 ur sjlfbevarelsedriften utvecklar sig egoismen och ur slktbevarelsedriften altruismen1 bda lika oumbrliga fr moralens utveckling4 ,med egoism menas i detta sammanhang icke endast sjlfviskhet4 ,ordet innefattar hr fven sjlfhjlp1 sjlfknsla1 sjlfvrksamhet1 sjlfhfdelse -- eller med ett ord alla de mngfaldiga lifsyttringar genom hvilka ett jag1 en individ -- d4 v4 s4 en viss sjlfstndig personlighet -- hfdar sin sregna tillvaro och frmjar sin enskilda lycka4 ,altruism#b ter r knslan fr andras vl och ve2 behofvet att taga hnsyn ocks till andras lycka4 ,moralen erhller sledes en egoistisk sida eller plikterna mot oss sjlfva1 och en altruistisk eller plikterna mot andra4 ,men begreppen om dessa plikter framg p hvarje punkt af utvecklingen ur en kompromiss mellan hvad egoismen krfver som sin rtt och altruismen som sin4 ,ju lgre moralen str1 desto lngre r afstndet mellan egoism och altruism2 ju hgre utveckling moralen ntt1 desto mera samvrkan och enhet finnes mellan bda4 ,i s vl sed som lag framtrder p det hgre moraliska skedet erknnandet af svl den enskilda mnniskans som slktets berttigade kraf1 och inom alla omrden ser man en strfvan att frena de egoistiska och de altruistiska fordringarna med hvarandra4 ,i stort sedd blir drfr moralens utvecklingshistoria en skildring af huru mnniskorna1 drifna af svl egoism som altruism1 arbetat sig till en allt strre vxelvrkan och jmvikt mellan dessa bda grundkrafter1 af hvilka ingendera kan undertryckas utan skada fr s vl den enskildes som samhllets fullhet af lif4 ,om en sdan skildring skall ge en sanningsenlig bild af moralens utveckling1 kan det ej undvikas att mycket mste uttalas1 som kanske vrkar sttande p de lsare1 hvilka fr frsta gngen stta sig in i mnet4 ,jag har emellertid skt gra den fljande skildringen s hofsam som aktningen fr sanningen medger4 #a4 ,minnet som biologisk freteelse4 ,en hvar har iakttagit sm barns tafatta rrelser1 nr de handtera ngot eller den mda1 med hvilken de lra sig g4 ,och de flsta minnas hvilket trttsamt arbete det var att lra sig skrifva1 sy1 ro1 simma1 dansa1 g skridsko och andra1 liknande frdigheter4 ,huru mycket ljligt fktande med armar och ben1 huru mycket ondig anstrngning1 innan vi lrde oss utfra de olika rrelserna med minsta mjliga kraftfrbrukning och mda6 ,att vi slutligen kunnat gra dylika saker allt bttre och bttre1 beror p att man genom fning kan befsta de ndiga och utesluta de ondiga rrelserna4 ,men denna mjlighet att infva frdigheter beror ter p ett s4 k4 fysiologisk minne hos muskler1 nrver och i synnerhet nrvcentra genom hvilket de allt lttare och lttare gra om skrifrrelserna1 dansstegen1 simtagen o4 s4 v4 ,det fysiologiska minnet r olikt det psykologiska endast genom sin omedvetenhet4 ,man kan ju g1 spela1 simma1 dansa1 sy och ro utan att medvetet minnas alla de tidigare rrelser genom hvilka man lrt sig detta4 ,men att man ngonsin kommit s lngt1 att man vrkligen kan mekaniskt -- eller rttare automatiskt -- utfva dessa och liknande frdigheter1 det beror p att hvarje rrelse p nrvcentra gr ett intryck1 som dessa centra bevara1 och drigenom uppstr en bengenhet hos dem att p nytt trda i samma slags vrksamhet4 ,det r dessa i lifsvrktygen ingngna terstoder af de ofta frnyade rrelserna1 hvilka smningom gra det mjligt att vi allt lttare och slutligen som sagt automatiskt utfra dessa rrelser4#c ,genom att hvarje intryck slunda lmnar ett outplnligt mrke i en nrvcell1 frambringas ett anlag hos cellen4 ,och genom att dessa anlag kunna lmnas i arf1 blifva de slutligen alldeles naturliga1 samt mycket svra att motvrka1 sedan de blifvit vl befsta i organismen4#d ,genom dessa det organiska minnets egenskaper har man nu skt frklara ocks de moraliska egenskapernas och frdigheternas utveckling4 ,denna skulle framgtt af att vissa handlingar lmna intryck i hjrncellerna och genom dessa intryck framkallas nyssnmda bengenhet att ter -- och lttare -- utfra samma handlingar4 ,hrigenom danas slutligen hvad man enligt sprkbruket lnge kallat en andra natur1 utan att dock veta huru sant detta talestt varit4 ,hvad man i allmnhet kallar instinkt hos djuren r det lttfattligaste exemplet p det nyss sagda4 ,vi veta att hnan rufvar gg1 nr man lgger dem under henne1 antingen de ro hennes egna eller andra fglars2 fgeln1 som r fdd i bur1 har dock kvar sin flygfrmga2 en valp af en jakthund visar snart sina medfdda anlag fr jakt2 hnsfgeln rjer ytterlig oro vid hkens nrhet1 om fgeln ocks aldrig frut sett honom4 ,alla dessa freteelser ro en dylik1 genom mnga slktleds fning vunnen1 andra natur4 ,ty att de icke ro oumbrliga naturdrifter1 att de tvrtom kunna bortfalla eller omdanas1 det visar sig p flera stt4 ,om slunda ett djur genom ndrade lefnadsvanor icke lngre behfver en viss sdan frvrfvad frdighet1 d frloras ocks denna instinkt s smningom4 ,den tama ankan mister sin lngtan efter vattnet2 hunden p ,polynesiens ar1 som uteslutande fdes med vxtmnen1 frlorar slutligen lusten efter ktt4 ,och dessa exempel kunde mngfaldigas4 ,slunda visar oss redan djurlifvet att uppfostran kan komma vissa instinkter att vxa bort1 andra att vxa fram1 genom att nrvcellerna behlla vissa intryck1 hvilka fverg till vissa bjelser1 till hvad vi kalla det djurslagets karaktr1 d4 v4 s4 dess egendomliga skaplynne4 ,men icke blott de olika djurslagen frete sina olika karaktrer3 bland de hgre djuren visa individer af samma slag fven mycket olika karaktrer4 #b4 ,djurens moral4 ,de gamla religisa eller filosofiska frestllningarna att mnniskan i sin egenskap af fallet gudsbelte och tnkande varelse intager en frn djuren alldeles srskild stndpunkt2 att hon ensam har ett samvete1 som anklagar eller ursakar2 att hon ensam skulle kunna synda1 emedan hon ensam kan skilja p och vlja mellan det onda och goda -- denna frestllning kan icke lngre uppehllas4 ,sedan man brjat vetenskapligt sysselstta sig med djurens sjlslif har det nmligen gjorts mnga erfarenhetsrn med afseende frndskapen mellan mnniskonaturen och den djuriska naturen i detta afseende4 ,vi skola blott anfra ett exempel bland mngden3 ,en hund1 som aldrig hade blifvit agad och aldrig frut stulit1 tillgrep en gng1 d han var mycket hungrig1 en kotlett4 ,men han t ej upp den2 gmde sig tvrtom under soffan1 och efter en stunds inre strid1 under hvilken husbonden p intet stt ltsade om hans handling1 kom han fram fr att lgga sitt tjufgods vid sin herres ftter1 under de djupaste tecken till nger6 ,huru mnga sm barn eller vildar skulle visa en sdan samvetsmhet8 ,den mjlighet till altruism1 som r grundvillkoret fr allt slags samhllighet1 finnes hos djuren i lika hg grad1 som hos den primitiva mnniskan4 ,s snart ngra djur eller mnniskor lefva i flock1 mste i ngon mn1 msesidig hnsyn och msesidig hjlpsamhet intrda och de flockar1 dr denna msesidighet gr lngst1 hafva alla utsikter att besegra andra flockar i kampen fr tillvaron4 ,som det omedelbaraste uttrycket af denna altruism kan man anse frldrakrleken1 och denna r lika stor hos de hgre djuren som hos urmnniskan4 ,det r en vanlig freteelse att djurhonor1 sjlfva bldande ur flera sr1 med sin kropp ska skydda ungen och med sina yttersta krafter vrna honom fr jgaren1 i stllet fr att ska rdda sig sjlfva4 ,men icke blott frldrakrlek utan hvad man oegentligt plgar kalla mnniskokrlek1 d4 v4 s4 krlek till sina likar1 finnes hos djuren4 ,regeln bland dem liksom bland de primitiva mnniskorna r visserligen att en hvar i farans stund endast tnker p sin egen rddning och lmnar de vrnlsa t sitt de4 ,men fven hos djuren finnas undantag1 vrkliga drag af altruism1 af hjltemodig offervillighet fr den svagare4 ,s t4 ex4 flydde en skara babianer1 frfljd af hundar1 i vild skrck4 ,en unge kunde ej flja de ldre1 utan blef efter1 men klagade sin nd med hga jmmerrop4 ,en af de redan i skerhet varande aphanarna tervnde d1 bar ungen med sig och rddade honom med egen lifsfara undan hundarnas gap4 ,tillgifvenheten mellan djur kan vara s stor att det ena begr sjlfmord1 d det andra dr4 ,och att finna djur1 som hngifvet vrda gamla frldrar eller sjuka kamrater1 hr icke till ovanligheten4 ,i myrsamhllena r denna altruism pfallande stor4 ,srade myror vrdas omsorgsfullt -- man har till och med iakttagit en myra1 som hngifvet sktte en srad vn i fem mnader -- och larverna omhuldas samt frsvaras med strsta mhet och det strsta ddsfrakt4 ,men det rder i detta hnseende stor skillnad mellan svl olika myrsamhllen som olika individer inom samma stack4 ,s att altruismen hos myrorna r ingalunda blott en blind instinkt4 ,sak samma med fliten hos bin2 det finnes flitiga och lata bin1 ja1 tjufaktiga bin4 ,om man blandar brnnvin i honungen1 bli bina alldeles frsupna samt hemfalla sedan ohjlpligt till drinkarens laster1 medan de annars utveckla alla medborgerliga dygder4#e ,om utrymmet medgfve det1 skulle ltt en mngd exempel frn djurlifvet kunna upprknas1 som visa huru de s4 k4 naturliga instinkterna kunna omdanas eller rent af utbytas mot andra1 och huru1 under fven den mst sjlfviska kamp fr tillvaron1 handlingar af hjltemodig uppoffring utfras af somliga djur4 ,det r mellan de olika djurslagen1 som den vilda kampen fr tillvaron pgr1 medan den msesidiga hjlpen ofta bestmmer samlifvet mellan djur af samma slkte4#f #c4 ,mnniskans moral4 ,p samma stt hafva hos mnniskan vissa instinkter blifvit omdanade1 vissa handlingar upprepade tills de blifvit bjelser4 ,men fven sedan flertalet mnniskor upphrt att bero af vissa instinkter1 som varit inkarnerade -- d4 v4 s4 gtt in i ktt och blod -- hos vra frfder1 s kunna dessa instinkter framtrda hos enstaka individer4 ,vissa vilddjurslika beteenden1 vissa oemotstndliga drifter1 ssom mordmani1 tjufmani o4 s4 v4 ro kvarlefvor af ett tidigare skede1 och de mnniskor1 som st under dessa drifters inflytande1 tillfredsstlla dem utan hnsyn vare sig till sin egen nytta1 till den offentliga skammen eller till sedlighetsbegreppen -- alldeles s1 som flertalet mnniskor under ett tidigare skede tillfredsstllde dessa samma drifter4#g ,men andra sidan framtrda stundom mnniskor1 hvilkas handlingar lika mycket hja sig fver den allmnna sedlighetens stndpunkt1 som dessa frstnmdas st under den4 ,dessa sllsynta freteelser ro frebud till ett framtida1 n hgre utvecklingsskede4 ,i de flsta fall dukar visserligen detta hgre stende ftal under fr det lgre stende flertalet2 men dessfrinnan hafva dessa f stundom hunnit gifva ngra af sina egendomligheter i arf t efterkommande1 stundom ocks hunnit gifva sina samtida ett intryck1 som smningom blir vrksamt i ombildande riktning4 ,ur sjlfbevarelsedriften hafva mnniskans allra frsta aningar om rtt och ortt uppsttt4 ,hvad urmnniskan erfor som fr sig gagnande ansgs smningom i hennes begrepp rtt2 det skadliga ansgs ortt4 ,och slunda blefvo redan inom de frsta sammanslutna flockarna vissa handlingar frbjudna1 andra befallda1 emedan de frra voro nyttiga fr flocken och de senare skadliga4 ,dessa frbud och freskrifter voro ytterst f1 men dremot fljderna af olydnad mot dem mycket svra4 ,och p detta stt erhllo medlemmarna i flocken en viss1 mycket begrnsad men ganska bestmd uppfattning af hvad de borde gra eller lta bli att gra4 ,genom att handlingen i ena fallet erhll understd1 i det andra rnte motstnd1 lrde man sig att gra ett slags urval2 det frra slaget af handlingar blef smningom angenmare n det senare1 som alltid af de starkare vardt tuktat4 ,hos de svagare uppstod -- genom denna upprepade underkastelse under de starkares vilja -- sdana slags organiska intryck1 som i det fregende ro skildrade4 ,intrycken blefvo smningom bjelser och dessa inkarnerades hos nsta slktled1 som i sin ordning lmnade dem n mer strkta i arf t det nsta4 ,flertalet fljde villigt dessa bjelsers maning och knde1 d de motstodo den1 en oro1 som nnu icke kan kallas samvetskval1 men r den fruktan fr fljderna ur hvilken samvetsoron utvecklas4 ,till uppkomsten af vissa enkla moralbegrepp bidrog i vsentlig grad ett annat inflytande4 ,redan hos djuren finner man stor knslighet fr likars omdme1 och sllskapsdjuret mnniskan r ytterst beroende draf4 ,nr de som nyttiga ansedda handlingarna naturligtvis mttes af omgifningens bifall1 medan de som skadliga bedmda drabbades af klander1 s medvrkade denna allmnna mening kraftigt att befsta uppfattningen om det lofvrda i somliga och det straffvrda i andra handlingar4 ,frst under detta senare utvecklingsskede kan man brja tala om ett samvete1 ett inre medvetande1 som afgr det rtta eller ortta i ens handlingsstt4 ,detta medvetande1 hvilket till en brjan bestmmes genom samhllsmeningen -- och sledes1 i ordets fulla mening1 r ett samvetande om rtt och ortt -- hjes genom en allt mer sammansatt utveckling drhn1 att fr den hgre stende individen de oskrifna lagarna i hans eget inre bli mer befallande n de af samhllet stadfsta4 ,i hvarje tid finnes ett hgre och ett lgre medvetande om det handlingsstt1 som fr alla r det mst gagneliga4 ,det hgre medvetandet finnes blott hos ett ftal1 och endast mycket smningom upphjer man till moralbud de nya sedliga kraf1 som flertalet alltid frst i sedlighetens namn bekmpar1 nr en enstaka person eller meningsflock vgar uttala dem4 ,men ehuru de sedliga instinkterna1 sedan de vl ro inorganiserade1 blifva rftliga p samma stt som djurens instinkter1 s ger dock denna rftlighet ej rum lika ovillkorligt4 ,de moraliska instinkterna ro unga1 sledes mindre djupt grundade1 lttare frlorade2 rftligheten r oregelbunden1 gr stora sprng och r utsatt fr mnga1 hvarandra korsande inflytelser4 ,dock r den moraliska rftligheten mera ptaglig n den intellektuella4 ,ty de intellektuella egenskaperna ro de allra sist frvrfvade1 sledes de mst ovissa och hafva hittills endast visat sig rftliga under ngra slktled4 msesidig uppfostran1 lagar1 fredme1 hafva alla samvrkat att ge stadga t de bjelser1 som samhllet p ett visst utvecklingsskede erknt som varande moraliska4 ,men begreppen om det moraliska eller omoraliska hos vissa bjelser hafva varit ytterst vxlande1 ssom etnografien1 historien och litteraturen till fverfld bevisa4 ,en viss slags uppfostran1 vissa vanor kunna -- om de iakttagas under en tillrckligt lng fljd af slktled -- skapa vissa anlag1 vissa dygder eller vissa laster medan en ny inflytelse1 nya vanor kunna omdana begreppen s1 att den forna dygden anses som ogrning eller omvndt4 ,fr att blott nmna ett enda exempel3 vi straffa nu som brott mot lif och egendom alla tilltag1 som likna vra nordiska fders vikingatg1 hvilka dremot fr #a1jjj r sedan ansgos som utomordentligt hedrande mannabragder4 ,p lngden gr sig vanligen det starkaste af de inflytanden1 som den samhlleliga omgifningen utfvar1 rdande1 fven om det strider mot vra rftliga bjelser1 hvilka alltid ro ytterligt sega4 ,som regel ser man drfr den enskilde handla s1 som landets lagar1 flertalets uppfattning och inflytelserika mnniskors fredme angifva ssom rtt4 ,p en lg moralisk stndpunkt r man i s hg grad beroende af omgifningen1 att man endast anser moralens bud giltiga fr ens beteende mot stamfrvanter1 men icke mot frmlingar4 ,ju hgre ett folk ntt i utveckling1 desto flera individer finnas inom detsamma1 som vidga denna trnga uppfattning af altruismen2 ja1 en stor del af moralens utvecklingshistoria innebr icke frvrfvandet af nya rttsbegrepp1 utan utstrckandet af de gamla begreppens omfattning frn frnden till frmlingen1 frn landskapet till landet1 frn frie till ofrie1 frn mannen till kvinnan1 frn fverklass till underklass1 frn fosterlandet till mnskligheten4 ,emot de ldre religisa och filosofiska lrorna stller nutidens antropologi och etnografi vissheten att det icke inom ett enda omrde fr den mnskliga rttsknslan finnes ngon af alla folk fasthllen norm2 att all sedlighet r en fljd af smningom samlad erfarenhet och smningom vunnet arf1 och att sledes hvarken gudomlig uppenbarelse eller medfdda rttsbegrepp legat till grund fr moralen4 #d4 ,moralens fyra utvecklingsskeden4 ,naturen gr intet sprng4 ,liksom mnniskans organism utvecklat sig frn lgre till hgre lifsformer1 s har hennes moral utvecklats frn en stndpunkt1 som vi kunna kalla djurisk4 ,under detta djuriska skede r kannibalismen det framtrdande draget4 ,smningom upphr mnniskotandet2 och slafveriet framtrder4 ,i stllet fr att behandla sin krigsfnge som jaktbyte behandlar man honom nu som arbetsdjur4 ,detta moraliska skede kan kallas vildens4 ,under det tredje skedet1 barbarens1 utbytes smningom slafveriet mot lifegenskap2 aktningen fr lif och egendom -- till hvilken hustru rknas -- r s mycket kad1 att mord1 stld och ktenskapsbrott strngt straffas4 ,under det fjrde -- och tillsvidare sista -- moraliska skedet1 det i hvilket vi befinna oss1 r den lifegne vorden daglnare4 ,den barbariska moralen finnes kvar i mycket1 men man brjar blygas fr densamma1 och hyckleriet utmrker drfr vr tid liksom alla de skeden1 d en hgre sedelra erknnes n den1 som gtt in i ktt och blod hos samhllets flertal4 ,slafveriet och lifegenskapen ro -- frkldda -- kvar i lnekampen4 ,mordet frdmes af lagen1 men massmordet1 kriget1 godknnes nnu af allmnna meningen4 ,engifte lgges af lagen1 men prostitutionen r dock socialt erknd4 ,offervillighet predikas1 men vinstbegr drifver nstan alla fretag2 rikedomen ger all makt4 ,samtidens moral r den industriella4 ,dessa fyra skeden fverg det ena i det andra2 flera samtida folk st nnu p ngot af de tidigare skedena1 men vsterlandets odling befinner sig i det sistnmda1 industriella eller merkantila skedet4 ,inom detta ter finnas individer1 hvilkas lif och lra ro omgifningen mycket fverlgsna2 de ro s att sga nutidens lften om en bttre framtid4 ,men man fr ej dma nutidens allmnna moral efter dessa undantagsmnniskor1 lika litet som t4 ex4 ,sokrates kan anses ha varit ett uttryck af den allmnna sedligheten hos grekerna eller ,jesus af den hos judarna rdande4 ,till utgngspunkt vid bedmandet af hvarje moraliskt skede mste man tvrtom taga flertalets seder1 de vanliga freteelserna1 icke ytterligheter i vare sig det goda eller onda4 ,det blir slunda icke de finare skiftningarna i den moraliska utvecklingen utan endast ngra f1 vsentliga drag1 som i det fljande komma att framhllas fr att utmrka skillnaderna mellan den djuriska1 den vilda1 den barbariska och den industriella moralens skeden4 ,dessa hufvuddrag ro3 mnniskolifvets vrde1 de svagas behandling1 frhllandet mellan knen1 aktning fr gandertten samt altruismen i allmnhet och pliktknslan gent emot den rdande moralen4 #e4 ,den djuriska moralen4 ,a4 ,m,,nniskans ,v,,rde4 ,den djuriska moralen vet intet om aktning fr mnniskolifvet4 ,fr att stilla sin hunger efter ktt och tillgodose sitt begr efter lckerheter1 ta mnniskorna hvarandra4 ,hos alla kannibaler anses ungt kvinnoktt som mest vlsmakande4 ,och innan hustrun hunnit bli gammal och seg upptes hon drfr ofta2 stundom fr hon sjlf tnda elden1 fver hvilken hon sedan anrttas4 ,bekant r historien om vilden1 som af en missionr erhll besked1 att han ej kunde bli dpt1 s lnge han lefde i tvegifte4 ,om ett par dagar meddelade vilden1 att detta hinder nu var undanrjt1 ty han hade tit upp den ena hustrun6 ,frldrarna upptas1 d de ldras1 af barnen1 och icke sllan ta frldrarna sina egna barn4 fven om modern grter1 d fadern ddar barnet1 lugnar hon sig vanligen1 ifall hon fr sin lagliga del1 barnets hufvud1 att gnaga p4 ,i ,australien1 p ,nya ,seeland och ,stilla hafvets ar1 dr mnniskotandet nnu delvis kvarlefver1 r kriget sllan annat n mnniskojakt4 ,man ter sitt nedlagda byte p sjlfva slagfltet eller tar hem det1 gder det och slaktar det sedan vid ngot fstligt tillflle4 ,man undervisar ungdomen huru den p ett passande stt skall stycka och ta en mnniska4 ,hmdlusten och den frestllningen att man kan tillgna sig fiendens styrka och mod genom att ta hans ktt medvrka att bevara kannibalismen1 fven dr det finnes godt om annan kttfda4 ,ffngan fvar ock sitt inflytande2 s t4 ex4 berttar en resande om en man1 som t sin hustru blott fr att bli omtalad som en duktig personlighet4 ,dr tillfrseln p mnniskovildt var jmfrelsevis ringa1 frbehll man i fredstid denna lckerhet t hfdingarna -- hvilka dessutom alltid ha rtten till de bsta bitarna4 ,det friga folket kunde blott under krigstid erhlla denna njutning1 och kvinnorna frbjdos helt och hllet att taga del i dessa mltider4 ,nr mnniskotandet i dess hvardagliga form smningom upphr1 stannar det lnge kvar som religist bruk2 mnniskooffren till gudarna ro ett bland uttrycken fr tron1 att gudarna ocks lskade mnniskoktt4 ,sgnerna om ,abrahams offrande af sin son ,isak och grekernas af ,ifigenia -- hvilka bda offer frst voro befallda af gudarna1 men sedan hindrades genom gudomligt ingripande -- bevisa att vid det skedet ett nytt rttsmedvetande hll p att arbeta sig fram1 ett medvetande1 hvilket frdmde mnniskooffer4 ,i tskilliga religioner1 fven den kristna1 finnas frestllningar och bruk1 som st i ett1 nu undanskymt1 sammanhang med detta tidiga utvecklingsskede4 ,ej blott som religist bruk utan ock som en straffbestmmelse har mnniskotandet fortlefvat hos ganska hgt utvecklade folk4 ,p ,sumatra t4 ex4 dmas ktenskapsbrytare och tjufvar att tas4 ,och fven hos vr tids kulturfolk finner man att mnniskotandet tillgripes vid hungersnd2 t4 ex4 af strandade europeiska skeppsbesttningar4#h ,de trakter1 dr kannibalismen visar sig svrast att utrota1 hafva varit sdana1 dr 7som t4 ex4 p ,nya ,seeland7 naturen endast frambringar ett ringa antal af dggdjur och saftiga frukter4 ,i de trakter dremot1 hvarest annan riklig kttfda finnes1 aftager kannibalismen genom mnga samvrkande inflytanden4 ,det kraftigaste har troligen varit nyssnmda frbud fr kvinnor att ta mnniskoktt1 emedan mnnen velat frbehlla sig ensamma denna njutning4 ,frbudet har uppehllits t4 o4 m4 genom ddsstraff1 och fruktan har slunda smningom hos kvinnan alstrat en instinktiv motvilja fr detta fdomne1 medan hon tvrtom1 dr intet sdant frbud varit gllande1 med god smak delar de rysliga mltiderna t4 ex4 p ,nya ,seeland4 ,sedan mnniskotandet p nyssnmda stt blifvit motbjudande fr kvinnorna1 utvecklades ocks smningom hos barnen mdrarnas motvilja fr mnniskotandet4 ,detta r ett af de mnga fall i moralens utvecklingshistoria1 dr sjlfviskheten hos ena delen af mnskligheten varit en af orsakerna till en sedlig knslas uppvaknande hos den andra delen4 ,b4 ,,de ,,svagas ,,behandling4 ,ej blott genom kannibalism1 utan fven p mnga andra stt visar sig under det djuriska skedet missaktningen fr mnniskolifvet4 ,det finnes intet samhlleligt skydd fr den svagare2 drp r en enskild angelgenhet1 och en hvar brgar sitt lif blott i mn af sin frmga att vrja det -- hvadan ocks de gamla och sjuka1 kvinnor och barn ro i de starkares vld4 ,ett oupphrligt krigstillstnd rder2 vilddjursbegret att dda1 att besegra sina medtflare1 att ta mnniskoktt underhller detta tillstnd1 och ur detsamma fdes den uppfattningen1 att det r en ra att fljas af mnga slagna fiender in i det andra lifvet4 ,vra nordiska fders begrepp om ,valhalls frjder -- dr kmpen fortsatte lifvets strider -- liknar alldeles det1 som nnu fortlefver hos bon p ,viti#i1 hvilken srjer1 nr han icke kan framtrda fr gudarna fljd af nog mnga goda grningar1 d4 v4 s4 ddade fiender6 ,hlst slaktas fngarna under marter1 och fven sedan mnniskotandet upphrt1 fortsttes sjlfva detta pinande som ett lsklingsnje2 ofta slppas fngarna lsa fr att hetsas till dds1 alldeles s som vildens europeiska broder roar sig med att hetsa sitt instngda villebrd i sina jaktparker6 ,och r vl -- i aktning fr mnniskolifvet -- monarken1 som afskickar sina segertelegram efter en lycklig drabbning1 vsentligt skild frn indianen1 som med stolthet frtljer att han har #ejj skalper af fiender1 frn hvilka han befriat sitt folk8 ,till den djuriska moralens krigsseder hr ock ett fullstndigt nedgrande af fiendens gubbar1 kvinnor och barn4 ,frst smningom brjar man inskrnka dessa allmnna blodbad1 dels genom envigeskamp mellan ngra utvalda kmpar1 dels genom att upprtta med religis hlg omgifna skyddsplatser 7asyler74 ,slunda fick hos greken den flyende fienden skydd vid husets hrd eller vid templets altare1 och en motsvarighet till detta har man funnit i vra dagar t4 ex4 hos vildarna p ,sandwichsarna4 ,europens erfringsfrder till ,amerika1 hans nutida civilisatoriska expeditioner till ,asien och ,afrika och hans krig1 sdana de frts nnu p aderton-hundratalet1 visa oss icke ngon synnerligen skarp grns mellan den djuriska vildens och europens moral i frga om aktningen fr mnniskolifvet1 nr erfring och krig bragt hans likar i hans vld4 ,under mnniskans tidigaste utvecklingsskeden1 d kampen fr tillvaron r hrd1 tillgngen p fdomnen knapp1 blir den svage endast en brda fr den starkare1 som denne snarast mjligt sker befria sig frn4 ,i ,nya ,kaledonien blir den1 som ej orkat ta p #c dagar1 vanligen ihjlslagen1 och de ldrige begrafvas lefvande1 ofta utan att man frut gjort sig mdan att sl ihjl dem4 ,p ,sumatra t en folkstam sina gamla frldrar under den tid af ret1 nr saltet var billigt och citronerna mogna4 ,de gamla stego upp i ett trd1 barnen skakade trdet under sngen3 ,frukten r mogen1 tiden r inne2 de gamla stego ned1 slaktades och tos med salt och citron4 ,p ,viti var frldramord fr ej lnge sedan rent af en religis plikt6 ,enligt den religisa frestllningen drstdes skulle man komma till det andra lifvet alldeles i samma tillstnd som man lmnat detta4 ,det var drfr barnens uppgift att befordra sina frldrar till evigheten1 innan de blifvit allt fr orkeslsa4 ,familjen fljde den gamle till grafven1 man tog ett hjrtligt afsked1 strypte sedan ldringen samt begrof honom hgtidligt4 ,vitibons pliktknsla var i detta afseende lika befallande som europens r det i alldeles motsatt riktning4 ,buschmnnen lta vilddjuren ta upp de gamle2 andra folk ter lmna dem att svlta ihjl2 sdan var lapparnas och r stundom nnu eskimernas sed4 ,hvad vrden om afkomman angr1 s r den djuriska mnniskans moral i regeln djurens underlgsen4 ,men detta beror ter p mnniskans fverlgsna frmga att berkna villkoren fr seger i kampen fr tillvaron4 ,fr mnniskan liksom fr djuret r sjlfbevarelsedriften och knsdriften de tv starkaste drifkrafterna4 ,slktbevarelsedriftens andra bestndsdel1 krleken till afkomman1 kan ltt rka i strid med sjlfbevarelsedriften1 och d segrar denna senare oftare hos den om lifskampens svrigheter mera medvetna mnniskan n hos djuret4 ,under de tidigare skeden1 om hvilka vi nu tala1 lefde alla i umbranden och faror4 ,vrden om afkomman innebar under dessa frhllanden s mycken mda1 att man kan frst att egoismen i ndens stund segrade1 ehuru ej utan strid1 -- och att barnen offrades fr det egna jaget4 ,ju lgre en folkstam str i utveckling1 och ju vrnlsare den drfr r i kampen fr tillvaron1 desto vanligare ro barnamord4 ,i ,tasmanien mrda frldrarna vanligen de #c-d frsta barnen1 i synnerhet om de ro flickor1 och sker ej detta strax efter fdseln1 s utfres det i regeln nr krig utbryter4 ,att vildarna i hftighet sl ihjl sina barn r ocks mycket vanligt4 ,slunda sg en resande i ,eldslandet en far krossa sitt barn mot klippan1 emedan barnet sttt omkull en ggkorg -- ett kraftigare uttryck af samma rhet1 som vid liknande tillfllen kommer europerna att med stryk fverfalla sina barn4 ,medan den moraliskt outvecklade mnniskan sllan r i stnd att behrska sig1 r vilden detta endast i de fall1 dr en lng erfarenhet om tygellshetens fljder gjort sjlfbehrskning till hans andra natur4 ,den primitiva mnniskans andliga lif r en rad af enkla impulser1 hvilka sllan tyglas af yttre hnsyn eller hmmas af ngra inre motvrkande rrelser2 drfr fljer handlingen blixtsnabbt driftens ingifvelse4 ,att vildarna drjmte utan tvekan dda de vanskapliga barnen och att barnamord r eller varit lagstadgat p sdana ar i ,stilla hafvet1 dr fdomnenas mngd varit begrnsad -- detta r sakfrhllanden af hvilka man skulle tycka sig berttigad att sluta till frnvaron af all frldrakrlek hos vildarna4 ,men moderkrleken r s djupt rotad i naturen1 att de tasmaniska kvinnorna1 som berfvas sina barn1 skaffa sig ersttning genom att gna sina mma omsorger t sm hundar4 ,och ej ens p ,sandwichsarna -- dr den kvinna1 som frsummade plikten att lta mrda sina barn1 s snart hon fick fler n hgst tre1 drabbades af samhllets frakt och skymfligt uteslts ur alla aktningsvrda samhllsmedlemmars sllskap -- blef modersmheten utrotad4 ,frn den hrledde sig t4 ex4 seden1 att barnet skulle ddas genast efter fdseln och innan modern sett det2 hade det andats blott en half timme1 fick det fortfarande lefva4 ,och p dessa ar omhuldades de uppvxande barnen med stor mhet af sina mdrar4 ,barnamordens svrutrotlighet sammanhnger med den mycket naturliga uppfattningen1 att barnen ro frldrarnas egendom4 ,det r frst mycket sent och nnu ytterst otillrckligt1 som samhllet beredt skydd fr barnen mot frldrarnas godtycke4 ,fosterfrdrifning hr ocks samman med den djuriska moralen4 ,hos mnga vilda folk bedrifves den planmssigt och fortsttes lngt efter det barnamorden brjat betraktas som omoraliska4 ,att svl fosterfrdrifning som barnamord nnu tillhra ocks kulturfolkens seder1 ehuru de frdmas af deras moral1 beror mhnda drp1 att det ofdda eller nyfdda barnet af kvinnan uppfattas som endast en del af hennes egen kropp1 hvilken hon kan behandla efter behag4 ,blott smningom blir barnet fr moderns knsla en sjlfstndig personlighet4 ,de flsta barnamord hos kulturfolken1 liksom hos vildarna1 begs ocks inom frsta dygnet2 ifrn det modern brjat vrda barnet1 vaknar mheten och besegrar alla andra knslor af blygsel1 af oro fr framtiden o4 s4 v4 ,att fven bildade kvinnors moral ofta r djurisk i frga om moderlighetens plikter1 torde dessutom delvis bero af den falska anstndighet1 hvilken hos kulturfolken vllar att den unga flickan ej uppfostras till insikt om sin plikt gentemot slktets lif4 ,frst nr kvinnorna frn barndomen lra sig betrakta slktlifvet i kunskapens fulla dager och med religist allvar1 kunna hos dem de sedliga begrepp allsidigt utvecklas1 som hafva sin rot i uppfyllandet af naturens egna villkor1 men i hvilka begrepp kvinnorna stundom nnu st p sina urmdrars lga stndpunkt4 ,i mnga afseenden1 utom det nyssnmda1 kunna vi i vra kultursamhllen finna kvarlefvor af den djuriska moralen med afseende betraktandet af mnniskan ur vsentligen matnyttig synpunkt4 ,morden p fosterbarn och undantagshjon ro yttringar af den primitiva olusten att fda onyttiga personer4 ,och mnga steg p den sedliga skalan torde ej skilja den stersjfiskare -- som d han fann sin drunknade hustrus lik fullsatt af lar1 plockade bort dessa och lade ut liket fr att f ny fngst -- frn australnegern1 som styckar sitt lefvande barn fr att f fiskbete4 ,c4 ,f,,rh,,llandet ,,mellan ,k,,nen4 ,bland djuren1 tminstone ryggradsdjuren1 ro honorna i regeln icke freml fr misshandling4 ,hos somliga fglar kan man t4 o4 m4 sga att frieriet1 makens mhet om makan under hckningstiden och den ena makens djupa sorg vid den andras dd frete tecken till en krlek af hgre art4 ktenskaplig krlek i hgre mening r en knsla1 i hvilken egoismen och altruismen ntt full jmvikt1 s att den egna lyckan endast vinnes i och genom beredandet af den andras lycka4 ,men af denna slags ktenskapliga krlek finnes hos den djuriska mnniskan intet spr2 hon str tvrtom i detta fall lngt under icke blott fglarna utan mnga af dggdjuren4 ,i ,tasmanien1 hos australnegrerna och flerstdes1 r kvinnan nnu blott en svagare varelse1 som mannen kan bruka och misshandla utan ringaste hnsyn4 fverallt p den djuriska moralens stndpunkt1 och under det skede1 d fiske1 jakt och krig ro mannens enda sysselsttningar1 lgges allt annat arbete1 fven det tyngsta1 p kvinnan4 ,hon bygger bostaden1 samlar brnslet1 br alla brdor1 ofta med dibarnet p ryggen1 tillagar fdan och mttar sig med de kvarlefvor1 mannen kastar t henne4 ,ha fisket eller jakten slagit fel1 fr hon grfva upp rtter1 dyka efter musslor1 klttra efter frukter4 ,de flsta kvinnor hos nutidens vilda folk vanstllas af sr eller rr efter mnnens misshandling4 ,gitter mannen ej sjlf aga hustrun1 lmnar han henne i ngra kvinnors vld1 hvilka i hennes misshandlande finna den grymma njutning1 som den frtryckta och outvecklade varelsen ofta knner af att lta andra lida hvad man sjlf lidit1 liksom de europeiska barn1 som uppfostras med stryk1 vanligen ro de grymmaste mot andra1 svagare barn och djur4 ,nya ,seelands vigselformulr bestr i dessa till mannen riktade ord3 ,du r hennes herre2 slj henne1 dda henne1 t henne1 om du behagar4 ,i ,indien och flerstdes var hustrun fordom pliktig att dda sig vid mannens dd4 ,uppfattningen af kvinnan som en oren varelse har tagit sig uttryck i mnga vildars seder4 ,flerstdes fr hon ej ta tillsammans med mnnen1 ja ej ens koka sin mat vid samma eld4 ,efter barnsbrden mste hon genom mngahanda bruk renas1 och nnu kvarlefver i vra samhllen i och med kyrktagningen en terstod af den djuriska moralens lga uppfattning af moderskapet4 ,ehuru sederna vxla mellan strre och mindre grad af grymhet1 kan man sga om nutidens vildar1 att kvinnan af dem uppfattas som lastdjur1 njutningsmedel och slutligen fdomne1 samt att denna uppfattning r fr den djuriska moralen betecknande4 ,att flera af nutidens forskare anse den tidigaste familjen hafva varit grundad p modersvldet 7matriarkatet71 icke p fadersvldet1 ndrar icke sakfrhllandet1 att kvinnorna hos forntidens vilda folk haft och hos nutidens hafva en mycket lg stllning4 ,matriarkatet anses ha uppsttt genom omjligheten att veta hvem som var den rtte fadern1 d samma kvinna gdes af flera mn4 ,modern1 som1 utom lifvet1 ocks gaf barnet den frsta vrden1 blef d ansedd som dess rtta gare1 och modern med sitt barn blefvo sledes familjens frsta medlemmar4 ,s tillflligt var -- under detta skede -- mannens frhllande till kvinnan1 att hans frtryck af henne som den svagare ej mildrades af ngon som hlst mhet4 ,fadersvldet1 trots all dess grymma makt fver hustrurna och barnen1 blef drfr ett stort framsteg i moralisk utveckling1 ty mannens gandertt till vissa kvinnor och barn medfrde smningom en utveckling af den beskyddande mhetens knsla hos honom4 ,mannens ndrade uppfattning af kvinnan har framgtt genom en s ytterst lngsam -- och nnu alldeles oafslutad -- utveckling1 att det r p goda skl1 man plgar bedma ett samhlles odlingsgrad efter den stllning kvinnan intar inom detsamma4 ,blygsamhetsknslan r1 liksom krleken af sen tillkomst4 fven hos de djurslag1 dr mheten mellan makarna r stor och dr honan behandlas vl1 finnes ej spr af blygsamhet2 fven hos de primitiva mnniskorna saknas den lika fullstndigt4 ,hvarje drift tillfredsstlles gonblickligt1 offentligt och utan aning om anstndighet4 ,i frhllandet mellan knen rder mnggifte i ordets fulla bemrkelse4 ,och nr mannen brjar krfva trohet af sina hustrur1 s r det till en brjan endast ur ganderttslig synpunkt2 han vill icke bli bestulen1 men han hyr grna ut hustrurna t sina vnner eller andra mn4 ,en hottentott hyr ut sin hustru t europen fr en bit tobak1 lika villigt som hans dotter sljer sig fr en bomullsnsduk4 ,sjlfva ktenskapet vgabringas genom rof2 mannen lurar p grannstammens kvinnor2 finner han en1 s strtar han sig fver henne1 dfvar henne med ett klubbslag och slpar henne hem vid hret4 ,ju flera slunda vunna hustrur desto flera slafvinnor har ocks mannen4 ,rofvet uppgres senare med hennes stam1 s att hon blir rfvarens lagliga egendom2 fven ktenskapen inom stammen motsvara det gamla nordiska uttrycket brudkp3 kvinnan r en sak1 hvilken mannen tillhandlar sig af garen1 som r fadern eller nrmaste manliga frnde#aj4 ,frestllningen att kvinnan af naturen skulle hafva ett slags blygsamhetsknsla1 ett visst begrepp om kyskhet1 motbevisas fullstndigt genom etnografien4 ,dr samhllsseden godknner det1 fverlmnar sig kvinnan frn tidiga ungdomen t huru mnga mn som hlst2 dr mannen ej krfver trohet1 finnes hos hustrun ej ens begreppet drom2 blodskam r flerstdes en naturlig sak1 som ej uppvcker minsta fasa1 och att vid religisa fster f offra sin jungfrulighet t prsterna r en af ungmr efterstrfvad ra4 ,urmnniskans ohjdade tillfredsstllande af de naturliga drifterna hindrar ej hos dem uppstendet af onaturliga laster4 ,lngt ifrn att dessa -- som man hr psts -- bland vildarna utbredas genom europerna 7och hos dessa senare uppst genom en onaturlig kultur71 finnas tvrtom sdana laster hos en del vilda folk1 innan de haft ringaste berring med europerna4#aa ,s lnge ingen blygsamhetsknsla finnes1 brukas inga klder1 annat n som skydd mot kld1 i strid1 o4 s4 v4 eller som grannlt4 ,kvinnan brjar att hlja sig1 nr mannen brjar gra sin gandertt till henne gllande1 och nr han p henne straffar andra mns tillgrepp af denna hans egendom4 ,genom fruktan alstras sledes hos kvinnan den frsta ansatsen till knslig terhllsamhet1 omsorgen att ej utstta sig fr andra mns blickar och hustrulig trohet4 ,att fruktan r frsta drifkraften1 framgr bland annat af fljande sakfrhllande3 hos samma folk1 dr hustrurna brjat behrska sig1 skall man nnu finna de ogifta kvinnorna alldeles tygellsa1 och medan de frra delvis hlja sig1 g de ogifta alldeles nakna4 ,p ,tahiti1 dr den knsliga friheten fr ej lnge sedan var alldeles utan grns1 fanns ej skymt af blygsamhet2 p ,nya ,seeland dremot -- hvarest mnnen dda sina hustrur1 ifall de utan tillstnd gifva sig t andra mn -- behlla kvinnorna t4 o4 m4 under smnen och under badet en ltt drkt4 ,hos dessa ,ny-,seelndska kvinnor1 som nnu ro kannibaler1 hafva dock redan mhets- och trohetsknslorna ntt en ej ringa grad af utveckling1 ssom de europer intyga1 hvilka haft hustrur till lns af infdingarna4 ,och fven hos de ,ny-,seelndske mnnen har en viss knsla af olust gent emot dylika ln brjat utveckla sig4 ,en hfding motstod till och med en europ1 som ville lna hustrun mot att ge mannen en enkelbssa2 men nr europen slutligen bjd honom en dubbelbssa1 tog han bssan med ena handen och skt med den andra hustrun mot frmlingen4 ,att blygsamhetsknslan sedan den utvecklats1 dock frblifvit beroende af klimatiska och andra frhllanden och drigenom ytterst vxlande1 r en allmnt knd sak4 ,japanesiskan t4 ex41 som r mycket anstndigare kldd n europeiskan1 badar sig okldd i en hel samling af mn2 den franska damen under frra rhundradet lt den manlige kammartjnaren klda sig frn topp till t1 men knde frlgenhet om hon rkat att af ett sllskap bli sedd med naturlig hrfrg1 utan puder2 nutidens vrldsdamer tveka ej att p aftonen visa sig halfnakna i baldrkt1 men blygas om en man p morgonen fverraskar dem i en mycket mindre blottande morgondrkt4 ,kortligen3 begreppet om kyskhet och blygsamhet beror ingenstdes af ngot annat n den uppfattning drom1 som hos ens omgifning r gngse4 ,och ifrga om kyskheten hos kulturfolken kan t4 ex4 ppekas1 att i ,spanien1 ,skottland o4 s4 v41 dr barn utom ktenskapet icke anses som en skam1 ro barnamord mycket sllsynta och omvndt4 ,men sjlfva kyskhetens och blygsamhetens knsla vckes frst hos mdrarna genom fruktan1 utvecklas sedan hos dttrarna1 och smningom bli kyskheten och blygsamheten naturliga knslor hos kvinnorna1 som sedan invrka fven p mnnens moral i dessa afseenden4 ,slutsatsen af dessa iakttagelser rrande knsfrhllandet blir3 att den kyska krleken1 en allomfattande1 hel och varaktig lidelse1 r en frukt af utvecklingen1 och den kan sledes ej finnas vare sig hos det ena eller andra knet p de lgre utvecklingsskedena4 ,men vildens djuriska drift r frsta lnken i en kedja1 hvars sista lnk r den stora1 upphjda och frigrande knsla1 som drager andligt beslktade1 hgt utvecklade naturer till hvarandra4 ,och nnu i dag torde frmgan att p detta stt djupt lska endast finnas hos ett ftal -- som en fretrdesrtt1 rik p mjligheter af den strsta lycka och det strsta lidande4 ,detta ftal skulle troligen ej nu ntt denna frdling af den ursprungliga1 ra driften1 ifall icke vra frfder1 i sin starka egoism1 med dden straffat sina kvinnor1 nr dessa glmde att de voro delar af sin herres lsegendom4 ,d4 ,,aktning ,f,r ,,gander,,tten4 fven aktningen fr gandertten r en frvrfvad knsla4 ,i vra af pnningen behrskade samhllen1 r allmnna moralen mycket strng mot tjufnad i de former1 som hemfalla under lagen4 ,man kan gra sig skyldig till affrssvindel1 till politisk eller annan korruption2 man kan svika sin fvertygelse fr vinnings skull och -- nd frbli hedrad som samhllspelare1 medan stackaren1 som stulit af nd1 blir samhlleligt brnnmrkt6 ,ett frvrfvat begrepp1 s djupt rotat som aktningen fr gandertten nu r i vrt samhlle1 mste hafva brjat frvrfvas mycket tidigt4 ,i mnniskoslktets barndom voro tvisterna om mitt och ditt helt visst de frst och oftast frekommande1 liksom i barnkamrarna nu fr tiden4 ,visserligen finnes i alla primitiva samhllen kommunism med afseende stammens egendom4 ,men stammen vrnar sina jaktmarker och fiskvatten mot grannstammen4 ,ndvndigheten att t sig trygga villkoren fr lifsuppehlle1 skapar det frsta medvetandet om gandertt4 ,inom stammen torde ganderttsknslan frst ha gjort sig gllande i nskan att fr sig behlla de kvinnor man fngat eller tillbytt sig2 den nytta1 hustrurna gjorde sin herre och man1 vckte antagligen tidigt hos honom den moraliska skdning1 som en buschman uttryckte slunda3 ,nr man tar min hustru1 gr man ortt2 nr jag tar en annans1 gr jag rtt4 ,en skdning1 som icke saknar anhngare -- ehuru mindre ppenhjrtiga -- i vra samhllen4 ktenskapsbrottet straffas1 som ofvan ppekades1 i sin egenskap af stld2 ofta ddar vilden sin brottsliga hustru eller afskr tminstone 7och uppter ofta7 hennes nsa4 ,knslan af gandertt till hustru och barn fljes sedan af ganderttsknslan till vapnen eller redskapen1 som man tillvrkat1 husdjuren1 som man tmt2 slutligen -- och under ett senare skede -- till jorden1 som man odlat2 sist till betesmarken och skogen4 fverallt hafva i det ldsta samhllet kvinnorna och all annan egendom varit samegendom och1 d allt tillhrde alla1 uppstodo vissa msesidighetsbegrepp1 vissa gemensamhetsvanor1 mot hvilka aktningen fr egendomen sedan hade svrt att kmpa sig fram4 ,i ett kommunistiskt samfund r det hvarken brott att taga eller dygd att gifva2 gstfrihet1 gifmildhet ro dr s sjlfklara1 att det icke anses som delmod2 och tacksamhet blir sledes fven en i allmnhet oknd freteelse4 ,hos eskimerna t4 ex4 dela alla den hval ngon af dem fngat2 har man vapen eller kajaker1 lnar man ut dem1 och lntagaren erstter dem ej1 ifall han frstr dem2 lngifvaren har ju endast lnat af sitt fverfld2 stjla betyder endast att taga det ndvndiga frn ngon4 andra sidan mste alla dela mdorna vid jakt och fiske4 ,vill ngon undandraga sig dessa mdor1 s kan han det och lefver d fr sig sjlf1 men p sin egen risk2 han fr behlla sin fngst1 men ej prkna hjlp af de andra4 ,dessa1 af gemensamhet i egendom och arbete prglade1 seder ro ett fvergngsskede frn kommunism till privategendom4 ,bland folken i ,stilla hafvet har man ock tillflle att iakttaga olika fvergngsformer2 p somliga ar rder nnu ren kommunism2 p andra finnes privategendom1 men ssom en ganska ny inrttning4 ,s t4 ex4 kunde p ,markesas-arna fr ej lnge sedan hvarje frbigende stiga in till en familj1 deltaga i mltiden och g utan att tacka -- man hade ju endast brukat sin rtt6 ,kommunismen var naturlig1 s lnge individen1 illa vpnad i kampen fr tillvaron1 behfde sina likars hjlp fr anskaffandet af fda och fr skyddet af denna4 ,de altruistiska knslor1 som genom denna samegendom och msesidiga hjlp smningom utvecklades1 mste hafva varit starka1 ty de fortforo att vrka1 fven sedan herdelifvet och kerbruket smningom medfrde den fr egoismens utveckling s gynnsamma enskilda egendomen4 ,med uppkomsten af enskild egendom -- eller sregendom -- blef tjufnad ett brott och rlighet en dygd4 ,drigenom att tjufnad straffades med dden eller andra grymma straff1 uppstod smningom en instinkt1 som hll den hand tillbaka1 hvilken utstrckte sig fr att stjla frn stamfrvanter4 ,men sjlfva rlighetens begrepp vxte ytterst lngsamt1 efter som man lnge ansg det bermligt att stjla frn grannstammarna4 ,ja -- ifall det blott sker efter en krigsfrklaring1 -- s anse vi ju nnu sdana stlder hedrande6 ,e4 ,,altruism ,,och ,,pliktk,,nsla4 ,hr ofvan ppekades den altruism1 som redan mste finnas i det kommunistiska samhllet och utan hvilken sjlfva samhllet vore omjligt4 ,det1 som sammanhller medlemmarna i en flock mot en annan flock1 mste vara en viss samknsla1 en viss sympati1 en viss msesidighet i tjnster och en viss frmga att samvrka genom underordnande af den enskilda driften under det allmnna gagnet4 ,men redan innan denna sammanslutning i flock ger rum1 har altruismen brjat vckas hos frldrarna i och genom deras vrd om barnen4 ,frldramheten1 som r oumbrlig fr slktets bevarande1 r en ursprunglig knsla svl hos djur som mnniskor1 och fanns fven dr de allt fr mngtaliga barnen tos upp4 ,och ur denna slktbevarelsedrift1 som under vrden om afkomman motvrkar sjlfbevarelsedriften1 har -- som frut yttrats -- all frmga af oegennyttig hngifvenhet sitt frsta ursprung4 ,denna frmga tages sedan i ansprk i och genom samlifvet med stammen4 fven det ktenskapliga samlifvet mste1 trots all sin ursprungliga rhet1 dock i ngon mn vara vrksamt i altruistisk riktning4 ,senare n altruismen hos frldrarna1 hos stammedlemmarna1 hos makarna1 utvecklar sig altruismen i barnens knsla fr frldrarna4 ,endast de handlingar1 som genom smrtsamma eller angenma fljder inprgla sig i medvetandet1 omdana1 som vi sett1 detta till varaktiga knslor4 ,och nr barnen brja bli medvetna1 nr de kunna reda sig sjlfva1 lmnar den primitiva mnniskan dem ocks t sig sjlfva4 ,knsfrhllandets tygellshet gr ett familjelif enligt vra begrepp fr dem oknt4 ,barnen se modern misshandlas af fadern och flja snart hans fredme4 ,ett utfver de spda ren fortsatt mhetsfrhllande frn frldrarnas sida gent emot barnen hr p denna odlingsgrad till undantagen4 ,drfr bli fven de motsvarande knslorna hos barnen lnge outvecklade4 ,undantag finnas dock i detta som i andra afseenden4 ,man kan f se drag af kta altruism hos vildar1 t4 ex4 se dem delmodigt blottstlla sitt eget lif1 visa en stor tillgifvenhet och tacksamhet o4 s4 v4 -- allt drag1 hvilka1 ssom vi veta1 man kan finna fven hos de hgre djuren4 ,men man kan icke lita p dessa knslor1 i synnerhet ej hos vilden2 de ro lika oberkneliga som sllsynta4 ,frnvaron af hvad vi kalla humanitet -- mnsklighet -- r ju just det utmrkande fr den djuriska moralen4 ,den starkes rtt r all rtt2 men ur detta den starkes egoistiska stt att gra sin rtt gllande spira dock1 som vi sett1 hos de svagare de vanor1 hvarifrn sedan vissa sedliga begrepp utveckla sig4 ,af fruktan framkallas en viss sjlfbehrskning4 ,ur sjlfva vldet uppstr en frsta dunkel aning om rttvisa2 ty sjlfbevarelsedriftens impuls3 att glda slag med slag1 gr slutligen vedergllningens begrepp till ett af de i naturen djupast rotade4 ,den starkares1 p mnga stt visade1 frmga att gra sin vilja gllande1 skapar smningom hos de svagare bjelsen att frivilligt underordna sig hans vilja4 ,olydnaden r s farlig1 att gagnet af lydnaden blir den instinkt1 som inom vildens dunkla pliktmedvetande blir mst befallande2 och detta alldeles oberoende af arten hos de befallningar1 som han har att efterkomma4 ,han tnker icke fver det rtta eller ortta i saken sjlf2 han lyder blindt4 ,moralens frsta bud blir sledes3 ,lyd hfdingen i allt och alltid4 ,hans andra bud r3 ,stjl icke dina stamfrvanters egendom 7till hvilken hr deras kvinnor74 ,hans tredje bud lyder3 ,drp icke1 om du ej draf har ett gagn1 som motsvarar den fara du sjlf lper4 ,hur ytterst enkel och r denna moral n m synas1 s r den dock det fr1 hvarur en hgre moral utvecklat sig2 ty den tvingar mnniskan till en viss grad af underordnande under andras kraf -- och r sledes en brjan till altruism4 ,men detta underordnande str i samband med hennes erfarenheter af det fr henne sjlf obehagliga eller angenma2 sledes framkallar det fven en utveckling af den sunda egoism hos individen1 hvilken r lika oumbrlig fr mnsklighetens utveckling som altruismen4 ,p detta stt mste man tnka sig att pliktknslan uppsttt4 ,frst af allt uppfattas -- ehuru omedvetet -- som individens plikt att undvika det fr honom skadliga och gra det fr honom gagnande4 ,men som detta val ofta bringar individen i sammansttning med andra1 lr sig individen smningom1 att det fr honom skadliga ofta r det fven fr andra skadliga1 liksom det fr honom gagnande ocks ofta r det fr andra nyttiga4 ,denna p erfarenheten grundade pliktknsla fr kad styrka genom de straff1 som flja1 nr individen icke lyder pliktknslans maning4 ,och emedan de individer1 som p intet stt lta bja sig under denna frsta enkla pliktknsla1 vanligen duka under1 blir det genom ett slags omedvetet urval de mst bildbara1 de som bst tillgodogra sig erfarenheten1 hvilka fortlefva och fortplanta slktet samt hos nsta slktled inprgla sina pliktbegrepp4 ,icke blott hos den primitiva mnniskan1 fven hos kulturmnniskan r begreppet om plikten ofta mycket obestmt1 p samma gng som sjlfva pliktknslan kan vara mycket stark4 ,hos kulturmnniskan finnas visserligen ngra till vrklig instinkt blifna moralbegrepp4 ,det mycket betecknande uttrycket1 att somliga ting fr oss ro fysiskt omjliga1 visa just att obengenheten fr dem blifvit en del af vr natur4 ,s r t4 ex4 mnniskotandet omjligt fr de flsta kulturmnniskor1 t4 o4 m4 under hungersnd1 och fven mord1 stld och vldtkt ro omjliga fr mnga4 ,men det finnes andra arter af instinktiv motvilja1 hvilka alls icke st i samband med vrkliga moraliska pliktbud4 ,de hafva uppsttt till fljd af vissa frdomar1 hvilka en gng varit ansedda som plikter1 och hvilkas fvertrdande haft straffpfljder4 ,intet bevisar bttre att den moraliska knslan icke r medfdd utan frvrfvad1 icke framsprungen ur mnniskans natur utan ur mnniskans samknsla1 ur det begrepp om rtt och ortt1 som hennes medmnniskor lrt henne4 ,som exempel kunna ppekas judens fasa fr att ta svinktt1 katolikens fr att ta ktt p fredagen1 nordbons fr hstktt#ab och den unge australnegerns rdsla fr att ta den australiska strutsen 7emu71 en spis1 som r strngt frbehllen t de ldre4 ,det har hndt att unga australnegrer1 hvilka1 osedda af alla1 frtrt ett stycke af en emu1 sedan angifvit sig sjlfva1 under de vldsammaste samvetskval och med visshet om strngt straff4 ,alla de nmda1 med religis hlgd omgifna frbuden hafva slutligen blifvit vanor1 som1 rfda frn slktled till slktled1 vrka med instinktens styrka ssom de mst befallande moraliska bud1 ty den fr de hgre djuren och mnniskan knnetecknande mtligheten fr likars omdme medfr sjlfklart1 att det moraliska begreppet i hg grad strkes genom den hos omgifningen rdande frestllningen om en handlings art4 ,utom de nyssnmda exemplen p som frdmliga ansedda handlingar1 hvilka i och fr sig sjlfva icke hafva det minsta med moralen att gra1 kan man till belysning af nyssnmda pstenden knappast finna ngot bttre bevis n blodshmden4 ,hos den primitiva mnniskan 7och lngt framom hennes utvecklingsskede7 r blodshmden en s befallande plikt1 att den1 som frsummat den1 tres af de svraste samvetskval1 tills han fullgjort denna inom hans samhlle som helig ansedda handling4 ,men i vrt samhlle1 dr frltelsen anses som plikt1 kan en medveten hmdlust bereda ett knsligt samvete lika djupa kval4 ,fr den nyare moraliska uppfattningen ter blir svl hmdlust som frltelse mer och mer frmmande begrepp4 ena sidan inser man allt klarare det ndvndiga sammanhanget mellan orsak och vrkningar1 -- en insikt1 som kar mjligheten af medlidande eller frstelse och lmnar allt mindre rum fr hat och hmdknslor4 den andra sidan knner man1 att ingen handlings vrkningar kunna utplnas och att sledes frsoning och frltelse1 i ordens kristliga mening1 icke ro annat n talestt4 fven i vra samhllen r beroendet af omgifningens uppfattning s stort1 att flertalet mnniskor beg omoraliska handlingar utan samvetskval om de kunna beropa sig p mngdens vanor4 ,samme man1 som samvetsgrant terlmnar en hittad tioring1 ruinerar medvetet utan betnkande sin medtflare genom en lyckad affrskupp2 samme man1 som r allt fr mycket gentleman att ens ge en knuff i en folktrngsel1 nedskjuter utan betnkande sin vedersakare i en duell2 samme man1 som i hemlighet delgger en kvinnas lif1 tillter sig ej ett ohfviskt uttryck i ett sllskap af damer4 ,hos urmnniskan r1 som vi sett1 detta beroende af omgifningens uppfattning s stort1 att moralens bud endast glla omgifningen4 ,mot frmlingen r allt tilltet4 ,moraliskt frbindande blir fr vilden det1 som hans stam under generationer lrt sig anse som nyttigt2 slunda fyller han frldramordets plikt samvetsgrant och villigt2 slunda afstr han frn de t prsten och hfdingen frbehllna1 som tabu ansedda fdomnena4#ac ,en resande omtalar1 att ett litet barn som tagit ngra som tabu frklarade batater ddades1 stektes och uppts2 det senare ansgs som en mycket sedlig handling1 men barnets tillgrepp som en mycket osedlig6 ,hvarje opartisk granskning af dessa sakfrhllanden lgger i ppen dag att det icke finnes ngra en gng fr alla gifna1 otvetydiga1 medfdda sedlighetsbegrepp4 ,moralens brjan r att jmfra med den mer eller mindre lyckade dressyr1 genom hvilken t4 ex4 fgelhunden erhller vissa instinkter4 ,frst drifver honom denna uppfostran till att apportera villebrdet utan att smaka det2 slutligen inger den honom t4 o4 m4 motvilja fr fgel6 ,ytterst beror svl hundens och barnets som vildens uppfostran p nrvcellens ofvan ppekade frmga att mottaga intryck1 att bevara och terupprepa dem4 ,ett bruk1 hur vansinnigt som hlst1 men hvars uraktltande varit fljt af svra straff och allmnt frakt1 medan dess uppfyllande framkallat loford -- ett sdant bruk skall slutligen bli en inorganiserad instinkt4 ,samvetet skall anklaga oss fr dess uraktltande1 men godknna oss1 d vi uppfylla detsamma4 ,vgen r ofantligt lng frn t4 ex4 den unge australnegerns samvetsro1 sedan han smakat p den emu han sjlf nedlagt1 och till en kulturmnniskas sjlsstrider ssom t4 ex4 ,shakespeare skildrar dem i ,macbeths monolog1 sedan han mrdat sin sofvande konung1 som tillika var hans gst3 ,mig tycktes att en rst jag hrde ropa3 ,sof icke mer6 ,macbeth lnnmrdar smnen -- ,den helga smnen den oskyldiga1 ,som lser upp bekymrens hrda knutar2 ,hvar lefnadsdags vlkomna dd1 det bad1 ,som friskar upp en kropp af mdan krossad1 ,den balsam1 som t sjlen s ger lisa1 ,naturens egen ro ,och bsta rtten upp lifvets bord4 -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- -- ,hvad fattas mig1 att jag ,blir skrmd af minsta buller8 -- ,hvilka hnder ,ha1 de utrifva mina gon6 ,kunna ,den vida oceanens alla vgor ,aftvtta detta blod ifrn min hand8 ,nej2 denna hand lr frr med purpur frga ,omteliga vattenrymders djup ,och grnt till rdt frvandla4#ad ,men dock har detta ,macbeths sammansatta lidande sitt frsta ursprung i ett naturbarns enkla samvetskval6 ,ur det lilla ollonet uppvxer den vldiga1 mnggrenade eken4 ,den1 som trampade ollonet under foten1 medan han stirrade upp mot kronan fr att lra knna trdets ursprung1 skulle bete sig lika ovist1 som de tnkare1 hvilka ska utgrunda moralens ursprung med hjlp af vra insikter i kulturfolkens hgsta sedliga medvetande1 i stllet fr att studera lagarna fr moralens utveckling i djurens1 barnens och de samtida vildarnas sjlslif och utvecklingshistoria4 #f4 ,vildens moral4 ,ehuru utvecklingens lag ndvndiggr vissa likheter i hufvuddragen af moralens1 liksom hvarje annan mnsklig egenskaps utvecklingshistoria1 utesluter detta dock icke tillvaron af mnga olikheter4 ,klimatet1 det hraf betingade lefnadssttet1 andra naturinflytanden1 grannfolks ptryckning1 enstaka personligheters invrkan1 religisa och filosofiska begrepp o4 s4 v4 bidraga hvar i sin mn till dessa olikheter4 ,det r endast nr man fverblickar mycket lnga tidrymder1 som de stora gemensamma dragen framtrda och jmte dem d fven det upptstigande1 som vi kunna sknja i den moraliska utvecklingens historia4 ,ingenstdes finnes det ngon tvrbrant mellan de afsatser1 vi kunna urskilja p moralens omrde3 det vilda tillstndet hjer sig fver det djuriska1 det barbariska fver det vilda och det industriella fver det barbariska genom omrkliga fvergngar1 hvilka frbinda hvarje skede med dess fregngare och dess efterfljare4 ,slunda r t4 ex4 sagoperioden i hvarje folks historia1 med dess mnga halft djur-1 halft mnniskoliknande gestalter1 ett dunkelt minne af en sdan fvergngstid frn den djuriska till den vilda moralen4 ,och vi ppekade redan i brjan1 huru vra brottsmlsannaler visa oss terfall till den djuriska stndpunkten4 ,vi mste drfr ska medelhjden af ett visst samhlles sedlighet mellan den hjdpunkt1 ftalets moral bildar1 och den lga stndpunkt1 som flertalet intar4 ,och detta s mycket mera1 som vi kunna vara vissa1 att fven hos de hgt stende slumra ofta i sjlens djup djurets och vildens instinkter1 en slummer ur hvilken de kanske en dag vakna1 fr att p ett frfrande och frdmjukande stt pminna kulturmnniskan om hennes lga ursprung4 ,genom att inskrnka vr underskning till de hufvuddrag af den djuriska moralen1 hvilka vi frut skrskdat1 erhlla vi den bsta fversikt af1 huru denna djuriska moral smningom hjde sig till vildens stndpunkt4 ,a4 ,m,,nniskolifvets ,v,,rde4 ,nr mnniskotandet brjar bli undantag1 nr det stlles i samband med gudstjnsten1 med rttvisans skipande och slutligen alldeles upphr1 d kan man anse att fvergngen gt rum frn det djuriska till det vilda tillstndet4 ,detta knnetecknas genom det stora framsteget3 att krigsfngen gres till slaf i stllet fr att upptas4 ,liksom s mnga andra sedliga framsteg har detta emellertid icke sin rot i altruism1 i tanke p fngens bsta1 utan i egoism1 i tanke p garens bsta4 ,med en hgre frstndsutveckling fljde nmligen insikten1 att man har mer gagn af fngarna p detta stt1 liksom man lrde sig1 att som husdjur spara vissa1 under jakten fngade1 vilda djur4 ,men som hvarje frhllande mellan mnniskor innebr en mjlighet till altruismens utveckling1 s fanns ocks denna mjlighet i slafveriet1 hur egoistiskt n detta i brjan var och huru mycket elnde denna inrttning n kom att medfra4 ,slunda uppstr t4 ex4 en bestmd skillnad till frmn fr den hemfdde slafven mot den i krig tagne2 den frre anses snart p visst stt tillhra familjen2 han skyddas till en brjan af seden1 lngre fram af lagen4 ,genom slafveriet blir det frut s enkla samhllet mer och mer sammansatt4 ,det skiljer sig i en fver- och en underklass2 till den frra hra krigaren och prsten2 de friga -- nmligen slafvarna -- utrtta det hvardagliga arbetet4 ,den kade arbetskraften mjliggr mera odling af flten och sktseln af strre hjordar2 med den kade egendomen uppst flera ganderttstvister2 dessa medfra ett kat behof af skiljedom1 och s blir hfdingen ej blott anfrare i krig utan ocks domare i fred4 ,steg fr steg leder detta smningom in i de stora monarkiernas skede1 som tillika r den barbariska moralens4 ,vildens moral med afseende slafven kommer sjlfklart att hafva fljande tanke till utgngspunkt3 ,jag kunde tit denne fnge2 jag fann det nyttigare att lta bli2 jag har nu emellertid all rtt att bruka honom som jag finner fr godt4 ,behfves slafven i kriget1 anvndes han dr2 annars r han arbetare2 ofta sljes han4 ,liksom vinstbegret mngenstdes utrotat barnamorden1 har det ofta visat sig fven kunna utrota lusten efter mnniskoktt3 svl afkomman som krigsfngarna hafva d anvndts till bytesmedel i stllet fr fdomne4 ,sjlfva sakfrhllandet1 att man vande sig skona krigsfngarnas lif1 blef emellertid af vikt fr moralens utveckling4 ,ty tanken p framtiden vardt ett starkare motiv n gonblickets njutning1 och hrigenom kades sjlfbehrskningen4 ,det var emellertid ej blott krigsfngarna1 som blefvo slafvar4 ,ocks de fr brott dmda och de medellsa hemfllo till de burgna som slafvar4 ,hos kaffrerna r t4 ex4 nnu i dag ordet fattig liktydig med slaf1 och de rika ga samfllt de fattiga1 hvilka brukas som jakthundar1 lastdjur o4 s4 v4 ,dessa fattiga rja intet medvetande om att de behandlas tyranniskt2 de anse det lika naturligt att deras tyranner misshandla dem1 som att lejonet ter mnniskan4 ,det r framfr allt i ,afrika vi nnu kunna studera slafveriet1 s som det var under hela mnsklighetens tidigare skeden4 ,slafven r dr alldeles rttsls2 han r nnu ett gngbart mynt1 och gandet af mnga slafvar tillfrskrar den afrikanske vilden liknande fretrden1 som rntor tillfrskra europen4 ,ehuru slafveriet var ett framsteg i moral framfr mnniskotandet1 medfrde det dock nya1 fr svl slafvens som garens moraliska utveckling skadliga frhllanden4 ,slafgaren blir lat och frtryckande i hgre grad n medlemmen i den anarkiska flocken har tillflle att vara det4 ,dr lefver man i stndig fruktan1 i oupphrligt frsvarstillstnd2 det msesidiga behofvet af hvarandra hindrar att ett allt fr stort vld fvas af de starkare1 och hos alla alstras en viss sjlfknsla p samma gng som en viss samknsla4 ,genom slafveriet frlorar slafven sjlfknslan och husbonden samknslan4 ,men den1 som saknar sjlfknsla1 har hller ingen knsla af sedlig frpliktelse4 ,nr man frebrr en afrikansk slaf en nedrighet kan man erhlla svaret3 ,jag r ju slaf6 ,rttslsheten medfr i sjlfva vrket i alla frhllanden den uppfattningen1 att man icke hller ger ngra plikter4 ,hvilket inflytande detta skall fva p moralen kan man fatta1 d man besinnar1 att i ,afrika omkring af den manliga samt hela den kvinnliga befolkningen intager slafstllning4 ,det finnes slunda en hel zon1 som med fog kan kallas den servila1 en dr slafgare och slafvar msesidigt frstra hvarandra1 de frra genom att tillta sig allt1 de senare genom att frdraga allt4 ,slafveriet har hrskat nstan fverallt under ett visst skede af utvecklingen4 ,grekens liksom nordbons fornsagor visa oss trlen likstlld med husdjuret4 ,och ehuru arten af behandling varit mycket olika1 s mste dock fverallt mjligheten att p frsvarslsa varelser kunna tillfredsstlla sina nycker ha gifvit nring t egoismen4 ,slunda har den moraliska frdlingen bde gynnats och motvrkats genom slafveriet1 ty detta har svl kat som minskat det vlde man utfvat fver sina1 fr andra eller en sjlf skadliga1 bjelser4 ,alla i flock lefvande djur ro de lttast tmda1 och mnniskan gde genom sin sllskaplighet -- detta grundvillkor fr all hgre odling -- alla frutsttningar att kunna frslafvas4 ,nr hos de primitiva mnniskorna1 dr ingen annan klasskillnad fanns n mellan starka och svaga1 lydnaden blifvit inkarnerad1 d hrskade som sagt denna instinkt blindt1 ty den motvgdes nnu icke af andra moraliska egenskaper4 ,drtill kom uppfattningen af hfdingen som ett slags gudavsen4 ,s som vildens slaf bjde sig fr honom1 s bjde vilden sig i sin ordning fr sin herre2 ja1 det r t4 o4 m4 troligt1 att mnniskan af hunden lrt sig sina krypande vanor -- liksom hon p mnga sprk betecknar sin underdnighet med att kalla sig sin herres hund6 ,det finnes under detta skede ingen grns fr de vrdnadsbetygelser1 man visar eller de krnkningar man tl4 ,att slpa sig fram p magen1 bestr sitt hufvud med jord1 t4 o4 m4 fylla sin mun drmed1 ro vildars hlsningsstt infr hfdingen2 att se denne rtt i ansiktet1 vidrra ngon hans tillhrighet eller trampa p hans skugga1 r flerstdes belagt med ddsstraff6 ,lif1 hustru1 egendom -- allt str i hfdingens hand1 och i ,afrika roa sig kungarna med att genom tta och alldeles utan orsak fretagna afrttningar visa denna sin envldsmakt4 ,understarna hembjuda hfdingen sina hufvuden1 sin egendom1 sina hustrur eller dttrar2 och inom sitt eget hus krfver han samma obetingade vrdnad4 ,en resande sg t4 ex4 en kunglig geml aflifvas1 emedan hon haft den oerhrda frckheten att -- bjuda sin geml en nyplockad frukt6 ,denna servilism -- som i ,europa nnu i viss mn fortlefver i hofetiketten1 i tjnstemanna- och militrdisciplinen1 sllskapsceremonierna o4 s4 v4 -- har lika dliga fljder fr hrskaren som fr hans understar4 ,smickret1 som aldrig r oskadligt1 blir moraliskt hrjande i outvecklade sinnen2 tillbedjan skapar den uppfattningen hos den tillbedde1 att han r gudomlig1 en uppfattning1 hvari han strkes genom att hans godtycke och fvermod aldrig mta ngot motstnd4 ,hrskaren inbillar sig vara helig och oansvarig1 och denna uppfattning blir ocks understarnas4 ,ju mer de frdraga1 desto mer blir underkastelsen fr dem en religis plikt2 man afhandlar ej en guds1 en allsvldig konungs nycker1 man vrdar och lyder dem blindt1 och man offrar sig lika blindt fr dessa nycker4 ,de religisa frestllningarna under den vilda moralens skede innebra ej tron p sjlens oddlighet1 men dremot p ett fortlefvande efter dden1 i ett lif likt det jordiska4 ,och ju mktigare en person varit desto naturligare finner man hans fortlefvande1 desto lttare tror man p hans makt att ocks efter dden utfva sitt vlde4 ,man offrade sledes vid hans begrafning t honom allt1 som han i lifvet skattat hgst3 mat1 vapen1 kvinnor1 slafvar2 man hoppades att han slunda skulle varda de lefvande bevgen4 ,i slafsamhllet frblefvo fruktan och vld fortfarande moralens grund4 ,ja1 de moraliska frn1 som sjlfbevarelsen och samvrkan utvecklat under tidigare skeden1 frkvfdes ltt genom ett tillstnd1 dr ingen rttvisa kunde finnas1 dr hrskarens godtycke var enda lagen1 den blinda lydnaden den hgsta dygden4 ,i mnniskornas sjlslif lmnar en sdan underkastelseperiod djupa spr4 ,den lgsinnade bengenheten att bja sig infr makten och framgngen grundlgges genom denna undergifvenhet och inskrpes ytterligare genom de religisa vanorna4 ,i sin ordning prglas nmligen fven gudsbegreppet af servilism3 gudarna bli1 enligt mnniskornas uppfattning1 tyranniska hrskare1 dem man lr sig nalkas p samma stt1 som man nrmar sig sina jordiska tyranner4 ,de under detta skede inplantade1 servila instinkterna fortlefva inom de flsta nutidsmnniskor1 drifva dem till lgheter1 berfva dem deras handlingsfrihet och komma dem att tla fversitteri eller att sjlfva fva det4 ,slafblodet kan endast lngsamt omsttas i den fria mnniskans dror4 ,och om vi n ge oss sjlfva frisinnade lagar1 fria mnniskor kunna vi ej strax genom dem skapa6 ,de flstas karaktrer lida nnu af slafarfvet frn vra jordkrypande frfder2 och innan uppfostran och samhllsvanor upphra att inprgla den blinda underkastelsen som barnets och medborgarens frmsta dygd1 kunna vi icke vnta att f se vrkligt frigjorda mnniskor4 ,b4 ,,de ,,svagas ,,behandling4 ,i detta afseende skiljer sig vildens moral fga frn den djuriska moralen1 utom s till vida1 som upphrandet af mnniskotandet medfr en kad aktning fven fr de svagares lif4 ,husfadern har emellertid nnu i regeln oinskrnkt rtt fver hustruns och barnens liksom slafvens lif2 hrskaren har det fver allas4 ,inom hans rckhll finnes1 som vi sett1 icke rum fr rttvisa2 svagheten ger dr intet skydd mot styrkan4 ,dock kommer rttvisans begrepp att under detta skede utveckla sig ur den sjlfbevarelseinstinkt1 som gr att man stter sig till motvrn1 om man af sina jmlikar frfrdelas4 ,man vill ha vedergllning fr den ortt man lider2 och ur vedergllningens begrepp utvecklas rttvisans4 ,man gaf den enskilde rtt1 nr han kunde taga sig rtt1 nr han kraftigt hmnade ett vld mot sin person eller sin egendom4 ,nfrtten var den frsta yttringen af rttsknslan1 och ga fr ga1 tand fr tand blef denna knslas enkla1 hrda uttryck2 ingen hnsyn togs till bevekelsegrunder eller frmildrande omstndigheter4 ,och nr seden tillrckligt lnge ansett sjlfhmden som en rtt1 blir den smningom ocks fattad som plikt3 blodshmden blir en helig handling1 och det drjer mycket lnge innan bterna komma i sjlfhmdens stlle4 ,vid den tidpunkten vrdesttas lif och lemmar1 och en taxa finnes fr de bter1 som det vrdefullare lifvet1 den oumbrligare lemmen betingar4 ,bternas art vxlar4 ,hos afghanerna t4 ex4 ger man #ab ungmr i bot fr ett mnniskolif2 #f fr en frdrfvad hand2 #c fr en utslagen tand4 ,slunda uppstod ett slags lagens hgn fr de svagare inom ens eget samhlle4 ,men frmlingen r fortfarande rttsls2 han kan saklst skadas till lif och egendom4 ,redan den personliga styrkan och djrfheten hade skapat en viss skillnad i rikedom2 antalet slafvar1 som man kunde skaffa sig1 kade ytterligare denna skillnad2 bterna gjorde den nnu strre4 ,vinningslystnaden sade nmligen1 att det var klokare att offra den ofruktbara hmden fr ett varaktigare godt1 och s brjade bterna trda i blodshmdens stlle4 ,slunda nnu ett fall1 dr egoismen kom att vrka som en tygel p lidelseutbrotten1 nr man visste1 att dessa skulle medfra en sker1 knnbar frlust4 ,nfrtten fostrade visserligen begreppet att straff ro rttvisa1 men den vrkligt upphjda rttvisan kunde frst framtrda under ett senare skede1 nr den enskilde lmnade sin vedergllningsrtt i den allmnna rttvisans hnder4 ,den upphjda1 fr alla lika rttvisa1 som de bsta mnniskor efterstrfva1 som de lska s djupt1 att de kunna d fr den1 -- den r i dem danad af alla de otaliga orttvisor deras frfder utsttt och af den hos dem slunda utvecklade hmdknslan1 som smningom frdlats till rttsknsla4 ,c4 ,f,,rh,,llandet ,,mellan ,k,,nen och ,d4 ,,aktningen ,f,r ,,gander,,tten gra visserligen ngra framsteg under det vilda tillstndet1 men i allt vsentligt frblir den moraliska uppfattningen den samma som under det fregende skedet2 i ett fall sker dock ett betydande framsteg3 vissa slktskapsgrader brja anses som grns fr friheten i frhllandet mellan knen4 ,e4 ,,altruism ,,och ,,pliktk,,nsla4 ,moderskrleken1 som hos vildarna ofta kan yttra sig p ett innerligt stt1 och krigarens hjltemod i kampen mot sin stams fiender ro de hgsta uttryck af altruism och pliktknsla1 som man i allmnhet finner hos vildarna4 ,dock kunna fven andra pliktbegrepp ngon gng framtrda4 ,s t4 ex4 i ,afrika1 dr lgnen1 servilismens vanliga fljeslagare1 r regeln1 finnas dock stammar1 som i intet annat ro fverlgsna sina grannar n just genom en stark sanningskrlek1 en lika egendomlig freteelse som de mnniskotande nyseelndarnas aktning fr och vrd om de gamla4 ,undantagen mste emellertid -- af huru stor betydelse de n ro fr en allsidig bild af moralens ursprung och utveckling -- lmnas sido vid denna kortfattade framstllning af hufvuddragen i den moraliska utvecklingen4 ,och vi finna d1 att vildens pliktbud blifva tmligen lika den djuriska moralens3 ,du skall i allt och alltid lyda din herre4 ,du skall ej stjla dina stamfrvanters egendom1 deras hustrur dri inbegripna4 ,du skall drpa med urskiljning och icke anfalla ngon1 som r mktigare n du sjlf4 ,du skall vara tapper och grym i kriget4 ,du skall vrna din stam1 utrota dess fiender2 lska ditt land2 hata dess fiender4 ,dessa bda sista1 ur svl egoismen som altruismen framsprungna1 pliktbegrepp ro emellertid det nya i vildens moraliska utveckling4 ,mod och uthllighet1 sammanhllning1 offervillighet1 sjlfbehrskning -- korteligen alla de egenskaper1 hvilka skola frskra det folk1 som ger dem1 seger i kampen fr tillvaron1 de finnas som frn i dessa begrepp4 ,men jmte de nmda moraliska egenskaperna utvecklas hatet1 fosterlandskrlekens afvigsida1 hatet till fiendens folk och land4 ,och dessa knslor1 patriotism och hat1 inkarneras samtidigt i mnniskonaturen och s djupt1 att den endast ytterst lngsamt har brjat srskilja de bda knslorna4 ,hvarje omdaning af en dylik1 till instinkt vorden1 moralisk knsla ger rum bde s1 att instinkten renas1 och s att den vissnar i brist p nring eller bruk2 s att nya motvrkande inflytelser uppst1 och s1 att samhllsfrhllandena omdanas1 hvarigenom nya behof framkalla nya slag af knslor4 ,alla dessa arter af inflytelser samvrka slunda i vra dagar i och fr utrotandet af krigskrleken1 en gng oskiljaktig frn patriotismen1 och fr omdanandet af den ensidiga fosterlandskrleken till en alla folk omfattande mnniskokrlek4 ,i vildens moralbud1 vsentligen frestafvade af egoism1 finna vi dock redan s pass mycken altruism och -- vid deras iakttagande -- s pass stor pliktknsla som ndvndigt krfvas fr mnsklig sammanlefnad1 fven i ett s enkelt1 osammanhngande och obestmt samhlle som det vilda4 #g4 ,den barbariska moralen4 ,i det barbariska samhllet har utvecklingen fortgtt frn de enkla till de mer sammansatta tillstnden4 ,skilda samhllsklasser finnas2 en ganska lngt drifven arbetsfrdelning2 noggrant affattade lagar1 som bestmma rttsfrhllandet mellan klasserna2 en styrelse som skipar lagarna och en religion1 hvars prster ge gudomlig hlgd s vl t lagarna1 som t andra moraliska budord4 ,dessa barbariska samhllen -- ofta despotiskt d4 v4 s4 envldigt styrda monarkier -- hafva gt stora civilisatoriska uppgifter1 i moraliskt lika vl som i materiellt och intellektuellt afseende4 ,vrldshistorien visar oss sdana samhllen i t4 ex4 det gamla ,egypten1 de assyriska1 babyloniska och judiska rikena1 perserriket1 de amerikanska rikena vid europernas erfring1 de grekiska staterna1 det romerska riket4 ,ty huru hgt stende alla dessa stater n varit i andra afseenden1 ur den moraliska utvecklingens synpunkt kunna de med allt fog kallas barbariska4 ,den despotiska konungamakten har1 med afseende moralens utveckling1 haft uppgiften att strka de styrdes gemensamhets- och vrdnadsknsla1 att tvinga till laglydnad genom ytterlig strnghet2 att slunda djupt inprgla vissa sedebud1 hvilka visserligen redan blifvit medvetna1 men icke kunnat blifva vrkligt inorganiserade frr n under den despotiska samhllsmaktens jmna tryck1 och genom skrcken fr dess ofelbart terkommande1 grymma straff4 ,den enskilde frlorar sjlfhmdens rtt2 de motspnstiga utrotas1 och ett urval ger slunda rum af de mer samhllsdugliga4 ,dessa stta slunda sig s mycket mindre upp mot regentens bud1 som prsten lr dem att dessa bud ro gudomliga3 altaret och tronen hjlpa slunda hvarandra vid vildarnas fostran1 men denna sker genom att frtrycka dem4 ,under en viss tid var1 som sagt1 detta tunga ok gagnande fr att tmja mnniskodjuren1 men sedan frlamade det deras utveckling4 ,hunden1 barnet och folket1 som tuktas fr lnge1 bli fega och lgsinnade2 frtryck frnedrar den mnskliga personligheten4 ,individualiteterna frsvinna1 nr man formar dem efter en enda prgel2 de bli bjliga i en viss1 t dem anvisad riktning1 men p samma gng ddas i regeln frmgan af initiativ1 lusten att upptcka1 att nydana1 att skapa4 ,som utrymmet icke medgifver att bevisen p den barbariska moralens lagar hmtas frn alla hll1 vljer jag dem fretrdesvis frn de folk1 som fvat det strsta inflytandet p den nuvarande europeiska odlingen1 ja1 som nnu i dag bevara en stor del af detta inflytande4 ,hos judarna1 grekerna1 romarna och germanerna skall genom ngra f exempel visas hvad som var den barbariska moralens begrepp om mnniskolifvets vrde1 de svagas behandling1 frhllandet mellan knen1 aktning fr gandertten1 samt om altruism och pliktknsla i allmnhet4 ,a4 ,,judarnas ,,moral4 ,i judarnas budord3 du skall icke drpa1 icke gra hor1 icke stjla1 icke bra falskt vittnesbrd finnes intet1 som skiljer deras frn andra barbariska folks moral1 ja1 ngra af dessa bud finner man redan i vildens morallag4 ,ej ens frldravrdnadens bud r fr juden eget1 men vl den drvid fsta lnen4 ,endast ett nytt bud1 med mnsklig innebrd1 det om hvilodagens helighllande1 r det tillgg1 genom hvilket judens ,tio ,guds bud utmrka sig framfr andra folks p samma odlingsgrad4 ,ty hvad buden innebra om frhllandet till ,gud hr icke till moralens utan gudsbegreppets omrde4 ,judens moral -- som andra barbarers -- gller emellertid endast judar4 ,i ,javehs1 nationalgudens namn1 befalles och sker nedslaktning af besegrade fiender#ae1 af deras kvinnor och barn#af2 lnnmord p fiender -- sdana som ,jals#ag och ,judiths -- frhrligas4 ,barnamord frekommo1 och den frstfddes offrande var en religis plikt#ah2 sgnen om ,abrahams offrande af ,isak#ai antyder 7som frut ppekats7 en begynnande ndring i detta bruk1 som smningom alldeles upphrde3 den frstfdde frikptes sedan genom en gfva till templet4 fven berttelsen om ,jeftas offer af sin dotter#bj visar ej blott1 att mnniskooffer voro i bruk hos judarna1 utan ock hur lnge fadern hade makt fver barnens lif4 ,lagen gaf honom rtt att stena den olydige sonen#ba4 ,sin dotter kunde han slja som slaf#bb4 ,mnggifte r i judens moral berttigat fr mannen#bc1 men den ktenskapsbrytande hustrun stenas#bd2 hustrun kan fven af de obetydligaste skl frskjutas4 ,onaturliga laster fvades men straffades strngt#be1 som inom de flsta andra barbariska samhllen4 ,grymma straff1 ssom stening1 brnnande bl o4 s4 v4 hrde till rttsbruken4 ,slafven kunde saklst piskas ihjl1 blott han icke dog under slagen1 utan under en dag fverlefde misshandlingen#bf4 ,vedergllningsrtten tillmpades med yttersta strnghet3 ,du skall ingen skonsamhet bevisa2 lif fr lif1 ga fr ga1 tand fr tand1 hand fr hand1 fot fr fot1 s lyder lagen#bg4 ,i flera fall hjer sig dock den hebriska lagen till en strre mnsklighet4 ,mot stld r den ej s strng som mnga andra barbariska lagar2 man fick t4 ex4 i vissa fall terglda det stulna fyrfaldt eller femfaldt#bh2 kan man det ej1 blir man mlsgarens slaf4 fven under sina monarkers styrelse bibehlla judarna den sjlfknsla och jmlikhetsanda1 hvilka visa sig i flera mnskliga budord1 srskilt till de svagares skydd4 ,slafven kunde bli fri p #g3;e ret#bi2 d fick jorden hvila och de fattige samla dess sjlfsdda skrdar4 ,frmlingen1 den faderlse och nkan stodo under ,javehs hgn#cj2 arbetarens ln skulle betalas fre solnedgngen#ca2 och gldenren fick ej berfvas hvad han ndvndigt behfde#cb2 all rnta var frbjuden#cc2 den fattige fick plocka ax p kern#cd och fven mot den vanfre och den ej lagskyddade frmlingen anbefalldes barmhrtighet#ce liksom fven mot djuren4 ,den hos andra barbariska folk vanliga samfllda ansvarigheten fanns icke hos judarna3 hvar och en mste svara fr sig sjlf2 den enes missgrning hemsktes icke p den andre#cf4 ,mnniskolifvet skyddas mer n egendomen och altruismens stora budord3 att lska sin nsta som sig sjlf r uttalat i judarnas#cg liksom i andra asiatiska folks morallagar#ch4 ,nstan var emellertid fr juden nnu blott -- juden4 ,och ehuru glimtar af en hgre uppfattning i detta fall redan gjorde sig gllande hos profeterna1 s var det frst ,jesus som i detta hnseende vidgade den judiska uppfattningen till allomfattande mnniskokrlek4 ,det r sledes -- som vi vid jmfrelse med andra barbariska folks sedelra otvetydigt finna -- icke genom sin morals hghet1 som juden stod framfr andra folk4 ,men hans sedliga fverlgsenhet bestod i hans frestllning1 att hans nation var ,javehs utvalda folk och att den jordiska lyckan eller olyckan var p det nogaste frbunden med lydnaden fr de af ,javeh gifna buden4 ,slunda blef judens moral fr honom starkt befallande2 hans pliktknsla fick en s allvarlig uppfostran1 och hans samvete blef s knsligt1 att just ur hans folk1 frberedd af de stora profeternas uppfostrande arbete1 en nnu hgre moralisk utveckling1 den kristna1 kunde framtrda4 ,men redan profeterna hade ifrat mot det formvsen1 hyckleri och andliga hgmod1 som1 jmte mycket godt1 hade framkallats genom judarnas strnga laglydnad och deras knsla af undantagsfolk4 ,och ,jesus -- som frkunnade personlighetens1 frihetens och mnniskokrlekens tankar ssom sedlighetens hgsta bud -- stod s hgt fver fven sitt folks hgsta religisa och moraliska begrepp1 att han fick det de1 som utvecklingshistorien visar oss vara det vanliga fr stora nydanare3 att duka under fr sin samtid4 ,b4 ,,grekernas ,,och ,,romarnas ,,moral4 ,i grekernas fornsgner finna vi mnga spr af den vilda moralen3 mnniskooffer1 kvinnorof1 mnggifte1 oinskrnkt fadersmyndighet1 barnamord4 ,smningom intrder en moralisk utveckling2 mnniskooffer upphra2 blodskam anses brottslig2 knslig terhllsamhet krfves af hustrurna2 i ,sparta r det staten1 icke fadern1 som bestmmer om barnen skola utsttas eller icke4 ,men fven sedan vi hunnit till ,greklands och ,roms blomstringstider1 visar moralen barbariets drag4 ,kvinnorna i ,grekland lefva skilda frn mnnens sllskap1 och blott i ,sparta rra de sig mera fritt2 mannens sidohustrur godknnas af seden1 och begreppet ktenskapsbrott finnes lnge blott till fr hustrun4 ,steg fr steg bttrades emellertid lagarna till kvinnans frmn1 och ehuru sederna icke hjdes i samma mn1 ro dock lagarna ett viktigt bevis p hjda moraliska begrepp1 om de n icke i lifvet blifva med allvar frvrkligade4 ,i ,greklands ldre tid hrde1 som mngenstdes1 prostitutionen till tempeltjnsten1 och onaturliga laster frekommo redan p ,solons dagar4 ,den uppfattningen att frfallets tid medfrt dessa och liknande freteelser r ej riktig4 ,frldramyndigheten inskrnkes1 men barnutsttningen och fosterfrdrifningen dremot bli egentligen frst med allvar beifrade1 sedan kristendomen brjat fva sitt inflytande4 ,skrskda vi slafveriet1 finna vi visserligen i ,aten mer mnsklighet vid slafvens behandling n i ,sparta och ,rom1 men andra sidan r det ,atens frmste tnkare1 en ,plato1 en ,aristoteles1 hvilka frsvara slafveriet med alldeles samma dliga skl1 som vissa tnkare i vra dagar anvnda mot underklassens kraf p mnskliga och medborgerliga rttigheter4 ,sjlfva det sakfrhllandet1 att ett frsvar fr slafveriet behfdes1 visar emellertid1 att den moraliska utvecklingen inom vissa samveten hunnit s lngt1 att slafveriets berttigande brjat betviflas4 ,i ,rom ddades ofta en slaf lika lttvindigt som vi dda en fluga3 fr att roa sina gster1 mata fiskarna i sin parkdam o4 s4 v4 aflifvade vissa romare sina slafvar1 ofta under grsliga marter4 ,men dock intrdde tidigt hr som fverallt en vsentlig skillnad mellan hemfdda och friga slafvar4 ,steg fr steg visar srskilt den romerska lagstiftningen till slafvarnas frmn den hjning af mnsklighetsknslan1 som man med ortt uteslutande tillskrifvit kristendomens invrkan4 ,s var det t4 ex4 ,neros lrare1 ,seneca1 hvilken af sin lrjunge utvrkade en af de frsta lagarna till slafvarnas skydd4 ,seneca var en stoisk filosof1 och det var i allmnhet just den stoiska vishetslran eller filosofien1 hvars dla mnsklighet prglade de goda lagarna under romerska kjsardmets tid4 ,den grekiska och romerska patriotismen -- som i dessa tider var medborgarnas hgsta dygd -- innebar samma hat till frmlingen och grymhet i krigfringen som vildens stndpunkt visar4 ,p denna punkt r moralens utveckling ytterst lngsam4 ,fngarna gras till slafvar1 de ndeskande sttas ned2 och de dda kmparnas begrafning firas med offrande af deras fngna fiender4 ,ur seden att med dylika offer och kmpaspel hedra den dde utvecklas smningom de blodiga cirkusspel1 som i ,rom frvilda sederna4 ,dessa spel godkndes1 fven sedan den moraliska utvecklingen hos de hgst stende andarna ntt en ovanlig grad af delhet och frfining -- ett exempel p1 huru det gngse bruket har makt att frdrja ett moralbegrepps utveckling4 ,aktningen fr mnniskolifvet var1 hos greken som romaren1 ringa under det barbariska skedet4 ,frst smningom anses drp som brott2 blodshmden rder lnge2 den utbytes ocks hr mot bter1 och vedergllningsrtten fverlmnas smningom af den enskilde t samhllet4 ,stld straffas strngt och i allmnhet ro alla straff grymma4 ,en stor frbttring intrder dock smningom hri4 ,vrdnad fr lderdomen1 aktning fr arbetet1 gstfrihet1 mttlighet och plikttrohet hra till de dygder1 som hr och hvar framtrda i antikens moral4 ,barmhrtigheten frmjades genom tron1 att tiggaren och den fattige komma frn ,zevs4 ,medlidandet hade en srskild gudom1 och edens hlgd vrdades af evmeniderna#ci1 hvilka fven oblidkeligt frfljde den1 som krnkt den gngse moralens bud4 ,mnga handlingar af barmhrtighet liksom af storsinthet1 af delmod1 offervillighet och samvetsmhet gmmas i grekernas och romarnas historia och i deras vitterhet2 hela skatter af moraliskt hga och djupa tankar kunna hmtas ur de grekiska och romerska liksom ur de asiatiska vishetslrarnas skrifter4 ,vi kunna draf se1 att mnniskonaturen hunnit lngt1 redan innan den kom under kristendomens inflytande3 mngen hedning -- liksom jude -- hade flere rhundraden fre ,kristus klart insett slafveriets orttfrdighet1 nationalhatets trngsinne1 personlighetens vrde1 mnniskokrlekens plikt1 sjlfbehrskningens hghet och lyckan af att arbeta p sin moraliska frdling4 ,c4 ,,de ,,germaniska ,,folkens ,,moral4 ,den barbariska moralens grunddrag terfinna vi fven hos vra frfder germanerna3 faderns fullstndiga myndighet fver familjens medlemmar2 mnniskooffer2 barnutsttning2 blodshmd4 ktenskapet ings som en handel1 och bredvid den laggifta hustrun finnas sidohustrur2 mannen kan med ltthet frskjuta hustrun1 och1 i fall af ktenskapsbrott1 sjlf utfra det drfr bestmda ddsstraffet4 ,dock var seden bttre n lagen1 och i andra fall funnos lagar till kvinnans skydd4 ,drp aktas som ett mycket ringare brott n stld1 som straffas mycket strngt4 ,egendomsfrhllandet liknar1 d germanerna frst framtrda1 de amerikanska rdskinnens i ,amerika eller kaffrernas i ,afrika3 horder af frie mn ga gemensamt jorden1 som brukas af trlarna4 ,lngre fram intrder enskild gandertt till jorden4 ,mord och krigisk bedrift1 trohet mot stamfrvanter1 gstfrihet anses som mannens hgsta plikter2 men frmlingen r rttsls1 och frmling r redan nsta landskaps invnare1 s att t4 ex4 hos vra frfder upplnningen kallades tjuf1 om han frntog sin granne1 upplnningen1 ett kreatur1 men han kunde med heder frn sin sdermanlndske granne taga allt hvad denne gde4 ,och bterna fr skador till lif och lem faststlldes efter graden af frmlingsskap4 ,under kristendomens inflytande ndras -- ehuru mycket lngsamt -- dessa barbariska seder4 ,medeltidens skede intrder i ,europa1 knnetecknat genom katolska kyrkans inflytande och feodalismen4 ,feodalismen -- frst i vra dagar upphfd i ,japan och nnu kvarlefvande i ,abessinien -- r en inrttning1 som framtrder helt naturligt fverallt dr1 under utvecklingens gng1 en skillnad intrdt mellan mer eller mindre mktiga personer1 men de frra icke frmtt helt kufva de senare1 utan en mngd kompromisser uppst mellan dessa individer1 som ro olika mktiga1 men msesidigt behfva hvarandra4 ,feodalismen har haft sin stora uppgift vid moralens utveckling2 den fostrade hedersknsla1 msesidig pliktknsla och frmga af uppoffring1 innan fven feodalismen slutligen urartade till frtryck4 ,aktningen fr mnniskolifvet stiger hos germanerna under den kristna religionens inflytande2 den enskilda hmden upphr smningom2 fjderna minskas genom fridlysning af vissa tider p ret och vissa dagar i veckan2 klostren hafva sin skyddsrtt1 och prsten predikar mnniskokrlek -- men inskrnkt till de rttroende6 ,mot de otrogna1 d4 v4 s4 muhammedanerna1 mot judarna och kttarna begs under korstgen och religionsfrfljelserna grymheter1 sdana som -- enligt ngons yttrande -- djfvulen skulle begtt1 ifall han blifvit vansinnig4 ,stld straffades strngare n mord3 med ddsstraff1 stympning o4 s4 v4 ,alla straff voro grsliga3 att brnnas och lefvande begrafvas voro bland de lindrigare4 ,att snderslitas1 kokas i olja eller f inlfvorna uttagna hrde till medeltidens rttsseder1 hvilka fven knnetecknas genom alla slags tortyr -- srskilt inkvisitionsdomstolarnas -- ngot som jmfrelsevis sllan1 och i lindrigare form1 brukades af hedningarna4 ,fngelserna voro1 fven de1 tortyrmedel i sin ryslighet4 ,det skydd1 som de kristna ena sidan gfvo mnniskolifvet1 uppvges den andra af de frfljelser1 som den kristna kyrkan lt mnniskorna underg4 ,och detta den kristna kyrkans ansprk att hrska fver mnniskornas sjlar1 hade p den moraliska utvecklingen ett mycket hmmande inflytande1 ty de bsta mnniskorna1 de genom fri tanke1 genom mod1 innerlighet och sjlfstndighet utmrkte kttarna ddades1 och slktet gick frlustigt arfvet af deras egenskaper1 medan hos de friga fruktan bidrog att inplanta den frestllningen1 att fritt tnkande och personlig sjlfstndighet voro de svraste af alla brott4 ,genom sitt skydd af de svagare har kristna lran visat sitt mst betydande moraliska inflytande4 ,klostret och kyrkan fvade en storartad vlgrenhet2 och barmhrtigheten blef en1 fr alla frbindande1 religis plikt4 ,sjukvrd och lderdomsvrd1 skydd fr barnen1 frbud mot barnamord1 hjlp t fattiga hra samman med de kristnas lifsskdning1 som emellertid str i egendomlig motsats till den medeltida lagstiftningens hrdhet3 tiggeri straffades flerestdes med hudstrykning1 brnnmrkning med gldhett jrn1 ja t4 o4 m4 ddsstraff4 ,den gamle vedergllningsrtten i all sin strfhet hrskar i lagstiftningen2 mannen har t4 ex4 enligt vissa lagar kvar rtten att gonblickligen dda sin i ktenskapsbrott ertappade hustru#dj4 ,men i sederna intrnger smningom en frsonligare ande n den hedniska lifsskdningen kunnat alstra4 ,p frhllandet mellan knen fvar den kristna lran ett dubbelt inflytande -- till moralens frbttring och till dess frsmrande4 ,kyrkan tager ktenskapet i sitt hgn och hjer drigenom hustruns stllning2 hon skaffar sig domsrtt i ml1 som rra sedlighetsbrott1 ssom kvinnorof1 vldtkt1 fosterfrdrifning1 ktenskapsbrott1 onaturliga laster4 ,genom sin dyrkan af den jungfruliga gudamodern ,maria1 samt genom sin uppfattning af kvinnan som likstlld med mannen i frlsningsplanen1 bidrager kyrkan att hja kvinnans stllning och ktenskapets hlgd4 ,men andra sidan framhlls kvinnan som den1 allt sedan ,evas dagar1 till synd frfrande1 och det ogifta stndet1 celibatet1 ansgs som det hgsta4 ,hrigenom intrdde ett fr moralens utveckling mycket hindrande dubbelt inflytande4 ,de1 som i knsligt hnseende fvade sjlfbehrskning1 voro i allmnhet prster och klosterfolk1 som mste lefva ogifta1 och i fljd draf gick ej denna deras sjlftukt i arf t ngon afkomma4 ,de friga mnniskorna1 hvilka genom celibatets upphjelse ansgo den knsliga sjlfbehrskningen som en stor1 men blott fr ftalet mjlig dygd1 lefde dess hjdlsare2 lifvet delades liksom i tvnne halfvor1 en ohelig1 till hvilken alla naturliga drifter1 framfr allt slktdriften1 hrde1 och en helig2 lifvet fick liksom kyrkret tv skeden3 julen1 njutningens tid1 och fastan1 spkningens4 ,men en sdan tudelning r minst af allt gnad att frmja de moraliska begreppens utveckling1 ty den splittrar intrycken och minskar drigenom deras inflytande4 ,att kvinnan betraktades msom som en ,eva1 msom som en ,maria1 var icke hller gnat att framkalla en riktig behandling af henne4 ,riddarmoralen1 som blef sammanfattningen af medeltidens bsta sedliga begrepp1 satte vrdnaden fr kvinnan och hennes samt andra vrnlsas skyddande som en af sina uppgifter1 men i vrkligheten urartade riddarlifvet till allt utom renhet i frhllandet mellan knen4 ,om man vill hafva ett mtt p det sedliga tillstndet vid medeltidens slut1 s vl inom kyrkan som utanfr densamma1 s har man det i uppgifterna om de smittosamma knssjukdomarnas ofantliga spridning4 ,vi finna som slutsats3 att den kristna lran icke -- i stort sett -- mktade minska slktdriftens vldsamhet1 om den n lyckats bibringa vissa hgre sedliga begrepp i frga om de till slktlifvet hrande omrdena4 ,kyrkans inflytande p trldomen gr inom den germanska vrlden i samma riktning1 som de stoiska filosofernas inom den antika4 ,trldomen bortarbetas lngsamt2 frst p #acjj-talet kan man anse den vara slut i ,europa1 men den kvarstod genom lifegenskapen i en lindrigare form till efter #aghi rs franska revolution2 i ,ryssland upphfdes lifegenskapen frst #ahfa1 medan slafveriet i dess barbariska form fortlefde i ,amerika till #ahfc4 ,huru lg den medeltida uppfattningen af mnniskovrdet1 af aktningen fr andras egendom1 af vrdnad fr mnniskolifvet var1 det visar oss bst de lifegnas samt de fattiga1 ehuru sjlfgande1 landtmnnens behandling4 ,stormannen vldfrde deras kvinnor1 nedtrampade deras skrdar1 plundrade deras vingrdar1 brt upp deras frrdshus2 skte de frsvara sig1 blefvo de spetsade eller brnnmrkta eller fingo smlt bly fver sig eller gonen utstuckna eller lemmarna afhuggna6 ,kyrkan hngaf sig mer och mer t kampen mot kungamakten2 denna t sin kamp med storvasallerna2 dessa fjdade sins emellan2 stdernas kpmn och handtvrkare kifvade sins emellan2 fverallt skte man med starkt reglementerande hlla de underlydande i tukt1 och fverallt brt dock striden ut4 ,en allas kamp mot alla1 sdant blef det tillstnd som frn midten af medeltiden var rdande4 ,ty sedan kristendomen sjunkit ned till en vrldslig makt1 lmpad efter sina beknnares andliga stndpunkt1 och med sig infrlifvat en mngd hedniska begrepp1 upphrde ocks dess vsentliga moraliska inflytande p germanerna1 som visserligen redan sedligt pvrkats af sin egen lagstiftning och af romerska rikets odling men dock erhllit sin hgre1 sedliga uppfostran genom den kristna kyrkan4 ,drtill kommer1 att kristendomens lra om det dmjuka syndmedvetandet1 nden1 frsoningen1 betraktelsen af jordelifvet som en korsets skola och evigheten som jordelifvets ml1 innebar en allt fr skarp motsats till mnniskonaturens och srskilt till den germanska naturens sunda och berttigade stolthet1 mod1 sjlfknsla1 handlingskraft och lifslust4 ,katolicismen1 som intet erknnande gaf t den berttigade egoismen -- annat n som omsorg om den egna sjlens frlsning -- kunde drfr ej ,f,,rsona egoism och altruism4 ,antingen blef mnniskonaturen fullkomligt undertryckt genom ytterlig spkning och sjlls altruism1 eller ocks frblef den p lngden tmligen oberrd af den kristna moraluppfattningen4 ,i stort sett lrde kristendomen dock alla ,europas folk en viss vrdnad fr de andliga makterna1 en viss sjlfbehrskning med afseende sina lidelsers tillfredsstllande1 en viss hg att offra sjlfviskheten fr andras bsta4 ,om n medeltiden visar oss ytterliga motsatser1 starka utbrott af alla djurets eller vildens lidelser vid sidan af den naturvidrigaste askes1 s utgr den dock det viktigaste af de mnga utvecklingsskeden1 som frt oss frn den barbariska moralens stndpunkt till det fjrde och hittills hgsta skede vi ntt1 nmligen den industriella moralens4 #h4 ,den industriella moralen4 ,den industriella moralens stora framsteg r lifegenskapens upphfvande4 ,men ehuru vi nu i ,europa och ,europas kolonier icke jaga mnniskor som under det djuriska skedet1 ej bruka dem till husdjur som under det vilda skedet1 ej hafva dem bundna vid torfvan som under det barbariska skedet1 s missbrukar mnniskan dock nnu mnniskan4 ,i vrkligheten1 d4 v4 s4 i mnniskornas hjrtan och seder1 finnes icke den altruism1 den jmlikhet eller broderlighet1 som vissa sedebud och vissa talestt lta oss hoppas att vi skulle mta4 ,ingen utveckling r lngsammare n moralens1 ty den mste1 som vi sett1 ga rum genom en omdaning i mnniskonaturens stt att knna1 hvilket sker mycket lngsammare n omdaningar i dess stt att tnka4 ,knslorna ro genom rtusenden inorganiserade instinkter2 men tanken kan uppst ur ett intryck frn dagen eller grdagen4 ,och dessutom r denna omdaning aldrig fullstndig4 ,det frflutna mnger sig alltid mer eller mindre i det nrvarande1 och vi ha drfr redan i det fregende sprat kvarvaron af vildens och barbarens moral i de samtida kulturmnniskornas seder och lagar1 liksom vi i brottsmlshistorierna sett bevis fr1 att icke ens det djuriska skedet saknar representanter i vra samhllen4 ,vi sammanfatta hr nyo de svraste bevisen mot samtidens moral3 ,visserligen har knslan af mnniskolifvets vrde kats -- men krigen fortfara1 duellerna frsvaras1 barnamorden och fosterfrdrifningen finnas kvar1 undantagshjon och fosterbarn afdagatagas ofta och lifsfarliga industrier vlla en hjdls manspillan4 ,ddsstraffet och andra frn vedergllningsteorin kvarlefvande hmdstraff finnas kvar -- allt freteelser1 dem vra efterkommande skola peka p som bevis p den lga stndpunkt1 som den industriella moralen intog i frga om aktning fr mnniskolifvet och skydd fr de svagare4 ,med afseende frhllandet mellan knen r visserligen engifte samhllslag4 ,men mnggiftet r samhllssed och tnjuter -- i den legitimerade prostitutionens form -- t4 o4 m4 samhllsskydd4 ktenskapet r icke lngre ett brudkp1 men bde mn och kvinnor slja sina personer genom ktenskap ingngna fr vinningens eller utkomstens skull1 och ktenskapslagstiftningen br nnu mnget spr af mannens forna barbariska herravlde fver hustrun1 spr dem en framtida moral kommer att finna lika vidriga1 som vi nu anse vildens ktenskapliga seder4 ,aktningen fr gandertten r hos oss1 i frga om ppen plundring1 vida strre n i det barbariska samhllet4 ,men frfalskningar1 frsnillningar och utprssningar hafva intagit samma plats i den industriella moralen som vldet i den barbariska4 ,vissa mnniskoklassers trldom eller lifegenskap under andra mnniskors herravlde ro upphfda4 ,men flertalet lefver i ett trlaktigt beroende under det ftal1 som genom sin rikedom behrskar arbetsmedel och arbetsvillkor4 ,mnniskorna dela sig redan under det djuriska tillstndet1 s snart de samlas i flock1 i en fverklass1 de starkare1 och en underklass1 de svagare4 ,sedan den fysiska och andliga styrkan smningom medfrt skillnad i rikedom1 blifva de rikaste fverklassen4 ,denna fverklass kan dock icke bevara sin fysiska och andliga fverlgsenhet2 den sjunker tvrtom1 genom att icke vidare behfva anstrnga sina krafter1 men bibehller likvl makten att nedtrycka de ofta i intelligens1 handlingskraft och personlighet starkare1 att hlla dem kvar som en underklass1 fver hvilken fverklassen blott genom rfda rikedomar1 ej genom egna fretrden1 hjer sig4 ,det industriella samhllet str i vissa afseenden p samma stndpunkt som romarriket eller det feodala ,europa3 det frras slafvar och det senares lifegna hade det i mnga fall icke smre n millionerna i ,europas fabriks- och grufdistrikt4 ,det industriella samhllets riktning -- att samla all rikedom p ett ftal hnder -- r i sjlfva vrket lika fientlig mot den personliga friheten som slafveriet och lifegenskapen voro4 ,ehuru dessa inrttningar ur politisk och moralisk synpunkt mste anses mer frnedrande1 voro de i vrkligheten knappt mer bindande n det beroende af arbetsgifvaren och arbetet1 hvari den t sig sjlf lmnade1 ofta vrnlse arbetaren nu befinner sig4 ,nutidens produktionsstt skadar i fysiskt1 moraliskt och intellektuellt hnseende den mellan fverarbete eller arbetslshet kastade daglnaren lika mycket1 som det i samma afseende -- ehuru p motsatt stt -- skadar den arbetsfria1 njutande fverklassen4 ,det kar fattigdomen i en sdan grad1 att t4 ex4 i ,england1 dr omkring #b1bch personer ga ungefr halfva ,englands jord och dr det finnes omkring #ajj1jjj millionrer1 kommer det p #d personer #a tiggare6 ,och med fattigdomens tillvxt fljer tillvxten af sjlfmord1 dryckenskap och prostitution4 ,det r frn detta rhundrades brjan -- maskinindustrins och kapitalismens rhundrade -- som ett till antal alltjmt minskat ftal erhllit mjligheten att bestmma fver ett alltjmt vxande flertals lif och vlfrd4 ,detta ftal brukar sin individuella frihet slunda1 att millioner af mn1 kvinnor och barn delggas genom ett produktionssystem1 som flerstdes krft nda till #ae timmars arbete om dygnet af #g rs barn1 som gjort arbetarnas medellifslngd i allmnhet hlften s lng som arbetsgifvarens6#da ,infr den sociala frgan stannar man betnksamt1 innan man vill erknna den industriella moralens fverlgsenhet framfr den barbariska4 ,och nr man dock slutligen mste medgifva1 att p mnga andra punkter afgjorda framsteg gt rum1 att altruism och pliktknsla ro i tilltagande inom vissa viktiga omrden -- och fven inom arbetets -- s kan man i hufvudfrgan1 den industriella frgan1 nnu blott i lifegenskapens upphfvande se ett vsentligt framsteg i moraliskt afseende4 ,ingen lycklig jmvikt mellan egoism och altruism r uppndd4 ,att den allmnna barmhrtigheten kats i bredd med fattigdomen1 innebr intet vrkligt moraliskt framsteg hos samhllet i dess helhet2 tvrtom brukar samhllet denna barmhrtighet som ett plster p sitt sjuka samvete4 ,genom en ordnad vlgrenhet strfvar det dlare ftalet att sona samhllets ofrrtter mot flertalet och inser icke att det drigenom blott frdrjer det hela samhllets fullstndiga uppvaknande1 som mste freg en hgre moralisk utveckling1 den1 d ej barmhrtighet utan rttvisa blir den ledande grundsatsen4 ,en hgre moralisk utveckling kommer icke att intrda1 frr n man upphr att i den individuella frihetens namn frsvara och bibehlla det nuvarande produktionssystemet4 ,mlsmnnen fr den individuella friheten glmma nmligen en ytterst viktig sanning1 som hela den moraliska och sociala utvecklingens frlopp lr oss4 ,det r den sanningen3 att moralens utvecklingshistoria r historien om inskrnkandet af den individuella friheten i alla sdana fall1 dr denna frihet uteslutande tillfredsstller egoismen p altruismens bekostnad1 lika visst som den r historien om den individuella frihetens utvidgande i alla sdana fall1 dr friheten framkallar en strre jmvikt mellan egoismens och altruismens likaberttigade kraf4 ,att lsa den sociala frgan s1 att en dylik inskrnkning och ett dylikt utvidgande bli en vrklighet1 det r den nrmaste framtidens stora moraliska uppgift4 #i4 ,slutord4 ,under framstllningen af den industriella1 nutida moralen har utrymmet ej medgifvit annat n korta antydningar om de synpunkter1 dem vi fljt vid skildringen af den djuriska1 den vilda och den barbariska moralen1 nmligen begreppen om mnniskolifvets vrde1 om gandertten1 om de svagas behandling1 om frhllandet mellan knen samt altruism och pliktknsla i allmnhet4 ,en fullstndig framstllning af vr samtida moral frn dessa synpunkter skulle dessutom innebra en prfning af1 ett omdme fver densamma1 hvilka ej tillhra omrdet fr denna skrift4 ,endast om sjlfva hufvudpunkten1 den som anges i uttrycket industriell moral1 har det varit ndvndigt att tala ngot utfrligare1 fr att ge std t pstendet1 att nutidens moral nnu r lg2 att en fortsatt utveckling af densamma mste innebra ej blott dess frigrelse frn terstoderna af den djuriska1 den vilda och den barbariska uppfattningen -- dem vi delvis finna kvar i vr samtids moraliska knslor1 rttsbegrepp1 seder och lagar -- utan ock en genomgripande ndring i de nya frhllanden1 som det industriella skedet framkallat4 ,syftet med denna framstllning har endast varit att flja vissa af vra nu gllande morallagar frn deras ursprung fram till deras nuvarande stndpunkt4 ,genom en sdan fversikt inse vi1 att de sedliga begreppen icke en gng fr alla ro nedlagda i mnniskans medvetande4 ,den visar oss1 att dessa begrepp varit vidt skilda under olika tider och hos olika folk och att de nu i vsterlandet gllande sedliga begreppen ro frukten af mnga rtusendens utveckling4 ,vi kunna drfr hoppas1 att framtidens sedlighet kommer att skilja sig lika mycket frn vr stndpunkt1 som denna nu skiljer sig frn australnegrernas4 ,genom en sdan terblick kunna vi framfr allt lra3 att den moraliska utvecklingen1 liksom all annan utveckling1 i det stora hela taget oafbrutet skrider framt1 ehuru en delvis tillbakagng1 under vissa tider och genom vissa omstndigheter1 ofta intrder4 ,denna visshet om ett oafltligt1 ehuru ytterst lngsamt1 framtskridande r lika rik p kraft och hopp som den forna frestllningen -- om en i ,guds belte skapad men fallen mnsklighet -- var frsvagande och frtviflad4 ,det finnes ingen i djupaste mening mer uppbyggande tanke n den1 att mnskligheten ur ett djuriskt tillstnd sjlf arbetat sig upp till sin nuvarande materiella1 intellektuella och moraliska stndpunkt4 ,denna tanke ggar ej blott till oafltlig strfvan i det nrvarande1 den trstar oss fven fver mnga af de tills vidare oundvikliga lidanden1 under hvilka mnskligheten suckar1 och den ger oss tillika en hrlig fjrrsyn in i framtidens frlofvade land4 ,ty utvecklingslran r den hgsta synpunkt vi ga1 fr att erhlla en fverblick svl af den mdosamt tillryggalagda vgen1 som af den vg vi nnu hafva att steg fr steg vandra ifall vi vilja n den moraliska utvecklingens lika vl som all annan utvecklings slutliga ml3 den strsta mjliga lycka fr det strsta mjliga antal4 ,men denna strsta mjliga lycka kan icke vara annat n hvar enskilds och hela slktets allt fullare kraftutveckling under en allt strre mjlighet till ett allt hgre organiserat lif1 till en allt fullkomligare jmvikt och harmoni mellan den enskildes egna krafter liksom mellan den enskildes och det helas lifsvrden4 ,efterskrift4 ,d denna skrift nu utgr i en genomsedd och ngot ndrad ny upplaga1 vill jag ppeka3 att en afdelning i densamma -- ,judarnas moral -- #ahib framkallade en motskrift af rabbinen doktor ,klein3 ,str gamla testamentets moral vrkligen p barbarernas utvecklingsskede8 ,denna motskrift har emellertid icke franledt mig att ndra ngot i denna andra upplaga4 ,letourneau brukar ordet barbarisk fr det skede1 under hvilket slafveri och mnggifte nnu rder4 ,man kan underknna denna betecknings lmplighet men dremot icke erknna att det genom densamma sker judarna en strre ortt n t4 ex4 greker1 romare och germaner4 ,hvad doktor ,klein anfr som skl fr judarnas1 fver barbariet hjda1 sedlighet1 kan med samma rtt anfras fr de nmda folken1 ifall man hller sig till deras hrligaste diktvrk1 yppersta personligheter och hgsta rttsmedvetande4 ,bredvid doktor ,kleins citat1 till bestyrkande af judens godhet mot frmlingen1 krlek till nstan1 mhet om trlen o4 s4 v4 kunna stllas liknande ur andra asiatiska religionsstiftares eller ur stoikernas skrifter4 ,men den ,,allm,,nna sedliga stndpunkten afgres icke genom de hgt stendes uttalanden1 ej ens genom de yppersta lagbuden3 den afgres genom de knslor och rttsseder1 som afgra flertalets handlingar4 ,nr doktor ,klein framhller att utvecklingens lag gjort sig gllande fven hos judarna och att man drfr i deras skrifter finner det hgre och lgre bredvid hvartannat1 upprepar han endast hvad som i denna skrift fverallt betonas4 ,men det r med full rtt som en helbild af sedligheten stller det lga bredvid det hga4 ,letourneau talar ej om ,jeftas offer som uttryck af judarnas hgsta moral men som vittnesbrd om de d nnu kvarlefvande mnniskooffren4 ,nr det ppekas att ,jals och ,judiths lnnmord frhrligas1 s fr detta icke bevisa mera n att judarna -- som mnga kristna n i dag -- ansgo lnnmord tilltet mot fiender4 ,att ,judith aldrig funnits1 att hennes historia -- som doktor ,klein framhller -- r en tendensdikt frn rhundradet efter ,kristus1 har fr denna bevisning ingen betydelse1 eller rttare3 det kar bevisstyrkan att en sdan tendensdikt d nnu kunde frfattas2 den apokryfiska ,judith vittnar mer mot judarnas moral n den historiska ,jal6 ,gamla testamentets hrliga kvinnogestalter och skna lifsfrhllanden1 liksom de mnga bevisen dr p aktning fr kvinnan1 dem doktor ,klein med rtt framhller1 blifva dock vida fvertrffade1 om man gr till den helleniska och germanska litteraturen4 ,men allt detta hindrar ej att hos judarna -- som hos de nyssnmda folken -- polygamien lnge var den hrskande seden6 ,det r endast detta som ,letourneau pstr och doktor ,klein ej hller kunnat frneka4 ,men polygamien hr fr ,letourneau just samman med den barbariska moralen6 ,doktor ,klein har icke skt vederlgga ett enda af de gjorda citaten ur ,gamla testamentet men frklarar i alla fall att ,letourneaus pstenden om judarnas moral -- pstenden1 punkt fr punkt stdda af bibelcitat -- icke kunna tagas p allvar4 ,och doktor ,klein anser sig hafva vederlagt desamma genom att framhlla bibelord af altruistisk innebrd6 ,men det torde nog vara s1 att ,jobs skna ord om de tjnandes rtt ro lika litet bevisande fr de tjnandes vrkliga stllning hos judarna1 som ,viktor ,rydbergs1 af dlaste mnsklighetsknsla fyllda dikter1 ro bevisande fr frhllandet mellan svenska arbetare och arbetsgifvare under slutet af #ahjj-talet6 ,doktor ,klein erknner att ,letourneau framhller flera fall dr den judiska lagen hjde sig till strre mnsklighet1 men han beklagar att ,letourneau drur icke drar slutsatsen om judarnas sedliga fverlgsenhet framfr hvarje annat forntida folk1 srskilt i frga om broderlighetens tanke4 ,mot doktor ,kleins mening i detta fall har man kanske rtt att stlla -- judarnas egna stora profeter till och med ,jesus86 ,dessa stora skalder och siare torde hafva varit lika ensamma inom sitt folk1 som de stora hos alla folk varit4 ,de kunna lika litet anses uttrycka judarnas sedliga hjd som ,sokrates samtal eller ,havaml kunna anses ge en trogen bild af atenarnas eller nordbornas sedlighet4 ,jesus kallade1 vill jag minnas1 ,jerusalem den stad1 som stenar sina profeter och hans eget de var sledes intet undantagsde6 ,och ej hller talade han eller hans fregngare om broderlighetens och fridens tankar som hade de menat sig frkunna allmnt erknda och efterlefda sanningar6 ,sdana frkunnare torde hra till de fverfldiga -- och till dem vill jag minst af alla rkna ,jesus eller ,israels profeter4 ,letourneau har den -- af den jmfrande religionsvetenskapen allt mer bestyrkta -- historiska sanningen p sin sida nr han icke anser att hjdlget af de ,,allm,,nna judiska moralbegreppen berttiga detta folk till en srstllning bland de folk med hvilka han samordnar dem4 ,i de judiska gudsbegreppen och den draf beroende pliktknslan ligger det sregna1 icke i sjlfva de hrskande lagarna och sederna1 af hvilka ,letourneau -- i detta som i friga fall -- endast skt medelproportionalen genom ngra1 nstan skematiskt fasthllna1 hufvuddrag4 ,mot mig1 som bearbetare af ,letourneau1 riktar doktor ,klein den pminnelsen att man icke br kasta stenar i den brunn ur hvilken man druckit4 ,p detta vill jag endast svara att1 nr gamla brunnar djupgrfvas och ommuras1 d kan man ej undg att stenar falla i vattnet4 ,men detta br icke afhlla ngon frn att taga del i det arbete1 som t framtiden skall bereda djupare och klarare kllor4 ,stockholm i januari #aijc4 ,,ellen ,,key4 ,ordlista p en del af de i denna skrift frekommande frmmande ord4 ,anarki regeringslshet1 laglshet4 ,annaler rliga anteckningar1 tidebcker4 ,antiken den grekisk-romerska forntiden4 ,apportera hmta4 ,arkeologi fornkunskap4 ,askes undertryckande af alla sinnliga kraf1 vanligen i frening med omedelbart sjlfplgeri4 ,automatisk handlande af egen drift4 ,batat en rotfrukt1 liknande potatis4 ,biologi lran om lifvet hos vxter och djur4 ,celibat ogift stnd4 ,centrum medelpunkt4 ,ceremoni vedertaget hflighetsbruk 7fven hgtidlighet74 ,civilisation bildning1 hyfsning1 odling m4 m4 ,disciplin tukt 7och ordning74 ,dressyr infning4 ,etikett umgngestvng1 vedertagen umgngessed4 ,etnografi folkkunskap4 ,expedition krigstg1 beskickning m4 m4 ,feodalism lnsinrttning4 ,fysiologi lran om lifvets freteelser och lifsvrktygens frrttningar4 ,generation slktled4 ,impuls starkt pdrifvande ggelse4 ,industriell nringsfliten tillhrig1 af nringarna beroende4 ,initiativ fretagsamhet1 sjlfvrksamhet4 ,inkarnerad vorden ktt 7d4 v4 s4 frkroppsligad74 ,inkvisitionsdomstol en hemlig1 kyrklig domstol i trossaker4 ,inorganiserad i lifsfrrttningarna ingngen1 blifven till ett med personligheten4 ,instinkt naturdrift4 ,instinktiv som naturdrift vrkande1 af naturdrift skeende4 ,intellektuell frstndet tillhrande1 frstndsmssig4 ,kannibal mnniskotare4 ,kannibalism mnniskotande4 ,kompromiss fverenskommelse genom msesidig eftergift4 ,kommunism egendomsgemenskap4 ,korruption orlighet1 mutbarhet4 ,kultur odling4 ,legaliserad laggiltig4 ,mani vurm1 vansinnigt begr4 ,materiell tillhrande det yttre1 kroppsliga1 synliga1 ptagliga4 ,mekaniskt ngot som sker utan frstndets vrksamhet4 ,merkantil handeln tillhrig1 af handeln beroende4 ,moral sedlighet4 ,organism en varelses lifsvrktyg1 sedda som ett helt4 ,period tidrymd4 ,primitiv ursprunglig4 ,ordet anvndes i denna skrift bde om de tidigaste mnniskorna och om de1 likt dessa urmnniskor lefvande1 nutida vildarne4 ,privat enskild4 ,produktion frambringande1 tillvrkning4 ,psykologi lran om sjlen4 ,representant ombud1 stllfretrdare4 ,reglementera genom freskrifter ordna4 ,servil slafvisk1 krypande4 ,stoisk oberrd af gldje1 smrta och njutning2 sjlfbehrskad1 orubbligt plikttrogen4 ,system ett ordnadt1 af delar bestende helt2 sammanfattning af de orsaker1 som frambringa en viss vrkan2 plan efter hvilken man arbetar4 ,teori vetenskaplig lra eller sikt 7utan afseende p tillmpningen74 ,tortyr pinligt frhr4 ,variation omvxling1 olikhet4 ,zon jordblte1 luftstreck4 ,fotnoter ,fotnot #a3 ,frn mnniskoslktets barndom 7,verdandis smskrifter n3r #aj74 ,fotnot #b3 ,af latinska ordet alter en annan4 ,man kunde tolka egoism med sjlfknsla1 altruism med samknsla1 ifall man t de svenska orden gaf en ny1 vidare betydelse4 ,som de utlndska orden dock tillsvidare gifva den innehllsrikaste frestllningen1 behllas de i den fljande framstllningen4 ,hvad friga frmmande ord angr1 hnvisas till ordlistan i slutet4 ,fotnot #c3 ,fr dem1 som nska stta sig mera in i detta mne anbefalles professor ,ribots bok om ,minnets sjukdomar 7i svensk fversttning af ,o4 ,h4 ,dumrath74 ,fotnot #d3 ,fr dem1 som ro mera intrsserade af lran om rftligheten1 m hr ppekas1 att p de sista ren en annan sikt alltmer brjat gra sig gllande1 nmligen den att frvrfvade egenskaper icke g i arf4 ,antagandet af en dylik rftlighet anses af en del vetenskapsmn icke frenligt med hvad man har sig bekant rrande ggets och embryots 7fostrets7 bildning och utveckling1 och de fall af dylik rftlighet1 hvilka hittills blifvit anfrda1 ha icke kunnat uthrda en noggrann prfning4 ,att nya egenskaper kunna utvecklas hos afkomman frklaras drigenom1 att vid hvarje ny individs bildning element deltaga1 som hrrra frn tv olika hll1 nmligen frn far och mor4 ,hrigenom kunna dessa anlag och egenskaper frstrka eller frsvaga hvarandra hos afkomman1 gamla egenskaper frsvinna eller frndras och nya uppst2 och dessa nya egenskaper1 som sledes hvarken ro rfda i vanlig mening eller frvrfvade1 kunna sedan fverflyttas genom arf p en senare afkomma4 ,p detta stt frklaras1 huru de olika medlemmarna af samma kull kunna vara hvarandra i viss mn olika1 frete variation2 och genom rftlighet och urval 7naturligt1 konstgjort eller knsurval7 frklaras utvecklingen af nya former och arter4 ,om den ifrgavarande satsen r sann1 nmligen att frvrfvade egenskaper icke g i arf1 s mste den naturligtvis fven glla om sjlsegenskaper4 ,man r drfr fven vid frklaringen af nya1 medfdda1 moraliska egenskapers uppkomst uteslutande hnvisad till variation1 rftlighet och urval2 men i de flsta fall torde emellertid frklaringen af freteelserna icke bli svrare n frut4 ,fr att belysa detta genom ett exempel1 ltom oss t4 ex4 taga uppkomsten af den hos mnniskan medfdda afskyn fr tandet af mnniskoktt4 ,letourneau frklarar den slunda1 att mnnen1 som ville behlla kttet fr egen rkning1 frbjdo kvinnorna att deltaga i mnniskotandet och strngt straffade de kvinnor1 som fvertrdde detta frbud4 ,hrigenom uppkom hos kvinnorna smningom en stark afsky fr mnniskotande1 och denna slunda frvrfvade motvilja gick slutligen i arf fven p den manliga afkomman4 ,enligt det andra skdningssttet kunde man utg frn det antagandet1 att begret efter mnniskoktt lika vl som andra begr var i viss mn olika starkt hos olika kvinnor2 och att de kvinnor1 som hade stark frkrlek fr mnniskoktt1 smningom utrotades1 under det de1 som hade mindre stark bengenhet drfr1 frdrogos af mnnen4 ,enr sledes de senare fretrdesvis lmnade afkomma1 s vl manlig som kvinnlig1 hvilken rfde deras egenskaper1 fortplantades hos bda knen den ifrgavarande egenskapen och utvecklades smningom till en instinktiv motvilja4 ,genom fning kan en mngd s vl fysiska som psykiska frmgenheter och frdigheter utvecklas1 stundom i otrolig grad4 ,men det r klart att fven anlaget hrvid spelar en stor roll1 och att de nmda egenskaperna i stort sett skola bttre utvecklas hos de individer1 som fr dem ga de bttre anlagen4 ,om nu de ifrgavarande frmgenheterna och frdigheterna ro till nytta fr individen1 familjen eller samhllet i deras kamp fr tillvaron1 och om p grund hraf deras innehafvare i ett eller annat afseende gynnas1 s gynnas fven p det hela taget fortplantandet och tillvxten af de bttre anlagen1 fven om de genom fning frvrfvade frdigheterna icke g i arf4 ,den som har detta i minnet skall utan svrighet kunna i det fljande1 dr ,letourneaus framstllning r bibehllen1 tillmpa den nyare skdningen om rftligheten4 ,fotnot #e3 t den1 som vill lra knna biens hga samhllsmoral1 anbefalles ,mterlincks utmrkta arbete ,bikupan4 ,i serien ,modrna tnkare1 ,alb4 ,bonnier #aijb4 ,fotnot #f3 ,se i detta mne docenten ,jgersklds3 ,djurens vrd om sina ungar4 7,ljus' frlag47 ,fotnot #g3 ,det r bekant1 att hos enstaka individer stundom vissa egenskaper upptrda1 som saknas hos hans nrmaste anfrvanter1 men funnits hos hans frfder4 ,s t4 ex4 erhller man inom alla dufraser 7men i synnerhet vid korsning af olika sdana7 emellant dufvor af skifferbl frg med svarta band p vingarna o4 s4 v41 hvilka sledes likna den vilda klippdufvan1 de tama dufvornas stammoder4 ,denna freteelse kallar man atavism1 eller tergng1 och den r af stor betydelse vid utforskandet af de olika arternas ursprung4 ,atavism ger emellertid ofta rum fven ifrga om sjlsegenskaper4 -- ,fr en utfrligare framstllning af detta och hithrande mnen hnvisas i frigt till n3o #a af ,verdandis smskrifter3 ,om mnniskans ursprung af ,g4 ,adlerz4 ,fotnot #h3 ,under medeltidens hungerperioder torgfrdes stundom mnniskoktt2 efter #cj-riga kriget fann man rfvarband kring kittlar med kokande mnniskokroppar4 ,fotnot #i3 ,med ortt kallas ,viti-arna 7tillhrande ,polynesien7 fr ,fijiarna4 ,fotnot #aj3 ,i vr af ,kristoffer stadfsta landslag hette det3 ,bsta ting1 som bonde i bo sino hafver1 det r laggifta hustru hans2 hvilken hona frn bondanom stjl1 han r vrste och strste tjufver4 ,drfr eho som bondens hustru lockar frn honom och lper med henne bort 4444 han skall dmas och upphngas fver andra tjufvar4 ,vill ej bonde hustru sin lif unna d fres ocks hon till tings och dmes kvick 7 lefvande7 i jord4 ,fotnot #aa3 andra sidan vrdades af hgt stende folk seder som nu kallas brott4 ,s t4 ex4 ansgo de gamle egypterna ktenskap mellan syskon1 ja1 mellan far och dttrar1 som synnerligen riktiga4 ,fotnot #ab3 ,jag har sjlf som barn erfarit det medrfdas rent kroppsliga makt i detta afseende3 efter att med god smak ovetande ha tit hstktt1 bleknade och kallsvettades jag1 nr jag senare upplystes om kttets beskaffenhet4 ,fotnot #ac3 ,tabu kalla vildarna det afskilda eller undantagna1 hvilket de frklarat som heligt4 ,egendomligt r att med det ofvan berttade jmfra t4 ex4 ,karl ,,xii3s yrkande af ddsstraff fver en soldat1 som i rusigt tillstnd anfrt en psalmvrs med djfvulens namn i6 ,ett sdant lagligt mord ansgs d sedligt1 men en svordom som ett urbota brott6 ,fotnot #ad3 ,macbeth akt ,,ii1 scen #b4 ,c4 ,a4 ,hagbergs fversttning4 ,fotnot #ae3 #e ,mose bok #g3 #b2 #e ,m4 #bj3 #ab-ah 7och flerstdes74 ,fotnot #af3 #a ,sam4 #ae3 #c4 ,fotnot #ag3 ,dom4 #d3 #ba4 ,fotnot #ah3 #b ,m4 #ac3 #b2 #bb3 #bi4 #c ,m4 #bg3 #bh1 #bi4 ,fotnot #ai3 #a ,m4 #bb4 ,fotnot #bj3 ,dom4 #aa4 ,fotnot #ba3 #e ,m4 #ba3 #ah-ba4 ,fotnot #bb3 #b ,m4 #ba3 #g-aa4 ,fotnot #bc3 #e ,m4 #ba 7och flerstdes74 ,fotnot #bd3 #e ,m4 #bb3 #bj-bd4 ,fotnot #be3 #c ,m4 #ah3 #bj4 ,fotnot #bf3 #b ,m4 #ba3 #bj-ba4 ,fotnot #bg3 #e ,m4 #ai3 #ba4 ,fotnot #bh3 #b ,m4 #bb3 #a4 ,fotnot #bi3 #b ,m4 #ba3 #b4 ,fotnot #cj3 #b ,m4 #bb3 #ba-bc4 ,fotnot #ca3 #c ,m4 #ai3 #ac4 ,fotnot #cb3 #b ,m4 #bb3 #bf4 ,fotnot #cc3 #b ,m4 #bb3 #be4 ,fotnot #cd3 #c ,m4 #ai3 #i-aj4 ,fotnot #ce3 #b ,m4 #bc3 #i2 #c ,m4 #ai3 #cc4 ,fotnot #cf3 #e ,mose bok #bd3 #af4 ,fotnot #cg3 #c ,m4 #ai3 #ah4 ,fotnot #ch3 ,slunda sger ,konfutse3 ,hvad du ej vill att en annan skall gra dig1 det skall du ej gra honom2 och ,buddha yttrar3 ,ltom oss lefva lyckliga1 icke hatande dem1 som hata oss4 ,fotnot #ci3 ,evmenider den hmnande rttvisans och samvetskvalens gudinnor4 ,fotnot #dj3 ,i ,sverges lag bibehlls denna rtt till #afec4 ,fotnot #da3 ,fr utrymmets skull mste jag afst att anfra flera siffror och i stllet hnvisa till n3o #aa af ,verdandis smskrifter2 ,den industriella arbetarfrgan af ,gustaf ,steffen4 99 99 99 99 99 99 ,noteringar3 ,fotnoter har samlats i slutet av boken och genomgende numrerats4 ,originalet anvnder tv typer av fotnoter4 ,vanligtvis r fotnoter markerade med stjrnor4 ,dremot r hnvisningar till bibelstllen 7fotnoter #ae-cg7 markerade med siffror4 ,denna skillnad har bedmts som utan signifikans och inte tergivits i den hr transkription4 ,originalets grammatik1 stavning och interpunktion har bibehllits4 ,ett antal uppenbarliga fel har rttats utan notis4 ,ytterligare fel har rttats som fljande1 delvis efter jmfrelse med senare utgvor 7innan_/efter73 s4 #ai3 444 seden1 att barnet skulle dpas genast efter fdseln och 444 444 seden1 att barnet skulle ddas genast efter fdseln och 444 s4 #be3 444 betesmarken och skogen4 fverallt hafva i det lsta samhllet 444 444 betesmarken och skogen4 fverallt hafva i det ldsta samhllet 444 s4 #ci3 444 ,du skall drpa med urskillning och icke anfalla ngon1 444 444 ,du skall drpa med urskiljning och icke anfalla ngon1 444 s4 #da3 444 barbariska moralens hmtas frn alla hll1 vljer jag dem 444 444 barbariska moralens lagar hmtas frn alla hll1 vljer jag dem 444 s4 #dc3 444 folks sedelra otvetydligt finna -- icke genom sin morals 444 444 folks sedelra otvetydigt finna -- icke genom sin morals 444 s4 #df3 444 med heder frn sin sdermanlnske granne taga allt hvad 444 444 med heder frn sin sdermanlndske granne taga allt hvad 444 s4 #dg3 444 flerestdes med hudstryckning1 brnnmrkning med gldhett 444 444 flerestdes med hudstrykning1 brnnmrkning med gldhett 444 s4 #ej3 444 ,den industriella moralens stor framsteg r lifegenskapens 444 444 ,den industriella moralens stora framsteg r lifegenskapens 444