,,studentf,,reningen ,,verdandis ,,sm,,skrifter4 #af4 ,,jorden ,,och ,,solsystemet4 ,n,,gra ,,blad ,,ur ,,historien ,,om ,,vetenskapens ,,strider ,,af ,,karl ,,bohlin1 docent4 ,med #aj figurer i texten4 7,frsta tusendet47 ,illustration ,,stockholm4 ,,albert ,,bonniers ,f,,rlag4 ,innehll4 ,inledning #c4 #a4 ,den ldre riktningen inom den grekiska astronomien1 det pytagoriska vrldssystemet samt ,kopernikus' frelpare #e4 #b4 ,den senare riktningen inom den grekiska astronomien1 ,kopernikus och det kopernikanska vrldssystemet #ah4 #c4 ,galileo ,galilei1 hans lif1 hans upptckter p himmelen med kikarens tillhjlp #bh4 #d4 ,galileis stora arbete om vrldssystemen1 hans frsvar fr lran om jordens rrelse #cc4 #e4 ,ktterifrfljelsen mot ,galilei #cg4 #f4 ,kepler och ,newton1 himlakropparnas vrkliga rrelser och den allmnna tyngden ssom deras orsak #dc4 #g4 ,ngra nutida bevis fr jordens rrelse #ea4 ,,stockholm4 ,,alb4 ,,bonniers ,,boktryckeri #ahhi4 ,inledning4 ,hvar och en1 som blifvit delaktig af undervisningens frsta grunder i vr tid1 knner till och tror mot sina sinnens omedelbara vitnesbrd1 att den jord1 han lefver p1 r ett stort1 fast klot1 som dagligen svnger rundt1 eller som man sger roterar1 kring en axel1 som tnkes g genom det sammas medelpunkt4 ,han vet1 att detta klot dessutom rr sig omkring solen1 ett hvarf fr hvarje r1 uti en nra cirkelformig bana1 hvars radie -- afstndet frn solen -- har den fr honom nstan ofattbara lngden af #ad millioner mil4 ,han vet1 att jorden icke r ensam om denna dans kring solen1 att flere andra dylika jordar som hans egen p strre eller mindre afstnd frn solen kretsa kring henne i cirkelformiga banor1 allt under det de rotera omkring sina axlar4 ,vi veta fven1 att man icke alltid hyst samma sikter1 att folkens religisa urkunder pbjuda en annan uppfattning och att1 fr icke allt fr mnga mansldrar sedan1 lran om att jorden befann sig i evig hvila i vrldens medelpunkt till den grad genomtrngde folkmedvetandet frn ofvan allt ned igenom1 att den1 som d frkunnade vra dagars sikt i frgan1 ansgs fr ljlig1 nr han icke drabbades af frfljelse4 sikten om jordens rrelse och drmed sammanhngande frhllanden upptrder i vr tid nstan ssom sjlfklar och med samma stora auktoritet1 som af medeltidens folk tillskrefs det ,tridentinska mtets beslut om1 att den befann sig i hvila4 r denna sikt slunda i och fr sig tmligen alldaglig och allbekant1 s r detta dock mhnda icke fallet med de skl1 som stdja den samma4 ,dessa skl ligga i sjlfva vrket1 om saken nrmare skrskdas1 icke s nra till hands4 ,om drfr en framstllning af dessa skl redan p denna grund kan gra ansprk p uppmrksamhet1 s ger detta rum i nnu hgre grad1 om man ser saken an i en historisk dager4 ,astronomiens historia r i flere afseenden af allmnt intresse4 ,i frsta hand gller detta drfr1 att astronomiens utveckling bland alla vetenskapers r mhnda den enklaste och p samma gng den mest typiska4 ,hrtill kommer1 att man r i tillflle att flja den samma lngt tillbaka i forntiden1 under hvilken vetenskapen redan gde en jmfrelsevis hg fullndning4 ,vi skola slunda framdeles se1 att vr egen sikt om planetsystemets sammansttning p det nrmaste sammanhnger med den senare uppfattningen hos grekerna4 ,efter den gamla tidens slut upptogos och fortfrdes resultaten af grekernas vetenskapliga arbete af araberna1 under det att medeltidens germaner blott smningom och p ett osjlfstndigt stt lrde knna dessa resultat och tillegnade sig dem med samma slafviska tillfrsikt fr det sanna som fr det falska druti4 ,nr vid medeltidens slut tanken brjade frigras1 medveten om sin egenskap att vara den enda tillfrlitlige skiljedomaren i alla frgor och af sin hgre rtt gent emot den obetnkta tron p auktoriteter1 d var det mhnda p det astronomiska omrdet1 som denna brytning med det frra var af hftigaste art och af den desdigraste betydelse fr de frut gngse tnkestten och vrldssikterna4 ,srdeles frn denna tid innehller astronomiens historia tskilliga mnen fr sjlsstudium1 mngen maning till frdragsamhet i sikter4 ,slutligen har denna vetenskap stdse sttt i vxelvrkan med de religisa frestllningarna4 ,flere ldre folks religioner bestodo ju t4 ex4 just i stjrndyrkan4 ,mnga religisa dogmer och tnkestt hafva fven sedan astronomiens pnyttfdelse vid medeltidens slut ftt maka t sig eller omforma sig i modernare stil ej minst till fljd af ett omildt inflytande af denna vetenskaps omutliga fakta4 ,mhnda hafva vi rtt att tillgga1 att vetenskapen nnu icke spelat denna roll till slut1 att undervisningen nnu har tskilligt att gra med att p tnkandets olika omrden tillmpa den vrldssikt1 genom hvilken jorden1 mnniskans hemvist och vrldens f4 d4 medelpunkt fr sig anvisad plats ssom en obetydlig medlem af ett bland otaliga solsystem4 ,i den framstllning af sikterna om solsystemets sammansttning och rrelserna inom det samma1 som vi i det fljande g att lmna1 skola vi frst ska visa huru skdningen frn lsta tider fljdriktigt utvecklat sig till vr egen stndpunkt i frgan1 i sina hufvuddrag faststld af ,kopernikus i brjan af nyare tiden4 ,hrefter skola vi anfra ngra drag frn kampen fr utbredandet af ,kopernikus' sikt hufvudsakligen genom ,galilei1 sedermera flja astronomiens ytterligare utveckling genom ,kepler och ,newton1 samt slutligen sammanstlla ngra af de skl1 genom hvilka den moderna vetenskapen sagt sitt afgrande ord i frgan4 #a4 ,den ldre riktningen inom den grekiska astronomien1 det pytagoriska vrldssystemet1 samt ,kopernikus' frelpare4 ,astronomiens lsta historia frlorar sig i mrker4 ,de frsta teorier om stjrnorna1 som man antrffar hos grekerna ro redan tmligen lngt framskridna frn den stndpunkt1 som naturmnniskan eller barnet intager vid betraktande af himmelen4 ,detta r orsaken hvarfr man antager1 att grekerna erhllit sin frsta astronomiska lrdom frn andra folk1 hos hvilka man velat frlgga vetenskapens vagga1 ssom egypter1 inder1 babylonier4 ,man antrffar fven hos dessa folk urgamla spr till astronomiska kunskaper4 ,slunda hade egypterna en klar frestllning om vderstrecken1 ssom man kan se af deras nda till #f1jjj r gamla pyramider1 hvilka ro bygda noga i norr och sder4 ,de hade veterligen bestmt rets lngd till #cfe dagar och hade t sig utbildat en vetenskaplig tiderkning1 hvilken1 ssom en trons tjnarinna1 hade till frnmsta uppgift att bestmma tidpunkterna fr deras religisa fester4 fven babylonierna knde rets lngd4 ,att de under lngliga tider sysselsatt sig med astronomiska iakttagelser framgr dessutom draf1 att de hade upptckt en viss lagbundenhet hos mnfrmrkelserna1 nmligen s att efter en tidrymd 7den s4 k4 ,saros7 af #bbc mnader frmrkelserna flja p hvarandra med samma mellantider som under den gngna perioden4 ,deras lrde prester 7kaldeerna7 voro hrigenom i stnd att frutsga mnfrmrkelserna1 fven om de ej kunde frklara deras tillkomst4 ,att fven i ,kina konsten att frutsga frmrkelser frn fordom var knd1 framgr af en berttelse om huru r #baei fre ,kristus tvnne astronomer ,hi och ,ho1 hvilka hade dylika frutsgelser till sin mbetsplikt1 skola hafva blifvit afrttade fr frsummelse hrutinnan4 ,enligt en annan kinesisk berttelse skall en kejsare omkring #bceg f4 ,k4 hafva bestmt lget af solens rliga bana p himmelen4 ,de lsta kinesiska uppteckningar innehlla fven mngahanda observationer af kometer och stjrnfall4 ,kometerna observerades fven af babylonierna4 ,egendomligt nog synas dessa1 i olikhet med andra folk1 icke hafva betraktat kometerna ssom underbara uttryck fr gudomlig vrede1 utan ssom vanliga naturfreteelser1 fr hvilka de icke hyste fruktan4 ,man jmfre hrmed fljande ord ur en af judarnas heliga bcker3 8,hr hvad ,herren sger ,dig1 ,israels hus3 hmta icke lrdom af frmmande folks villfarelser2 frukta icke himmelens tecken1 ssom de frmmande folken gra48 ,slunda finnas visserligen hos mnga gamla folk spr af astronomiska insikter4 ,men skert r att inga sikter om vrlden ssom ett helt1 om dess byggnad och natur 7kosmologi7 i hgre grad utbildades frr n hos grekerna4 ,den afstngdhet1 som frordas i ,jehovas hr ofvan anfrda ord till judarna1 m vl frklara detta folks egendomliga uppfattning1 enligt hvilken man synes hafva antagit formen af en kub fr den jord1 om hvars underbara framtrollande med alla dess tillbehr den bekanta berttelsen i ,moses' frsta bok frtljer4 ,eljes synes hos de flesta folk den ursprungliga uppfattningen helt naturligt hafva varit1 att jorden utgjordes af en platt skifva1 omgifven t4 ex4 i den nordiska sagan af en ofantlig orm1 i den grekiska af en flod4 ,en dylik uppfattning tillskrifver man fven de frsta representanterna af den s4 k4 ,joniska skolan i ,grekland4 ,grundlggaren af denna skola var ,thales 7#fci-edh f4 ,k47 frn staden ,milet i ,mindre ,asien4 ,enligt dennes sikt var jorden en platt skifva1 simmande p vattnet1 fver hvilket himlahvalfvet var stjlpt ssom en klocka4 ,man synes ej hafva tillskrifvit detta hvalf strre utstrckning1 n att det bekvmligen skulle rcka fver de hgsta brgen4 ,nr solen och stjrnorna gingo ner vid synkretsen1 slcktes de i vattnet och simmade sedan rundt omkring jorden fr att drefter nyo tndas och g upp p sina gifna stllen4 ,frn denna barnsliga ansats till frklaring stammar en fortgende utveckling hos ,thales' lrjungar och efterfljare4 ,slunda ersatte ,anaximander detta hvalf med ett klotformigt skal1 som frn alla hll omslt den i alla hndelser ssom platt uppfattade jorden4 ,detta skal frestlde han sig best af genomskinlig kristall och utanfr det samma lgo sol och mne4 ,ssom ett stort framsteg kan betecknas1 att han tnkte sig jorden utan underlag1 fritt svfvande i hvila1 emedan den1 ssom belgen i sferens 7 klotets7 medelpunkt1 8icke hade skl att mera falla t det ena hllet n t det andra84 ,en annan af ,thales' efterfljare1 ,anaxagoras1 var den frste1 som pvisligen tnkte sig himmelssferen vrida sig ssom ett helt kring sin axel 7rotera71 hvarigenom alla stjrnorna under dygnets lopp kommo att beskrifva cirklar n fver jorden och n1 sedan de gtt ned1 under jorden4 ,af ett meteorstensfall skall han hafva blifvit brakt p tanken1 att solen1 mnen och stjrnorna voro danade af samma mnen som jorden och fljaktligen tunga4 ,att de1 det oaktat1 icke nedfllo p jorden ansg han bero draf1 att de befunno sig uti en kringsvngande rrelse kring denna4 ,frn ,mindre ,asien1 dr ,a4 tillbrakte sin frsta tid1 flyttade han sedermera till ,greklands hufvudstad ,aten4 ,hr blef han talad fr att hafva frnekat gudarnas inflytande vid stjrnornas rrelser1 fngslades och dmdes till dden1 men rddade sig genom att fly4 ,innan vi fverg till det nrmast fljande utvecklingsskedet1 som representeras af den s4 k4 ,pytagoriska skolan1 skola vi korteligen anfra hufvuddragen af stjrnornas skenbara rrelser p himmelen1 sdana som de omedelbart te sig fr oss och som man redan under forntiden hade iakttagit dem4 ,frst och frmst ser man1 att det stora flertalet stjrnor frn dag till dag och frn r till r befinna sig i samma msesidiga lgen2 de ro1 hvad vi kalla fixstjrnor1 och man grupperade dem fr fversiktlighetens skull redan i gamla tider i s4 k4 stjrnbilder ssom de allom bekanta ,stora bjrnen1 ,orion o4 s4 v4 ,alla dessa stjrnor hvlfva sig fr hvarje dag rundt med himmelen i vidare eller smrre cirklar4 ,men ibland dem finnes en stjrna som icke 7fr gat mrkbart7 rr sig1 utan stndigt bibehller samma lge p himmelen ett godt stycke fver horisonten eller synkretsen1 grnsen mellan jordytan och himlahvalfvet4 ,detta r den s4 k4 polstjrnan2 i grannskapet af den samma r den punkt af himmelen belgen som benmnes norra himmelspolen1 i nrstende figur betecknad med ,n4 ,genom denna punkt och den motsatta punkten p himmelen 7sdra polen1 ,s1 i fig47 kan man tnka sig en axel dragen 7vrldsaxeln71 omkring hvilken himlahvalfvet med stjrnorna utfr sin dagliga vridning eller rotation4 ,en cirkel1 som halfverar himmelen emellan de bda polerna benmnes ekvator2 alla rrelser ro paralella med denna4 ,en stjrna som ligger p ekvatorn gr upp fver horisonten rakt i ster 7i punkten o i fig471 rr sig drefter i ekvatorns bge fver horisonten2 efter ett halft dygn gr den ned i vstpunkten v1 r sedan osynlig under #ab timmar1 fr att drefter nyo g upp i o4 figuren finnes fven utmrkt en annan godtycklig stjrnas dagliga bana4 ,den gr upp i u och ned i n2 den r synlig fver horisonten desto lngre tid1 ju nrmare den ligger till nordpolen4 ,man inser fven af figuren1 att somliga stjrnor1 nmligen de1 som ligga i grannskapet af nordpolen1 icke g upp och ned2 deras hela bana faller ofvan horisonten4 ,andra1 hvilka ligga i grannskapet af sydpolen1 kunna1 som man ser1 aldrig n fver vr horisont4 ,illustration3 ,fig4 #a4 ,ett ga i ,j1 jordytan med horisonten1 dromkring himmelssferen med ekvatorn4 ,illustration3 ,fig4 #b4 ,kring gat ,j1 ssom medelpunkt1 himmelssferen med ekvatorn och ekliptikan med solen 771 samt zodiakbltet1 inom hvilket utom solbanan alla planetbanorna ligga4 ,likasom fixstjrnorna1 s synas fven solen och mnen deltaga i himmelens dagliga rotation4 ,men man finner snart1 att mnen icke r 8fix8 utan ndrar lge bland stjrnorna2 sammalunda flyttar sig solen1 ehuru lngsammare n mnen1 hvarfrutom solens rrelse r svrare att upptcka1 emedan inga stjrnor synas1 nr solen r p himmelen4 fven om fixstjrnorna stndigt stode stilla fver jorden1 skulle allts solen och mnen rra sig p himmelen och detta1 ssom iakttagelsen ger vid handen1 i motsatt led mot himmelens och deras egen dagliga rotation4 ,om man frn dag till dag prickar in mnens lge bland stjrnorna p en himmelsglob1 s finner man1 att den p en mnad rr sig rundt om himmelen i en cirkel4 ,samma frhllande ger rum med solen1 under ett r4 ,denna solens bana benmnes ekliptikan4 ,detta ord1 som kan fversttas med 8frmrkelselinien81 har blifvit valdt drfr1 att frmrkelser intrffa just d1 nr mnen i sin bana korsar ekliptikan2 r t4 ex4 solen hndelsevis i samma punkt af ekliptikan1 s uppstr en solfrmrkelse4 ,denna solens bana sammanfaller ej med ekvatorn1 utan bildar emot den senare en vinkel1 som kallas ekliptikans oblikvitet 7snedhet74 -- ,ssom solen och mnen slunda skilja sig frn fixstjrnorna genom en egen rrelse1 s finner man snart andra dylika rrliga himmelskroppar3 planeterna 7irr-stjrnorna74 ,redan under den ,joniska skolans tid var det bekant1 att morgon- och aftonstjrnorna voro en och samma planet 7,venus71 som vandrade fram och tillbaka omkring solen och1 i det den gick frbi henne1 fvergick frn morgon- till aftonstjrna eller omvndt4 ,senare knde man fven planeterna ,mars1 ,jupiter och ,saturnus1 hvilka p ungefr #b1 #ab och #cj r hvardera skrida himmelen rundt4 ,alla dessa banor p himmelen lpa mycket nra solens bana1 ekliptikan1 och ligga fverhufvud inom ett smalt blte utefter ekliptikan1 som kallas zodiaken 7djurkretsen7 och som indelas i #ab lika afdelningar med hvar sin stjrnbild4 ,det r samma stjrnbilder1 ,vduren1 ,oxen1 o4 s4 v41 som i vr almanacka angifvas med de fantastiska tecknen i kolumnen ,mn4 ,tillggom observationerna p sol- och mnfrmrkelser samt mnens faser1 eller de olika skeden mnen genomgr frn ny- till fullmne och frn fullmne till ny1 s hafva vi sammanstlt de hufvudsakligaste af de astronomiska freteelser1 som omedelbart trnga sig p oss och med hvilka man fven var frtrogen p den aflgsna tid1 som sysselstter oss4 ,det glde att frklara dem4 ,vi hafva sett1 huru de lsta astronomerna icke frmdde hja sig fver den sikt1 enligt hvilken jorden r en platt skifva1 men huru de dock i s mtto intogo en framskriden stllning1 att de ansgo himmelen fr ett helt klot af kristall1 omgifvande jordens hela landomrde4 ,p detta klot voro stjrnorna fstade och bestndigt dr till finnandes1 fven d de1 framskridande under mnniskornas ftter1 voro skymda fr deras blickar1 eller nr solen om dagen frtog deras glans4 ,och dessa stjrnor1 som blifvit afhnda den gudomliga natur1 man frut tillskrifvit dem1 de ansgos som freml1 danade af samma material som jorden sjlf4 ,solen och mnen voro ssom jorden platta skifvor4 ,hr st vi framfr ett vrldssystem i smtt format1 om hvilket vi nu fr tiden hafva svrt att frestlla oss1 att det p fullt allvar varit antaget icke blott af den stora massan af folket1 utan fven af de djupast tnkande4 ,men ju mera man lyckas stta sig in p den stndpunkt1 de intogo1 innevnarna inuti den vldiga kristallsferen1 desto mera skall man frst att vrdera de framsteg1 som inneburos i de sikter1 hvilka den ,pytagoriska skolans mn utvecklade och framstllde4 ,illustration3 ,fig4 #c4 ,frn jorden ser man i a fullmne 1 i b halfmne o4 s4 v4 ,illustration3 ,fig4 #d4 ,pytagoras antages hafva lefvat mellan #egj och #dgj f4 ,k4 ,efter att lnge hafva vistats p utlndska resor1 exempelvis i ,egypten1 bosatte han sig i ,kroton1 en grekisk koloni i sdra ,italien1 och grundlade dr en skola1 som lnge fortlefde i form af ett slags frimurarefrbund af lrde mn1 hvilka sins emellan stodo i liflig samfrdsel1 men af ett eller annat skl afhllo sig frn att till en strre allmnhet utbreda sina sikter4 -- ,i olikhet med sina fregngare antog ,pytagoras1 att jorden var ett stort1 fritt svfvande klot1 hvilket fr frigt p alla hll var bebott af mnniskor4 ,detta klot befann sig i medelpunkten af hela vrlden1 som sjlf antogs vara klotformig eller1 som man sger1 sferisk4 ,till dessa sikter synes han hafva kommit1 sedan han af mnens faser slutit sig till att mnen var en klotrund kropp4 ,det r nmligen ltt att se1 att mnen skall frete just sdana vxlingar som dess faser1 om den r klotformig4 ,ty af den halfva af mnklotet1 som r vnd mot oss1 kunna vi blott se det parti1 som r belyst af solen4 ,allt efter mnens olika stllning till jorden och till solen1 hvilken senare vi frestlla oss lysa frn hger i nrstende figur1 skall mnen slunda presentera oss en belyst yta 7eller fas7 af olika storlek och form2 och endast under antagande af att mnen r klotformig kan man p detta stt gra sig reda fr dess bekanta vxlingar nda frn den fullt belysta mnskifvan 7i fig4 vid a7 till den smala skran 7lget c i fig474 ,ssom mnens yta1 betraktad fven med blotta gat1 gaf anledning att antaga1 s frestlde sig ,pytagoras den samma frsedd med brg och dalar samt land och haf2 fr frigt antogs den befolkad af ett jtteslkte4 ,p samma stt som mnen var det1 s antog nu ,pytagoras fven1 att solen var klotformig1 och likas ansg han planeterna ssom sferiska vrldar1 liknande vr jord2 blott till fljd af deras stora afstnd frn jorden syntes de s sm och obetydliga4 -- ,men fans det slunda fr frigt likhet mellan jorden och himmelskropparna1 srskilt den brgiga mnen1 hvarfr skulle d icke fven jorden vara klotformig s som de andra8 ,ett ytterligare std fr sikten om jordens sferiska form framgick af ,pytagoras' mening om frmrkelserna4 -- ,redan fre hans tid antog man1 att frmrkelserna uppkomma drigenom1 att mrka kroppar komma framfr solen och mnen och skymma dessa4 ,det antogs fven allmnt1 att mnen var den mrka kropp1 som vid solfrmrkelserna trdde emellan skdaren och solen4 ,om mnens bana p himmelen precis sammanflle med ekliptikan1 s skulle vi i sjlfva vrket hafva en solfrmrkelse i hvarje mnad1 i det att mnen i sdant fall en gng fr hvarje dess omlopp skulle passera icke blott frbi1 utan rtt fver solskifvan4 ,med afseende p solfrmrkelserna var man slunda p det klara4 ,men hvilken den mrka kropp var1 som vid mnfrmrkelserna gled fram fver mnens skifva1 det var en frga1 hvars lsning man frgfves hade skt4 ,det djrfva svar1 ,pytagoras lmnade drp1 frklarade1 att det var jorden sjlf1 som vid dessa tillfllen trdde mellan sol och mne och beskuggade den senare4 ,och i den synbarligen runda skugga1 som jorden vid dessa tillfllen kastade p mnen1 kunde man1 enligt hvad ,pytagoras framhll1 med sina gon lsa ett omedelbart bevis p jordens runda form4 ,kring jorden tnkte sig ,pytagoras nu de 8sju planeternas8 banor anordnade1 innerst mnens1 drefter i ordning ,venus'1 ,solens1 ,mars'1 ,jupiters och ,saturnus'4 ,det hela omslts af fixstjrnornas roterande kristallsfer4 ,i vrldens1 d4 v4 s4 jordens1 medelpunkt brann en helig eld1 ,hestia1 sinnebilden af en kraft1 som satte allt i gng och styrde himlakropparnas rrelser4 ,likasom ,pytagoras tnkte sig himmelskropparna till sin storlek jmfrbara med jorden1 s erhll fven hela hans system dimensioner1 som1 i frhllande till de frut antagna1 voro jttelika4 ,och dock antogs afstndet frn jorden till den yttersta eller fixstjrnsferen icke strre n af det vrkliga afstndet till mnen4 ,de olika himlakropparnas afstnd frn jorden frestlde han sig bestmda enligt samma lag1 som anger afstndet af tonerna i en tonskala till grundtonen4 ,vid himlakropparnas rrelse alstrades hrigenom en musik1 8sferernas harmoni81 hvilken emellertid frklingade ohrd af de ofullkomliga vsen1 hvilka dvaldes innanfr mnens sfer 78under mnen874 ,bland ,pytagoras' efterfljare trffa vi flere1 hvilka tillskrefvo jorden rrelse och yttrade sig om dess plats i vrldssystemet p ett stt1 som gr oss frvnade1 att icke hela sanningen med ens framtogs och att det skulle frlpa ett tjugutal rhundraden1 innan dessa lror ter upptogos1 fr att sedan blott smningom arbeta sig fram mot ett envist motstnd4 ,en af ,pytagoras' efterfljare tnkte sig vrldens medelpunkt med dess ureld ,hestia frlagd utom jorden och antog1 att den senare fr hvarje dag beskref en cirkelformig bana kring ,hestia4 ,p detta stt kunde han enkelt frklara1 hvad vi uppfatta ssom himmelens dagliga rrelse1 och huru alla himlakroppar1 fven planeterna1 deltaga i denna rrelse4 ,ssom ett exempel p ngot liknande kan anmrkas1 huru en person1 som ker i en slngklke1 ser alla kringliggande freml med svindlande fart vrida sig rundt omkring honom1 p alldeles samma stt1 som om han sjlf befunnit sig stilla och ngon vrkligen kunnat vrida hela omgifningen omkring honom med samma hastighet men t motsatt hll mot klken4 -- ,denna ngot konstlade sikt omndrades och frenklades snart1 s att den helt och hllet fverensstmde med vr nuvarande4 ,den bekante tnkaren ,plato 7#dbi-cdh f4 ,k47 hyllade p sina ldre dagar den meningen1 att jorden roterar kring en genom dess medelpunkt gende axel4 ,men icke nog drmed2 ett rhundrade drefter var man i ,grekland betnkt p rttsligt tal mot en man1 som ville gra gllande1 att solens rliga rrelse p himmelen1 likasom himmelens dagliga rrelse kring jorden1 blott var ett sken1 framkallat af en rlig rrelse af jorden sjlf kring solen4 ,denne mans skrifter hafva icke kommit till eftervrlden1 men vi hafva ftt knnedom om frhllandet bland annat genom en berttelse af historieskrifvaren ,plutarkus1 dr det p ett stlle heter3 8,m vi blott1 min vn1 icke f oss en kttareprocess p halsen1 ssom en gng ,kleantes yrkade1 att hela ,grekland borde stlla ,aristarkos frn ,samos infr rtta1 honom som ville frflytta vrldens heliga hrd1 i det nmligen den mannen1 fr att riktigt kunna frklara himmelsfreteelserna1 lt himmelen st stilla och jorden dremot fortskrida i en sned bana 7ekliptikan71 och tillika lt henne vrida sig omkring sin egen axel48 ,hvem har icke mrkt1 nr tvnne mtande bantg st p en station och det ena tget stter sig i rrelse1 huru man ett gonblick tvekar1 hvilketdera tget det egentligen r som gr1 tills man kastat en blick p den omgifvande nejden fr att fvertyga sig8 ,det sakfrhllande1 som denna allmnna iakttagelse innebr1 nmligen att man icke1 genom att iakttaga blotta rrelsen1 kan afgra1 huruvida det r det betraktade fremlet eller skdaren som rr sig1 detta har varit bekant sedan lsta tider4 ,det erkndes af ,kopernikus' och ,galileis vedersakare2 ,aristarkos och hans meningsfrnder liksom hans motstndare voro ense drom4 ,ocks kunde ,aristarkos endast pvisa att den ena sortens frklaring var lika duglig som den andra4 ,man kunde antingen antaga himmelen stillastende och jorden roterande eller jorden stillastende och himmelen roterande1 och andra sidan kunde man1 fr frklaring af solens rliga rrelse p himmelen1 med lika rtt frutstta solen stillastende och jorden beskrifvande en rlig bana kring solen som det motsatta4 beropade nu ,aristarkos fr sannolikheten af sin sikt den strre enkelhet1 som antagandet af jordens rrelse kring solen och dess rotation kring sin axel1 medfrde1 s sttte han1 ssom den anfrda berttelsen lter oss frst1 p motstnd frn den gngse uppfattningen1 den enda rtta1 till religis fvertygelse vordna tron4 ,men han mtte skerligen fven rent vetenskapligt motstnd4 ,liksom vi gra vr reskamrat uppmrksam p trden och husen1 d han sger1 att han ej kan afgra1 om det r hans egen kup som rr sig eller det andra tget1 s pekade ,aristarkos' motstndare p fixstjrnorna och menade1 att dessa borde likavl som solen synas rra sig med en skenbar rlig rrelse1 om det var sant1 att jorden sjlf och icke solen rrde sig4 ,aristarkos svarade p denna anmrkning genom att utvidga vrldssystemets dimensioner och sga1 att fixstjrnorna voro s lngt aflgsna1 att hela jordens bana kring solen i frhllande till deras afstnd var frsvinnande liten och att p detta stt ingen skenbar rlig rrelse hos stjrnorna kunde blifva mrkbar4 ,illustration3 ,fig4 #e4 ,till dessa exempel p sikter1 hvilka under forntiden utgjort fregngare till vr moderna uppfattning1 kan ytterligare lggas fljande4 ,vi hafva nmt1 huru planeten ,venus rr sig fram och tillbaka t bda sidor om solen och aldrig mycket lngt aflgsnar sig frn solens grannskap1 hvarfr den ock gr upp strax fre eller ned strax efter solen ssom morgonstjrna eller aftonstjrna4 ,detta tyder p ett nra samband mellan solen och planeten4 ,ocks fann sig astronomen ,heraklides hraf franledd1 att fr frklaringen af planetens rrelse antaga ,venus rra sig i en cirkel omkring solen1 under det att solen sjlf1 likasom fven alla friga planeter1 antogs beskrifva en cirkelformig bana kring den fasta jorden4 ,om saken frhller sig s1 r det ju ptagligt 7se fig4 #e1 i hvilken ,j betyder jorden1 ,s solen och ,v ,venus7 att ,venus' skenbara rrelse p himmelen skall te sig sdan som vi iakttaga den1 framt- och tillbakaskridande1 i det vi se den vrkliga rrelsen aftecknad p himlahvalfvet4 ,hade ,heraklides fretagit samma anordning fven af de friga planeterna1 s skulle han hafva erhllit det system1 som en tid efter ,kopernikus uppstldes af den danske astronomen ,tyko ,brahe1 enligt hvilket samtliga planeter rra sig kring solen och solen med hela sitt flje af planeter kring jorden4 ,ssom man ser funnos hos de gamle p flere omrden frn till de sikter1 till hvilka vi sjlfva beknna oss4 ,det r fven bekant1 att ,pytagorerna frestlde sig1 att solen1 mnen och planeterna1 likasom jorden1 rotera kring sina axlar1 samtidigt med att de framskrida i sina banor4 ,gr man lngre fram i tiden1 s trffar man allt fortfarande1 om fven sparsamt1 spr af gamla kosmologiska sikter4 ,af en viss ,kleomedes ungefr ett sekel efter ,kristus hafva vi i behll ett vrk innehllande flere yttranden i den vgen4 ,s sger han bland annat3 8,fixstjrnornas antal r orkneligt -- de ro sannolikt lika stora som solen1 somliga kanske strre och vore solen lngre bort1 skulle den taga sig ut som en fixstjrna4 -- ,hvad planeterna betrffar1 knna vi blott sju1 men det finnes sannolikt ett strre antal48#a ,om jorden yttrar han3 8,om vi befunne oss p solen1 s skulle jorden vara osynlig till fljd af sin litenhet eller den skulle synas som en mycket liten stjrna84 8,mnen8 -- sger han -- 8r en mrk kropp1 som lnar sitt ljus frn solen -- den har inflytande p flera saker hr p jorden3 den r skerligen orsaken till hafvets ebb och flod8 o4 s4 v4 ,en annan frfattare synes i enlighet med det vrkliga frhllandet1 tnka sig fixstjrnorna utstrdda fver allt i rymden och icke1 ssom s lnge frblef vanligt1 ssom fastnaglade p en sfer1 i det han sger3 8,man fr icke frestlla sig1 att alla stjrnor ligga p samma yta1 utan att somliga ro hgre1 andra lgre2 ty vr syn frmr ej fatta ngon skilnad i hjd48 #a ,i slutet af #agjj-talet upptcktes en ny strre planet ,uranus utanfr ,saturnus och p #ahdj-talet likaledes en strre planet ,neptunus utanfr ,uranus4 ,dessutom hafva under loppet af vrt rhundrade icke mindre n #bhg smrre planeter blifvit upptckta1 alla liggande mellan ,mars och ,jupiter4 ,alla dessa tankar1 af hvilka mnga bra nutidens egen prgel1 hafva blifvit tnkta mer n tusen r fre inkvisitionsprocessen mot ,galilei 7se nedan74 ,men man m icke frestlla sig att de p sin tid voro allmnt gngse bland folket eller ens bland vetenskapsmnnen4 ,tvrtom1 de voro endast enstaka meningsyttringar gent emot en frhrskande frestllning af helt annan art4 ,den pytagoriska sikten om jordens klotform upptogs och behlls vl af astronomerna1 emedan man hade ptagliga bevis fr den saken4 ,angende jordens rrelse1 svl kring sin axel1 som omkring solen1 hafva vi redan nmnt1 att skra bevis p den tiden icke kunde fretes1 och att man p vetenskapens dvarande stndpunkt p sin hjd kunde pst1 att de bda stridiga antagandena voro lika mjliga4 ,de gamle astronomerna voro drfr i sin fulla rtt1 d de tergingo till sikten om jordens orrlighet och dess fixa lge i vrldens medelpunkt1 s mycket mera som framdeles vissa skl utvecklades fr denna sikt1 hvilka fr den tiden kunde gra ansprk p bevisande kraft4 ,vi terkomma drtill vid framstllningen af ,galileis upptrdande4 ,ssom hufvudsumman af den grekiska astronomien var och frblef slunda allt framgent den pytagoriska lran3 en orrlig1 klotformig jord i vrldens medelpunkt och kring denna medelpunkt en rad af kristallsferer1 hvar och en brare af en himmelskropp4 ,denna fr oss s motbjudande sikt om de kring jorden roterande kristallsfererna1 kunde nu visserligen1 tminstone lika litet som sikten om jordens rrelse1 bevisas4 ,antingen man ansg sig behfva dem fr att frklara1 att himmelskropparna ej fllo ned1 eller om det var blott genom exemplets makt1 denna lra utan std i vrkligheten bibehll sig emellertid segt bland astronomernas frestllningar4 ,ju mera iakttagelserna p planeterna skrptes1 desto mera visade sig emellertid detta maskineri otillrckligt fr rrelsernas frklaring4 ,i stllet fr att d fvergifva det samma1 gjorde man det emellertid i stllet mer och mer invecklat genom tillfogande af nya kristallsferer4 ,s mste man fr att noga tergifva solens rrelse1 antaga henne fastnaglad p en frsta sfer1 hvilken roterade kring en axel1 lpande i en andra sfer1 som i sin ordning roterade kring jorden4 ,sammalunda fr mnen och fr planeterna4 ,smningom tillfogades ytterligare nya sferer1 tills systemet slutligen ndde hjdpunkten af frveckling genom den bermde ,aristoteles 7#chd-cbb f4 ,k471 som fann anvndning fr icke mindre n #ef stycken4 ,d systemet icke frty frblef otillfredsstllande1 skall han hafva sammankallat en astronomisk kongress till ,aten fr att utreda saken1 men som det synes utan resultat4 ,hrefter brjade det smningom fvergifvas hos grekerna1 fr att sedan nyo upptagas af medeltidens folk1 hvilka hmtade strsta delen af sin naturvetenskapliga vishet ur ,aristoteles' skrifter4 ,denne var fven en ytterst lrd person och hade i sina arbeten sammanstllt det mesta af sin tids vetande4 ,sedan han en lngre tid varit ,alexander den stores lrare och sedermera hans kamrat under flera af hans flttg i frmmande lnder1 flyttade han till ,aten och utbildade dr en skola4 ,hrifrn mste han emellertid fly1 frfljd som han blef dels fr sina lror1 dels af politiska skl4 ,efter detta bosatte han sig p n ,euba1 hvarest han skall hafva tagit sig af daga med gift1 af fruktan att blifva utlmnad t atenarna4 #b4 ,den senare grekiska astronomien1 ,kopernikus och det kopernikanska vrldssystemet4 ,efter ,egyptens erfring #ccb f4 ,k4 genom ,alexander den store1 grundlade denne drstdes en stad1 ,alexandria1 mnad till en medelpunkt fr vrldshandeln4 ,i denna stad uppstod snart ett vetenskapligt lif af genomgripande betydelse1 representerat af en rad af framstende vetenskapsmn1 hvilka man plgar sammanfatta under benmningen den ,alexandrinska skolan4 ,strsta delen af dessa mn voro astronomer4 ,de astronomiska arbeten1 som hr utfrdes1 utgra i flera afseenden en frebild af tillvgagendet i den moderna vetenskapen4 ,och en mngd af de astronomiska sprsml1 som upptaga nutidens astronomer1 de vcktes redan och behandlades af dessa mn4 ,frsk gjordes till bestmning af jordens dimensioner fvensom af himlakropparnas afstnd1 stjrnorna bestmdes till sina lgen och infrdes i kataloger1 nya instrument fr iakttagande af himlakropparna uppfunnos o4 s4 v4 ,akademien i ,alexandria gde ett ofantligt bibliotek1 som mot slutet af akademiens tillvaro till strsta delen genom brand frstrdes1 dels vid ett anfall af de kristna under en rkebiskop ,theodosius1 dels vid ett senare tillflle1 d ,alexandria erfrades af muhamedanerna4 ,hr r icke platsen att utfrligare redogra fr den mngd intressanta resultat af en hg bildning1 som oaktat denna frstrelse ntt till eftervrldens kunskap4 ,vi skola blott antyda ngra af dem1 som omedelbart berra vrt mne4 ,ltom oss1 fr att bttre inse halten af de nya astronomiska sikterna1 anmrka1 att de ,alexandrinska vetenskapsmnnen insgo fruktlsheten af den fregende vrldsfrklaringen med alla dess kristallsferer1 att de sjlfva knde sig vanmktiga infr frsket att frklara himmelskropparnas rrelser ssom en mekanism1 att de ocks afstodo frn detta frsk och i tlig bidan togo itu med saken praktiskt1 observerande och underskande1 huru rrelserna i deras minsta detaljer voro beskaffade i vrkligheten4 ,de voro hvad vi kalla naturvetenskapsmn1 och vdjade frutsttningslst blott till erfarenheten -- dock med ett undantag4 ,dr uppstod nmligen aldrig en tanke p1 att icke allt hvad rrelser hette hos himlakropparna1 voro cirkelformiga och likformiga4 ,detta var det antagande1 frn hvilket de utgingo vid sina frsk att tminstone genom geometriska figurer eller genom berkning tergifva det vrkliga frloppet af rrelserna med deras oregelbundenheter4 ,hvilka voro d dessa oregelbundenheter8 ,dr frekommo tvnne slag4 ,frst och frmst fans det tv himlakroppar1 nmligen solen och mnen1 hvilka vrkligen rrde sig i cirkelformiga banor p himmelen1 men icke likformigt1 utan s1 att rrelsen frndrade hastighet frn punkt till punkt4 ,det r s det kommer sig1 att rstiderna1 som bero af solens rliga rrelse1 icke ro lika lnga1 utan t4 ex4 vintern kortare n sommaren4 ,detta skte man frklara p fljande stt4 ,solen rr sig visserligen i en cirkel och med jmn hastighet1 men jorden ligger ej i cirkelns medelpunkt ,m 7fig4 #f71 utan ett stycke drifrn i ,j 7excentriskt74 ,oaktat nu solen p lika stora tider beskrifver de lika stora bgarna ,,ab1 ,,bc1 ,,cd och ,,de o4 s4 v41 s blifva som man ser af figuren1 de motsvarande vinklarna vid jorden ab1 bc1 cd och de olika4 ,slunda kommer det sig1 att dess rrelse1 frn jorden sett1 synes vara ojmn4 ,detta r innehllet af den s4 k4 excenterteorien4 ,illustration3 ,fig4 #f4 ,illustration3 ,fig4 #g4 ,de friga himmelskropparna1 planeterna1 fretedde dessutom en annan oregelbundenhet4 ,vi hafva omnmt huru planeten ,venus fvensom ,merkurius synas skrida fram och tillbaka omkring solen och slunda vnda i sin rrelse i tvnne punkter 7stationspunkter74 ,ngot liknande gller fven de friga planeterna4 ,de skrida visserligen strsta delen af himmelen rundt i cirkelformiga banor1 men d de komma till den trakt af himmelen1 som ligger midt emot solens plats 7i opposition mot solen71 s beskrifva de en slinga med tv vnd- eller stationspunkter ,a och ,b 7fig4 #g74 ,huru frklarades nu dessa afvikelser frn den rena cirkelrrelsen8 ,lt oss t4 ex4 taga planeten ,venus4 ,man tnkte sig d frst en punkt ,s 7se fig4 #d7 med likformig rrelse beskrifvande en cirkel omkring den fasta jorden ,j 7deferentcirkel74 ,denna punkt ,s tnkte man sig ssom medelpunkt fr en ny cirkel 7epicykel 8cirkel p cirkel871 i hvilken planeten ,v tnktes rra sig likformigt4 ,det r nu tydligt1 att om ,s lge stilla1 s skulle planeten ,v frn jorden synas svnga fram och tillbaka mellan tv vndpunkter1 som i fig4 motsvaras af ,a och ,b4 ,men det r klart1 att detta fortfarande blir fallet1 fven om punkten ,s med sin epicykel rr sig lngsamt framt i sin deferentcirkel4 ,fr att till fullo frklara den skenbara rrelsen1 behfde man ytterligare blott antaga att punkten ,s rrde sig s1 att den stndigt lg t samma hll som solen frn jorden rknat4 7,jmf4 hrmed ,heraklides' system47 ,p detta stt kunde man frklara ,venus' och ,merkurius' rrelser4 ,genom en ringa ndring af ofvanstende figur kunde man fven gra sig reda fr de friga planeternas rrelser och deras stationspunkter4 ,detta var den s4 k4 epicykelteorien4 ,visade det sig nu att rrelserna dock icke kunde fullstndigt frklaras1 s skte man afhjlpa detta genom att till den andra cirkeln foga en ny epicykel1 i hvilken planeten d fick rra sig o4 s4 v4 ,dessa sikter med alla deras enskildheter1 likasom fverhufvud de mesta resultaten af den ,alexandrinska skolans astronomiska forskningar ro sammanstlda i ett arbete1 kallat ,almagest af astronomen ,ptolemus4 ,denne betraktas fven drfr ssom denna skolas hufvudsakliga representant4 ,ingenting hade hindrat ,ptolemus att ssom ,heraklides antaga solens egen bana ssom deferent fr ,venus och ,merkurius och likas fr de andra planeterna4 ,han skulle d hafva erhllit det system1 hvilket1 som vi nmt1 frfktades af ,tyko ,brahe4 ,och sedan detta vl var skett1 hade hller icke ngot hinder mtt1 hvad rrelsens frklaring betrffade1 att1 ssom ,aristarkos1 antaga solen orrlig och i stllet lta jorden rra sig4 ,p4 hade d varit framme vid det af oss antagna ,kopernikanska systemet4 ,men han vidtog icke dessa ndringar drfr1 att enligt hans sikt jorden af vissa skl1 till hvilka vi terkomma1 mste vara i hvila4 ,s frblef hans system ofrndrat ej blott under hans tid utan framgent genom hela medeltiden1 under hvilken det ,ptolemiska systemet jmsides med ,aristoteles' hrskade inom astronomien4 nda till #aejj-talet trampade astronomien slunda i de gamla fotspren frn grekernas tid4 ,men mycket annat hade frn den tiden ndrat sig4 ,de religisa frestllningar1 hvilkas sakfrare en gng satte i frga rttsligt tal mot ,aristarkos1 de voro vid den tid1 till hvilken vi nu fverg1 lngesedan utdda4 ,och hndelserna hade lnkat sig s att de1 som nu i religionens namn skte vederlgga sikten om jordens rrelse1 anfrde ssom skl emot den samma uttalanden ur judafolkets urkunder4 ,illustration3 ,fig4 #h4 7,kopernikus' egen figur47 ,efter hvad som blifvit framstllt1 r det ltt att frst den vetenskapliga innebrden af det steg som togs af ,kopernikus 7#adgc-aedc e4 ,kr41 domprost i ,frauenburg74 ,han knde till fullo det ,ptolemiska systemet och var frtrogen med ,pytagorernas sikter1 fven om det r tvifvel underkastat1 huruvida han knt till ,aristarkos4 ,kopernikus fretog nu -- hvad hufvudsaken betrffar -- just de ndringar p det ,ptolemiska systemet1 som vi nyss freslogo och s var hans system i sina grunddrag frdigt4 ,sjlf yttrar han sig hrom i sitt arbete p fljande stt3 8,jag stller mig p ,martianus ,capellas och andra romerska skriftstllares stndpunkt#b1 hvilka anse1 att ,venus och ,merkurius rra sig rundt omkring solen2 drfr blifva deras rrelser p bda sidor om solen begrnsade och bestmda af radierna i deras banor4 ,dessa planeter rra sig ej kring jorden4 ,likas omsluter ,venus' bana ,merkurius' bana4 ,hvarfr kunna vi d icke1 om vi utg hrifrn1 hnfra ,saturn1 ,jupiter och ,mars till samma medelpunkt4 ,det behfves blott att antaga passande radier fr deras banor1 hvilka bra ligga utom jordbanan4 -- ,mellan ,venus' bana och ,mars' bana r ett tomt rum3 det r dr vi skola frlgga jordens bana och kring jordens bana mnens1 som icke kan skilja sig frn jorden4 ,vi behfva icke blygas fr att jorden med mnen rligen rr sig i en stor bana kring solen1 i sllskap med de andra planeterna4 ,antages solen orrlig1 s kunna alla freteelser p himmelen frklaras genom jordens rrelse4 ,huru stora planetbanorna n ro1 s ro de dock frsvinnande i jmfrelse med det tomrum1 som skiljer dem frn fixstjrnssferen4 ,allt detta kan synas svrt och hardt nr otroligt2 men med ,guds hjlp skola vi gra det klarare n solen1 tminstone fr alla1 som begripa matematik4 ,utg vi nu frn den grundsatsen1 som ingen lr bestrida1 att ju strre en bana r desto strre r omloppstiden1 s kunna vi frlgga banorna i fljande ordning1 i det vi brja med den yttersta4 #b ,heraklides' stndpunkt4 ,den frsta 7,i7 r fixstjrnssferen4 ,den r orrlig och till den hnfras alla stjrnors rrelser och lgen i vr vrld4 ,astronomerna antaga den samma rrlig2 men vi skola visa1 att detta r en synvilla1 beroende af jordens rrelse4 ,under stjrnssferen r ,saturnus' 7,,ii7 bana1 hvars omloppstid r #cj r2 sedan komma i ordning banorna fr ,jupiter 7,,iii7 med #ab rs omloppstid1 ,mars 7,,iv7 med #b rs omloppstid1 ,jorden 7,v7 med mnen med ett rs omloppstid1 ,venus 7,,vi7 med #i mnaders och ,merkurius 7,,vii7 med #hb dagars omloppstid4 ,i medelpunkten fr alla dessa banor tronar solen4 ,kunde man hafva gifvit en lmpligare plats t denna klara stjrna1 som upplyser detta hrliga tempel88 ,ssom ,kopernikus sjlf framhfver1 s var fvergngen frn ,ptolemus' system till hans eget den naturligaste sak i vrlden4 ,det var icke hller denna rent geometriska fvergng1 som utgjorde sttestenen fr hans samtida4 ,de mera tnkande bland hans motstndare erknde1 likasom en gng ,ptolemus1 att lran om jordens rrelse grna kunde f passera1 nmligen ssom en hypotes 7antagande7 fr enkelhetens skull4 ,frst nr han ville hfda sin sikt som en vrklighet1 sttte han p motstnd frn de djupt rotade fvertygelser af motsatt art1 som genomtrngde hela hans tidehvarf1 frn den gamla nedrfda uppfattningen1 understdd af tidens vetenskapliga och religisa tnkestt4 ,det r bekant1 huru medeltidens mnniskor1 med blicken lyft mot en1 efter hvad det ansgs1 bttre vrld1 hvilken fr deras fantasi aftecknade sig mera lefvande n fr vr1 ringaktade eller frsummade sina efter denna vrlden afpassade frstndsfrmgenheter4 ,fr dem blef det den frnmsta uppgiften att klargra och ordna de religisa frhllandena2 srskilt glde detta med afseende p faststllandet af kyrkans tro4 ,mnga religisa samfund stdja sig fven nnu i dag vid de viktigare resultat1 som slunda stadfstades af kyrkans frmste mn och p kyrkomtena4 ,men utom dessa strre frgor egnade man sig med ifver och allvar t mera detaljerade underskningar1 hvilka numera icke hafva allmnt intresse4 ,s handla flere skrifter frn den tiden om nglarnas egenskaper t4 ex4 om deras lder och kldedrkt1 om hvilken ngel1 som brakte den heliga jungfrun det himmelska budskapet1 om huruvida nglarna tala grekiska eller hebreiska1 eller huru mnga tusen nglar f rum p en nlspets1 om deras nring1 matsmltning och smn o4 s4 v4 ,det r tydligt att under sdana frhllanden naturvetenskaperna kommo att intaga en tillbakaskjuten stllning4 ,och nr vetenskapliga frgor frekommo till behandling1 s skedde detta p samma stt och enligt samma metoder1 med hvilka forskningar uti de himmelska tingen bedrefvos4 ,d man med trons visshet kunde bilda sig en frestllning om frloppet i himmelen eller i jordens d4 v4 s4 vrldens medelpunkt1 hvarest helvetet hade eftertrdt ,pytagorernas sinnebildliga eld#c1 hvarfr skulle man d lgga vikt p sinnenas otillfrlitliga vitnesbrd1 d det glde de obetydligare saker1 som tilldrogo sig i ens omgifning8 ,ocks r bristen p iakttagelsefrmga under denna tid frvnande4 ,slunda pstr t4 ex4 en frfattare1 att om man kastar en sten1 s rr den sig frst ett stycke bortt i en krkt bana och faller sedan rtlinigt ned p jorden4 ,det br fven icke frundra oss1 att samma personer1 som i apostlarnas berttelser och kyrkomtesprotokollen ansgo sig ga ett osvikligt rttesnre i teologiska saker1 med trygghet litade till ,aristoteles' skrifter1 nr det kom an p naturvetenskapliga sprsml4 ,s kom det sig att ,aristoteles' lror angende jordens orrlighet1 alla de kristallsferer1 som omgfvo henne o4 s4 v41 lngt fram i tiden frblefvo rotfasta ej blott hos allmnheten1 utan fven hos dem1 som egnade sig t vetenskapliga forskningar4 ,det var denna tidsanda1 som utgjorde det svraste hindret fr ,kopernikus' nymodiga sikter4 ,ptolemus' blott af de lrda knda bevis mot jordens rrelse spelade en obetydlig roll vid sidan af den omstndigheten1 att den gngse uppfattningen af alla frhllanden och srskilt sjlfva religionsformen hade utbildats och likasom vxt sig omkring sikten om jordens fasta lge i vrldens medelpunkt4 ,det var ju fr tanken helt naturligt1 att den gudomliga nden p ett srskilt stt samlat sig p ett sdant enastende stlle1 som vrldens medelpunkt1 mnniskans hemvist4 ,men hvad skulle man tnka1 om jorden ej var annat n en irrande planet bland mnga liknande1 och huru skulle man frestlla sig dessa andra planeter lottade i samma afseende8 #c ,i en #ahcf med myndigheternas bifall utgifven formulering af den katolska tron heter det3 ,helvetet r den djupaste ort i vrlden1 nmligen jordens medelpunkt1 och drfr motsttas i den ,heliga skrift p mnga stllen himmelen och helvetet1 ssom den hgsta och lgsta orten4 ,ssom det blifvit antydt1 hafva under olika skeden af medeltiden vetenskapliga strfvanden af olika vrde varit vrksamma4 ,kyrkofadern ,lactantius frn brjan af fjrde rhundradet egnade redan en tanke t frgan om jordens rrelse1 i det han i sitt arbete 8,om den falska okunnigheten8 frklarar alla dem fr 8mindre vetande81 som antogo1 att jorden roterar1 att den r rund1 att det finnes antipoder och att man kan g omkring henne utan att falla4 ,i allmnhet stlde sig de skickligaste p ,ptolemus' stndpunkt och utbildade srdeles mot slutet af medeltiden hans system1 svl genom tillfogande af nya epicykler som genom att bearbeta nyare iakttagelser4 ,ett rhundrade fre ,kopernikus 7#addd7 yttrar sig den som kardinal och stthllare i ,rom bekante ,nikolaus ,cusa om jordens rrelse p fljande stt i ett arbete 8,om den lrda okunnigheten83 8,det r tydligt1 att jorden rr sig1 om det ocks icke omedelbart synes vra sinnen s1 emedan vi icke kunna dma om rrelsen annat n i jmfrelse med det som r fixt2 p samma stt som den1 som sitter i en bt1 som lugnt drifver med strmmen i en flod1 icke kan mrka sin egen rrelse annat n genom att iakttaga strandens4 ,p detta stt ro solens och stjrnornas rrelser det enda vitnesbrdet om vr egen48 ,af denna ,nikolaus ,cusa skall astronomen ,purbach frn ,wien hafva ftt del af dessa sikter4 ,utan att sjlf vidare befatta sig drmed1 meddelade denne i sin ordning sikten om jordens rrelse och planeternas jordlika natur t sin lrjunge ,regiomontanus4 ,men icke hller denne framstlde saken offentligt4 ,bda dessa mn voro framstende astronomer1 som gjort sig frtjnta om vetenskapen4 ,regiomontanus hade en lrjunge ,brudzewski2 icke hller denne offentliggjorde ngot om saken4 ,det r svrt att afgra om det varit vetenskapliga skl eller opinionens vld1 som slunda stadkom1 att frgan uppskts ifrn man till man4 ,kopernikus sjlf1 som vl m antagas hafva erhllit de frsta ideerna till sitt system af ,brudzewski1 hvilken var hans frste lrare1 uppskt i #cf r offentliggrandet af sin sikt4 ,han sger vl p ett stlle1 att han gjorde detta af samma skl1 hvarfr ,pytagorerna blott sins emellan meddelade sig om sina sikter1 8emedan hopen dock ej frstod hans lra84 ,i ett annat af hans yttranden framlyser dock en annan orsak4 ,han omtalar1 huru han af sina vnner blifvit nstan tvungen till offentliggrande af sitt arbete och fortstter3 8,bland dem var framfr alla den i hvarje vetenskap bermde kardinalen ,nikolaus ,schnberg1 rkebiskop i ,capua och efter honom en mig tillgifven vn1 biskop ,tiedeman ,giese frn ,culm4 -- ,denne senare har nmligen ofta manat mig och stundom med frebrelser uppfordrat mig att lta mitt vrk komma i dagen1 som jag hllit tillbaka och undandragit offentligheten icke i #i utan i #d gnger #i r4 fven ngra andra lrda mn hafva frestllt mig1 att jag icke lngre af fruktan skulle vgra att gra mina arbeten bekanta till gagn fr alla matematiker48 ,han lt fven slutligen fvertala sig och lmnade i ,gieses hnder handskriften till sitt vrk 8,om omloppen81 till hvilket han hade den lyckliga idn att bifoga en tillegnan till pfven4 ,hr heter det3 8,jag tillegnar ,eders ,helighet mitt vrk1 fr att hvar och en1 bde lrda och olrde skola se1 att jag icke sker undvika bedmande och granskning4 ,eder auktoritet och ,eder krlek till vetenskaperna i allmnhet och matematiken i synnerhet skola blifva mig en skld mot onda och nedriga belackare1 fven om ordsprket sger1 att mot smdarens bett finnes intet lkemedel4 ---- ,om lttsinniga eller okunniga mnniskor vilja missbruka ngra utdrag ur den ,heliga skrift 7fr att vederlgga hans sikt71 s skall jag ej lta detta invrka p mig2 jag fraktar deras fvitska angrepp4 ,har icke ,lactantius1 den bermde skriftstllaren1 men svage matematikern1 frljligat de personer1 som trodde p jordens klotform8 ,vore det d att frvna sig fver1 om detta fven skulle blifva min lott8 ,matematiska sanningar bra bedmas endast af matematiker4 ,om jag icke bedrager mig1 skola fr frigt mina arbeten vara till nytta fr kyrkan1 hvars hgsta ledning ,ers ,helighet fr nrvarande har i sina hnder48 ,giese fverlmnade handskriften t ,rheticus1 ,kopernikus' lrjunge4 ,denne i sin ordning fverlmnade bestyret om tryckningen t den lutherske predikanten ,osiander1 hvilken slutligen ombesrjde den samma efter att dock hafva uteslutit ,kopernikus' tillegnan till pfven och i stllet bifogat ett af honom sjlf skrifvet fretal 8,om detta vrks hypoteser81 i hvilket1 tvrt emot ,kopernikus' afsikt1 sikten om jordens rrelse framhlls ssom ett blott antagande utan vrklighet4 -- ,kopernikus fverlefde ej tryckningen af sitt arbete4 ,p ddsbdden skall han hafva erhllit de frsta arken draf4 ,i det fregende har blifvit visat1 hvaruti det nya af ,kopernikus' system bestod1 huru det uppkommit genom en i geometriskt afseende obetydlig ndring af det ,ptolemiska systemet och vi hafva antydt de fr vetenskapen frmmande omstndigheter1 som utgjorde det svraste hindret fr det sammas utbredning4 ,hrtill kom nu fven1 att de af ,kopernikus framstlda sklen ej voro af den natur1 att de kunde blifva srdeles vrksamma p dem1 som voro genomtrngda af det gamla frestllningssttet4 ,hufvudsumman af ,kopernikus' skl kan i korthet sammanfattas p fljande stt4 ,hvad frst den dagliga rrelsen betrffar1 anmrker han det orimliga druti1 att alla de olika planeterna och fixstjrnssferen skulle1 ehuru tskilda den ena frn den andra fljas t i sin rotation kring jorden4 ,han pvisar fven1 hvilken oerhrd hastighet det skulle krfvas1 srdeles fr den lngst aflgsna fixstjrnsferen1 fr att den skulle hinna med denna rotation p en dag4 ,och huru mycket enklare gestaltar sig icke saken1 om man lter stjrnsferen och planeterna vara orrliga och gifver t jorden en roterande rrelse1 hvilken i alla hndelser ej behfver medfra en s ofattlig hastighet6 ,betrffande jordens rliga rrelse lade han till std fr sin sikt den omissknneligen strre enkelhet detta antagande medfrde4 ,huru olika i de bda systemen2 i hans eget solen helt enkelt omgifven af ett antal cirkelformiga planetbanor1 den ena utanfr den andra2 och i det gamla systemet fr hvarje planet en invecklad apparat af deferent och epicykel4 8,i sanning1 de som konstruerat detta system1 de hade1 s att sga1 haft till sitt frfogande alla delarna af en vlskapad kropp1 men de hade draf sammansatt ett vidunder1 genom att stta lemmarna p oriktiga stllen68 #c4 ,galileo ,galilei1 hans lif1 hans upptckter p himmelen med kikarens tillhjlp4 ,ssom blifvit nmt1 afled ,kopernikus strax innan hans vrk kom ut i tryck1 och nr striderna om det samma uppstodo1 var han icke lngre sjlf till hands fr att fra frsvarstalan4 ,i lifstiden flades han icke hller att med sin egen person upptrda fr sin sikt4 ,han utarbetade i lugn sina teorier och anfrtrodde dem p sin hjd t ngra f vnner4 ,likasom hans sikter slunda saknade std af hans egen personlighet1 s var fven1 efter hvad som anfrts1 hans bevisfring tminstone icke fr hans samtida ndvndigt fvertygande2 srskilt var hans vederlggning af ,aristoteles' och ,ptolemus' motbevis ej kraftig nog4 ,i bda dessa afseenden fullstndigades ,kopernikus' upptrdande ett rhundrade efter honom sjlf af ,galileo ,galilei4 ,denne mrkvrdige man1 son af en musiker i ,florens1 fddes i ,pisa #aefd4 ,af sin fader bestmdes han ursprungligen fr lkareyrket1 och han idkade fven en tid medicinska studier4 ,men hans hg drog honom snart fver frn lkarebanan till naturvetenskapernas studium4 ,han gjorde hruti s stora framsteg1 att han redan vid tjugu rs lder frfattat flere afhandlingar4 r #aehi utnmdes han till professor i ,pisa4 ,tre r drefter flyttade han som professor till ,padua i den p denna tid i kultur och vetenskaper framstende republiken ,venedig4 ,det var hr han gjorde de bermdaste af sina upptckter4 ,hr utfvade han en storartad och fruktbringande lrarevrksamhet4 ,antalet af hans hrare skall stundom hafva fverstigit #b1jjj personer4 ,furstar och dlingar beskte honom och tnjto hans enskilda undervisning4 ,bland dem omnmnes srskilt en prins ,gustaf frn ,sverige4 -- ,fr att emellertid i ro f hngifva sig t sina naturvetenskapliga underskningar1 hvilka inkrktades af denna betydande lrarevrksamhet1 fvergaf han sin plats i ,padua1 dr han varit omgifven af idel vnner och beundrare och anstldes i ,florens af storhertigen af ,toskana ssom hofmatematiker utan undervisningsskyldighet4 ,hr kom han emellertid i en omgifning1 som hvarken var honom sjlf s tillgifven icke hller i allmnhet s frisinnad1 som fallet varit i ,venedig4 ,hans vnner frn ,padua beklagade sig fver hans ofrsiktighet att vlja ,florens till vistelseort4 ,det drjde hller icke lnge1 innan ,galilei1 mycket till fljd af sitt fverlgsna och hrdnackade stt att upptrda1 frvrfvade sig en skara af fiender bland munkarna och anhngarna af de gamla ,aristoteliska sikterna1 hvilka fr hvarje ny upptckt1 som han gjorde1 knde marken glida under deras ftter4 ,stormen mot honom ndde sin hjdpunkt1 efter det han utgifvit en skrift1 i hvilken han skte uppvisa att lran om jordens rrelse ej stod i strid med den ,heliga skrift#d4 ,s fljde hans resa till ,rom och den ryktbara processen1 genom hvilken han dmdes att afsvra sina sikter4 ,efter denna tid blef hans kraft bruten4 ,dmd till enslighet och tystnad1 hade han ingen mjlighet att med samma eftertryck som frr fortstta sina vetenskapliga underskningar4 ,han afled i sin villa ,arcetri nra ,florens #afdb4 #d ,bland alla ,galileis arbeten var detta det1 som sedermera strngast blef frbjudet4 ,galileis vrksamhet var af betydelse ej blott fr astronomien1 utan fven fr friga naturvetenskaper4 ,ssom egendomligt fr hans arbeten1 gent emot den fregende riktningen inom vetenskapen1 kan betecknas1 att han i hvarje frga vdjade till erfarenheten1 lmnande sido hvarje frutfattad mening och hvarje auktoritet4 ,i detta afseende r han den moderna vetenskapens grundare4 ,under det hans samtida t4 ex4 p god tro antogo ,aristoteles' lagar fr kroppars fall1 enligt hvilka kroppar falla fortare1 ju tyngre de ro1 s fretog sig ,galilei att frn det lutande tornet i ,pisa samtidigt nedslppa freml af hgst olika tyngd4 ,han fann p detta stt sina fallagar3 att alla kroppar1 tyngre och lttare falla lika fort och med en hastighet i hvarje gonblick1 som vxer i samma mn som den tid kroppen hllit p att falla1 hvarfrutom den tillryggalagda vgen vxer ssom den frflutna tiden multiplicerad med sig sjlf4 ,att vrkligen somliga kroppar synas falla lngsammare n andra1 t4 ex4 en fjder lngsammare n en sten1 frklarade ,galilei bero p en biomstndighet1 nmligen luftens motstnd mot rrelsen4 ,den empiriska 7 frsks-7 metod1 han anvnde1 var p hans tid s illa aktad1 att hans kolleger1 fr att uttrycka sitt misshag1 mngen gng strde hans frsk med ovrdiga upptrden1 hvisslingar och ovsen4 ,de anade ej att dessa fallfrsk skulle blifva grundstenen fr en ny viktig vetenskap1 dynamiken eller rrelselran4 -- ,aristoteles hll fre1 att det beror p kroppars form1 om de sjunka eller flyta i vatten 7eller andra vtskor74 ,slunda antog han1 att is r tyngre n vatten1 men flyter p vattnet1 emedan den r platt4 ,ingen hade fre ,galilei fallit p den tanken att underska saken genom att af samma mne frfrdiga kroppar af olika form1 fr att fvertyga sig1 att de sjunka eller flyta oberoende af deras form och beroende blott af mnets tyngd4 -- ,aristoteles indelade kropparna p jorden i tv slag3 tunga1 som hafva en bengenhet att falla1 nmligen jord och vatten1 samt ltta1 hvilka hafva en bengenhet att stiga1 ssom luft och eld4 ,galilei visade dremot1 att alla kroppar ro tunga och dragas mot jorden1 och att1 om en kropp synes ltt1 t4 ex4 flyter p vatten1 s beror detta icke p en hos kroppen inneboende drift att stiga uppt1 utan drp1 att den r mindre tung n den kropp1 som omger honom4 ,i mnga andra punkter hll han slunda rfst med det gngse frestllningssttet och ersatte frdomarna med erfarenhetsrn4 ,galilei gjorde fven en mngd fr det praktiska lifvet och fr vetenskapen nyttiga uppfinningar4 ,slunda fann han redan som ung studerande1 d han af en hndelse iakttog svngningarna hos en taklampa i en kyrka1 att dessa svngningar voro1 hvad man kallar isokrona1 d4 v4 s4 att till hvarje svngning1 stor eller liten1 tgr lika lng tid4 ,han frstod ock den betydelse fr tidemtningen1 som lg i denna omstndighet1 i det att en dylik apparat1 bestende af t4 ex4 en kula upphngd med en trd eller en stng 7pendel7 kunde tjna till uppmtning af olika tidsrymder i frhllande till hvarandra4 ,svngningstiden fr pendeln r blott beroende af dess lngd4 ,vill man hafva en pendel1 som utfr hvarje svngning p precis en sekund1 fr man gra den en meter lng4 ,galilei synes hafva tillmpat denna metod fr tidmtning blott fr medicinskt bruk1 fr rknande af pulsens slag4 ,det blef hollndaren ,huygens frbehllet1 att med pendelapparaten frena ett maskineri af kugghjul och en drifkraft 7lod eller fjder71 hvarigenom vra vanliga pendelur voro uppfunna4 ,pendeln spelar vid uret just den rollen1 att genom sin egenskap att utfra hvarje svngning p en noga bestmd tid1 reglera den rrelse hos hjulen och visaren1 som drifkraften stadkommer4 ,innan dylika ur kommit i bruk1 var man fr tidmtning hnvisad antingen till solens rrelse 7solvisare7 eller till s4 k4 sandur och vattenur4 ,ett sandur var ingenting annat n hvad vi knna under benmningen timglas4 ,vattenuret var en dylik inrttning1 blott med den skilnad1 att sanden var ersatt af vatten4 ,galilei anvnde sjlf vattenur vid bestmning af tiderna fr kroppars fall4 -- ,galilei r fven en bland dem1 hvilka man tillskrifver uppfinningen af termometern4 ,af ,galileis friga uppfinningar skola vi inskrnka oss att berra kikarens upptckt1 hvilken str i nrmaste samband med vrt mne4 r #afji kom till ,italien ett rykte om1 huru en hollndsk instrumentmakare frfrdigat ett instrument1 med hvilket man var i stnd att nrma aflgsna freml till gat4 ,det berttas1 att ,galilei1 sedan han erhllit denna underrttelse1 efter en natts arbete utgissat hemligheten4 ,faktiskt r1 att han i brjan af samma r konstruerade det instrument1 som benmnes den ,galileiska kikaren1 fr frigt samma apparat1 som vra vanliga teaterkikare4 ,efter tskilliga frsk lyckades han uppbringa kikarens frstoring nda till #ajj gnger4 ,denna upptckt vckte den strsta beundran och uppstndelse4 ,bestllningar p kikare ingingo frn alla hll hos ,galilei4 ,venetianarna1 fr hvilka kikarens anvndning till sjs framstod ssom det vsentliga och som skattade sig lyckliga att vara i besittning af ett medel att i god tid upptcka mjligen annalkande fientliga fartyg1 belnade ,galilei genom att erbjuda honom en vl aflnad plats p lifstid i ,padua4 ,blott ,galilei fll p tanken att rikta kikaren mot himmelen4 ,p detta stt gjorde han nu en rad af fr den tiden hgst mrkvrdiga upptckter4 ,hans frsta mnstring glde mnen4 ,han fann1 hvad flere af forntidens astronomer anat1 att mnens yta fretedde anblicken af ett landskap med brgkedjor1 brgtoppar1 dalar och stora1 slta partier af mrkare frg1 hvilka han ansg vara haf2 han kunde se1 hur brgen kastade skuggor i solskenet och var i stnd att genom uppmtning af skuggornas lngd bestmma brgens hjd4 ,enligt de allmnna frestllningarna ter var hvarje himmelskropp ett vsen af helt annan art n jorden2 allt som syntes p himmelen var ofrgngligt och fullkomligt4 ,himlakropparnas form var sferisk1 emedan klotet var den mest fullkomliga geometriska figur2 och dessa sferers yta mste vara slt1 emedan deras fullkomlighet uteslt hvarje ojmnhet4 ,den nsta himlakropp1 p hvilken ,galilei riktade sin kikare1 var planeten ,jupiter4 ,i stllet fr den vlbekanta glnsande stjrnan sg han nu en liten rund1 belyst skifva1 en mne i smtt format2 och i nrheten af den samma upptckte han fyra sm stjrnor1 som frn dag till dag ndrade lge4 ,det visade sig snart1 att alla fyra hrde till ,jupiter2 dessa stjrnor voro fyra mnar1 som kretsade kring ,jupiter i cirkelformiga banor1 s som vr egen mne omkring jorden4 ,han kallade dem fr de ,mediceiska stjrnorna till det toskanska furstehuset ,medicis ra4 ,berttelsen om dessa sina upptckter offentliggjorde ,galilei i ett arbete med titeln 8,stjrnebudet84 ,genom dessa upptckter steg n ytterligare hans rykte4 ,hertigen af ,toskana belnade honom med sknker1 konungen af ,frankrike bestlde nya stjrnor1 hvilka skulle bra hans namn1 och kardinal ,barberini1 hvilken ssom pfve senare anordnade processen mot ,galilei1 frfattade ett ode till hans ra4 ,under tiden vgrade andra att tro p upptckterna1 ja kunde icke frms att genom en blick i kikaren fvertyga sig om frhllandet emedan1 som de freburo1 hvad man dr sg allenast var en sinnesvilla1 framkallad af djfvulen4 ,galilei fvergick nu till studiet af planeten ,saturnus1 hvilken i kikaren erbjd en mrkvrdig anblick4 ,han uppfattade saken s1 som om planetens skifva varit frsedd med tvnne ron eller handtag4 ,frst ,huygens lyckades frklara denna freteelse1 hvilken frn tid till tid vxlade utseende efter ,saturnus' lge i frhllande till solen och jorden och visade sig bero p en platt ring1 som fritt svfvande omgaf planeten4 ,hos planeten ,venus fann ,galilei1 ssom ,kopernikus redan frutsptt1 olika faser1 allt efter planetens stllning till solen1 s att planeten1 liksom mnen1 n syntes rund1 n formad som en skra4 ,hrmed var ptagligen visat1 att planeten hade klotform samt rrde sig rundt omkring solen4 -- ,galilei fann vidare med sin kikare otaliga fr blotta gat osynliga fixstjrnor4 ,vintergatan och andra smrre molnaktiga bildningar p stjrnhimmelen 7nebulosor7 upplste sig i hans kikare uti ttt hoppackade stjrnor4 -- ,slutligen riktade han kikaren p solen och fann s p henne de s4 k4 solflckarna1 mrka flckar1 som tid efter annan uppst och smningom rra sig fver solskifvan4 ,galilei antog1 likasom man nu fr tiden hller fre1 att dessa flckar voro bildningar p solens yta4 ,af deras rrelse slt han till1 att solen mste rotera omkring sin axel och bestmde nra riktigt rotationstiden till en mnad4 ,frn annat hll1 dr man icke ville hra talas om1 att solen skulle vara behftad med dylika ofullkomligheter1 skte man gra troligt1 att dessa flckar hrrrde af mrka kroppar1 som passerade frbi solskifvan4 ,de franska och sterrikiska konungahusen tflade om ran att fsta sina namn vid dessa inbillade stjrnor1 hvilka ock p den tiden gingo under benmningen de ,bourbonska eller de sterrikiska stjrnorna4 #d4 ,galileis stora arbete om vrldssystemen1 hans frsvar fr lran om jordens rrelse4 ,alla dessa underskningar och upptckter voro egnade att rucka p det bestende skdningssttet1 och fven om de icke alla omedelbart spelade en roll fr undantrngandet af de gngse astronomiska frestllningarna1 s hafva de dock i s mtto bidragit drtill1 som de frsatte de ofelbara ,aristoteliska lrorna i misskredit4 -- ,lnge hade ,galilei1 som han sjlf berttar1 varit betnkt p1 att i ett enda arbete sammanfatta allt hvad skl och bevis hette fr att vederlgga de gamla vrldssystemen och frsvara det ,kopernikanska4 ,omsider kom fven denna afsikt till fullbordan i hans mest bermda arbete3 8,samtal om de tv vrldssystemen1 det ,ptolemiska och det ,kopernikanska48 ,detta vrk r indelat i fyra afdelningar4 ,den frsta afdelningen behandlar ,aristoteles' indelning af vrlden i jordiska och himmelska ting1 af hvilka de frra ro frgngliga och1 nr de rra sig1 rra sig rtlinigt mot vrldens medelpunkt1 d4 v4 s4 falla mot jorden1 de senare dremot ro fullkomliga och ofrgngliga och hafva den egenskapen att rra sig i cirkelformiga banor4 ,galilei sker visa1 att de jordiska och himmelska tingen ro af samma art -- ex4 mnen -- och att himmelen fven r underkastad frndringar -- ex4 #a7 de ofta upptrdande och ter frsvinnande kometerna1 #b7 uppflammandet af tvnne nya stjrnor ren #aegb och #afja1 #c7 solflckarna1 hvilka uppst och ter frsvinna p solen4 ,i den andra afdelningen fljer frgan om jordens rotation4 ,utom ,ptolemus' bevis mot jordens rotation1 som redan blifvit omnmt1 anfrdes i hufvudsak hremot fljande4 ,hvarje freml1 som kastas rtt upp i luften1 nedfaller p samma stlle1 hvarifrn det uppkastades4 ,detta vore omjligt1 om jorden rrde sig1 ty medan stenen r i luften1 skulle jorden likasom glida undan under honom och han skulle d nedfalla bakom det stlle dr han blifvit uppkastad4 ,fglarna skulle icke vga lmna sina bon af fruktan att aldrig finna vgen tillbaka4 ,skott1 som afsktos i en viss riktning1 skulle afvika frn den samma4 ,dessutom skulle genom denna rrelse uppst en bestndig stormvind1 hvilken skulle blsa omkull alla p jorden befintliga freml1 i det fremlen1 som tflja jorden i dess rrelse1 skulle genomskra den omgifvande luften4 ,hvar och en som fretagit sig1 att frn dcket af en framilande bt kasta ett freml rtt upp i luften1 inser grundlsheten af dessa anmrkningar4 ,fremlet nedfaller p samma plats af dcket1 dr det kastades upp1 oaktat bten r i rrelse1 och faller ej i sjn akterut4 ,detta beror drp1 att fremlet i det gonblick1 det uppkastades1 innehade samma framtskridande rrelse som fartyget och fortfarande behller denna rrelse1 sedan det lmnat handen4 ,detta var ock ,galileis motbevis3 alla kroppar p jorden1 de m hvila p den samma eller befinna sig i luften1 ja luften sjlf1 deltaga i jordens rrelse2 och den rrelse1 de en gng hafva1 den kunna de icke af intet frlora4 ,det sista r hvad man kallar kropparnas trghet1 en fr rrelselran ytterst viktig egenskap1 som var oknd fr de gamle1 hvilka ansgo1 att fr hvarje rrelse erfordrades en oupphrligt pdrifvande kraft4 ,om luften medfljer i jordens rrelse1 s kan ju icke hller ngon vind af oss frnimmas4 ,efter detta anfr ,galilei sina egna skl fr jordens rotation1 hvilka i sina hufvuddrag kunna sammanfattas p fljande stt4 r det frst och frmst sannolikt1 att den ofantliga fixstjrnsferen roterar kring den obetydliga jorden8 ,ytterligare1 om fixstjrnsferen1 som sjlf roterar under loppet af #bd timmar1 har makt att i denna rrelse draga med sig de frn den samma tskilda planeterna1 huru skulle jorden ensam kunna undandraga sig detta inflytande och frblifva i hvila8 ,om man granskar himmelskropparnas rrelser1 s finner man vidare1 att deras omlopp r desto lngsammare1 ju lngre bort de ro belgna4 ,jupiters mnar ro de himmelskroppar1 som ligga nrmast sitt centrum 7,jupiter74 ,den nrmaste mnen behfver till sitt omlopp kring ,jupiter blott #db timmar1 den andra #b dag1 den tredje #g dagar1 den fjrde #af dagar2 vr egen mne behfver till sitt omlopp en mnad1 ,jupiter1 som ligger betydligt lngre bort1 #ab r och ,saturnus1 den aflgsnaste planeten1 #cj r4 r det icke orimligt1 att sedan omloppstiderna slunda vuxit med afstnden1 den yttersta fixstjrnsferen skulle hafva en omloppstid af #bd timmar8 ,pekar icke analogien p1 att denna sfer br hafva en ytterst lngsam rrelse eller rent af vara orrlig8 ,och detta kan man antaga1 om man tillskrifver jorden en rotation p #bd timmar4 ,slunda fr banan af ett freml p jorden1 ssom sig br1 den minsta omloppstiden1 emedan denna bana r den minsta af alla1 som frekomma4 ,en fr ,galileis tid betecknande invndning var den1 att om jorden ssom ,kopernikus antager1 hade tv rrelser1 den dagliga och den rliga1 s borde den vara frsedd med ngon lem eller led1 ty t4 ex4 djuren hafva ju olika lemmar fr att utfra olika rrelser4 ,en enda blick p rrelsen hos ett vagnshjul1 som vrider sig kring sin axel1 medan det samtidigt rr sig framt1 borde hafva fvertygat om1 att en och samma kropp kan samtidigt hafva tv olika rrelser4 ,galilei tillgriper emellertid icke detta frsvar1 utan sger blott1 att djuren hafva sina lemmar icke fr att rra sig sjlfva utan fr att rra olika delar af sin kropp4 ,mot den anmrkningen1 att jorden1 ssom en frgnglig skapelse1 omjligt skulle kunna rra sig bestndigt1 utan att1 ssom djuren1 d och d genom hvila hmta nya krafter1 svarar ,galilei1 att djuren aldrig hvila frn sina 8naturliga8 rrelser1 utan blott frn de ovsentliga4 ,s lnge djuret lefver1 andas det och hjrtat upphr frst med dden att sl4 ,i den tredje afdelningen af boken kommer ordningen till jordens rliga rrelse kring solen4 ,stjrnsferen omsluter alla planetbanorna4 ,att jorden icke kan befinna sig i medelpunkten fr dem1 det framgr draf1 att planeternas afstnd frn jorden underg hgst betydliga frndringar4 ,att ter planeternas afstnd frn jorden ro hgst olika vid olika tider1 det fljer af 8de nya iakttagelserna8 7med kikaren74 ,d planeterna synas ljus-svaga1 ligga de lngt borta frn jorden1 och1 i samma mn de nrma sig till henne1 tilltager deras glans4 ,att ,venus och ,merkurius rra sig kring solen1 det kan man ltt sluta till af de fasvxlingar1 som 8nyligen8 blifvit upptckta hos ,venus4 ,endast mnen rr sig omkring jorden4 ,skulle ngon haka sig fast vid denna omstndighet1 s hnvisas p ,jupiter1 som omkretsas af #d mnar4 ,i ,jupiterssystemet har man fr frigt en bild i smtt af hvad solsystemet r i stort4 -- ,men antag1 att man ej p annat stt visste1 antingen det r solen eller jorden som rr sig2 man skulle d kunna skaffa sig en fvertygelse hrutinnan slunda4 ,alla planeterna rra sig4 ,de ro alla mrka kroppar1 som lna sitt ljus af solen1 och s r fven jorden4 ,det ligger d nrmare att antaga en rrelse hos jorden1 likasom hos planeterna1 n hos solen1 hvilken1 likasom fixstjrnorna1 tillhr en annan grupp af himmelskroppar1 nmligen de sjlflysande4 ,det r drfr ptagligt1 att solen och fixstjrnorna ro orrliga4 -- ,vidare fredragas ,kopernikus' skl1 hvarjmte ,galilei visar1 huru frn ,kopernikus' stndpunkt vndpunkterna i planeternas rrelser enkelt frklaras4 -- ,egentligen borde jordens rrelse omkring solen stadkomma en skenbar rrelse hos fixstjrnorna1 men himmelssferen r fr lngt aflgsen fr att ngon sdan rrelse skulle blifva mrkbar4 ,den sista afdelningen af ,galileis arbete r egnad t betraktelser fver ebb och flod eller det fenomen1 att hafvets vatten under dagens lopp tvnne gnger stiger 7flod7 och tvnne gnger faller 7ebb74 ,vi veta nu fr tiden1 att detta beror drp1 att mnen likasom en magnet drager till sig oceanernas vatten1 s att hafvets yta buktas uppt p de stllen1 fver hvilka mnen ligger4 fven p den rakt motsatta sidan af jorden uppstr en likadan hjning1 beroende draf1 att jorden drages starkare till mnen1 n det p detta stlle liggande vattnet1 som attraheras svagare1 emedan det r ngot lngre aflgset frn mnen4 ,d mnen nu fr hvarje dag beskrifver ett hvarf kring jorden1 s mste1 fr ett och samma stlle p jorden1 en hjning af vattnet tvnne gnger intrffa1 dels d mnen befinner sig fver den ifrgavarande delen af hafvet1 dels d mnen befinner sig fver den motsatta sidan af jorden4 ,kepler1 ,galileis bermde samtida1 framstlde denna frklaring af ebb och flod2 och ,galilei uttrycker sin frvning fver1 att en s skarpsinnig man som denne1 i detta afseende kunde s frirra sig4 ,sjlf var han nmligen af annan sikt4 ,han ansg hafvets ebb och flod ssom en omedelbar fljd af jordens rrelse4 ,hur drvid tillgr kan man enligt ,galilei skdliggra genom en skl med vatten3 str sklen stilla r fven vattnet i hvila2 men rr man sklen ngot t sidan brjar vattnet genast skvalpa4 ,hr r ej platsen att nrmare ing p ,galileis tankegng1 som -- man mste erknna det -- r bra frledande4 ,galilei fste stor vikt vid denna sin frklaring och ansg sig i och med den samma hafva gifvit ett af de viktigaste bevisen fr jordens rrelse4 #e4 ,ktterifrfljelsen mot ,galilei4 ,hrmed hafva vi anfrt ngra hufvudsakliga punkter af hvad ,galilei hade att andraga mot sin samtids sikter4 ,det stora antal anhngare1 han genom sin lrarevrksamhet frvrfvade1 visar ocks1 att hans motstndares skl1 hvilka synas oss inskrnkta1 fven p den tiden kommo till korta1 nr det kom till allvarlig underskning4 ,men1 ssom vi anmrkt1 det glde hr icke blott skl och motskl4 ,det glde att dana om en hel vrldsuppfattning1 som under sekler slagit djupa rtter i mnniskonaturen och omhvrft alla frestllningar4 ,det glde att tala till en massa personer1 hvilka1 fr frigt mhnda hgst framstende1 nskade blunda fr den yttre erfarenheten1 genomtrngda som de voro af en instinkt att icke se och dock tro4 ,om vi betnka1 huru medeltidens folk frn slkte till slkte uppfostrats i undergifvenhet fr de sikter1 de rft af hgre stende folk1 s var det fven helt naturligt1 att man med strsta allvar kunde ska vederlgga alla frstndsskl med ett enkelt veto1 hmtat ur gamla nedrfda lror4 ,och man kan ej hller frundra sig1 om myndigheterna i sin vlmening gingo fr lngt1 d det glde att frsvara fvertygelser1 som fr dem sjlfva och fr folket voro heliga1 emot den fara1 som hotade frn vetenskapens sida4 ,s blef frfljelsen emot de nya iderna en naturlig fljd af den fregende utvecklingen4 ,redan ,kopernikus var p sin tid utsatt fr angrepp4 ,men dels hade han icke offentligt uttalat sig1 dels voro dessa sikter nnu s sllsynta1 att allvarligare tgrder icke voro af nden4 ,man njde sig med att gra honom ljlig4 ,s framstldes han bland annat ssom pajas uti komedier4 ,martin ,luther -- hvilken knnetecknade astrologien1 eller det d fr tiden ytterst vanliga bruket att af stjrnornas lgen frutsga mnniskors den1 ssom en 8fin1 om fven ngot osker konst8 -- skall om ,kopernikus hafva flt det yttrandet att3 8,den narren vill vnda upp och ned p hela konsten ,astronomia2 men den ,heliga skrift sger oss att ,josuah befalde solen st still och icke jorden48 ,p samma stt framdrogos en mngd andra bibelstllen ssom bevis emot ,kopernikus1 ssom psalm #ic3 8,nu r jorden vl grundad och skall icke kunna flyttas81 och berttelsen om solfrmrkelsen vid ,jesu dd1 som varade i tre timmar1 hvilket skulle varit omjligt1 om jorden rrt sig1 o4 s4 v4 ,i det stora hela brydde man sig emellertid p den tiden icke mycket om nyheterna och till och med pfven hade ingenting att invnda mot ,kopernikus' till honom egnade fretal4 ,annorlunda gestaltade sig saken i ,italien p ,galileis tid4 ,genom ,galileis frelsningar och genom hans stora auktoritet hade de ,kopernikanska sikterna vunnit en s stor spridning1 att frn kyrkans synpunkt vrklig fara ansgs vara frhanden4 tgrder mste vidtagas och lmpliga medel funnos4 r #aedb grundlades af pfven ,paul ,,iii en underskningsdomstol1 kallad ,general-,inkvisitions-,kongregationen1 hvilken erhll till uppgift att vaka fver och bestraffa alla sdana handlingar1 som kunde betraktas ssom brott mot religionen och kyrkan4 ,den skulle ska terfra till sanningen alla1 som frirrat sig och bestraffa dem som framhrdade i frryckthet eller frdmda sikter4 ,de kardinaler1 som voro denna domstols tjnstemn eller s4 k4 ,inkvisitorer1 voro bemyndigade att i hela kristenheten inskrida p hvarje ort och mot hvar och en1 som gjorde sig skyldig till afvikelse frn den katolska tron eller var misstnkt fr ktteri4 ,de gde rtt att fngsla och 7fven till dden7 dma sdana personer4 ,det var denna institution1 som tog saken om hand4 ,galilei hade1 som nmt1 i ,florens frvrfvat sig mnga ovnner4 ,en ordnad rrelse uppstod dr mot honom och slutade med en formlig angifvelse hos pfven ,paul ,,iii mot ,galilei ssom kttare och mot de kopernikanska lrorna ssom irrlror4 ,pfven tillsatte en komit fr underskning af frhllandet1 och denna komit utlt sig om de kopernikanska sikterna om jordens rrelse1 8denna falska ,pytagoriska lra81 ssom varande 8vetenskapligt oriktiga och stridande mot den ,heliga skrift48 ,drefter utfrdade ,index-kongregationen fr frhindrande af sikternas spridning ett dekret1 genom hvilket ,kopernikus' vrk 8,om omloppen8 samt ett arbete af munken ,asturica1 kallat 8,job8 och handlande om samma sikter1 belades med kvarstad 8tills de blifvit rttade84 ,ett tredje arbete af karmelitermunken ,foscarini blef 8helt och hllet frbjudet och frdmt81 emedan det skte visa1 att de ifrgavarande sikterna ej stodo i strid med den ,heliga skrift4 ,kopernikus' bok underkastades fven ett par r drefter en granskning och utslpptes sedan nyo1 rttad i den anda1 att den framstlda vrldssikten skulle framtrda ssom ett blott antagande utan vrklighet4 ,s ndrad ansgs boken bra tlas1 emedan den innehll 8mycket i hg grad nyttigt fr det allmnna84 ,de ndringar1 som vidtogos1 inskrnkte sig fr det mesta till strykningar af enskilda ord och uttryck4 ,s strkos alla stllen1 dr jorden omtalades ssom en 8stjrna84 ,dessutom inskts uttrycket 8hypotesen om8 p alla stllen1 dr det talades om jordens rrelse4 ,galilei hade1 d frgan i ,rom kom fre1 genast skyndat dit1 fr att ska invrka p de maktgande4 ,men han lyckades icke hrutinnan4 ,han mottogs visserligen p grund af sitt stora anseende synnerligen vnligt af kardinalerna och pfven1 hvilken1 efter hvad han sjlf berttar1 sade honom1 att ,galilei1 8svl hos honom sjlf som hos hela ,kongregationen stod s hgt i aktning1 att de icke ltteligen skulle lyssna till frtalet om honom1 och att1 s lnge han lefde1 ,galilei skert kunde drp lita48 ,icke frty erhll kardinal ,bellarmin i uppdrag1 att fr sig inkalla ,galilei och frkunna honom ,kongregationens sikt i frgan4 ,denna ,galileis audiens var sannolikt af rent enskild natur1 och ett aktstycke1 som vid den senare tillkomna rttegngen mot ,galilei framdrogs ssom ett bevis1 att ,bellarmins frfarande mot ,galilei varit af officiel art1 anses vara frfalskat4 ,i sjlfva vrket erhll ,galilei en tid efter sitt besk af kardinalen ett egenhndigt underskrifvet intyg af innehll1 att ,galilei icke1 ssom kringgende rykten visste frtlja1 infr honom eller eljes1 s vidt han hade sig bekant1 afsvurit sina sikter1 utan att ,bellarmin endast meddelat honom ,kongregationens frklaring1 att ,kopernikus' lra 8stode i strid mot den ,heliga skrift och drfr icke kunde hllas fr sann eller frsvaras84 ,ett ytterligare frsk af ,galilei1 att1 efter det ,urban ,,viii bestigit den pfliga stolen1 utvrka tertagandet af frbudet mot ,kopernikus' bcker1 ledde icke hller till ngot resultat4 ,huru mktigt detta ,kongregationens frbud vrkade1 kan man inse af den ytterliga frsiktighet1 med hvilken man efter dess utfrdande mste bemantla hvarje dremot stridande sikt4 ,s beledsagade ,galilei en afskrift af sin afhandling om ebb och flod1 som han fversnde till rkehrtig ,leopold af sterrike1 med ett bref1 dr det heter3 8,jag vet1 att man mste tro och lyda myndigheterna1 emedan deras uttalanden hrflyta frn en djupare insikt1 till hvilken min obetydliga ande icke af sig sjlf kan n2 jag betraktar drfr denna skrift1 som grundar sig p antagandet af jordens rrelse1 ssom en dikt eller drm4 ,men fven diktare stta stundom vrde p en eller annan af sina fantasier4 ,s lgger jag vrde p min ------ och snder den1 p det att det ej skall g denna1 ssom andra af mina upptckter1 hvilka man velat taga ifrn mig1 utan att andra personer skola kunna intyga1 att jag varit den frste1 som drmde om ett dylikt hjrnspke48 ,med samma af samhllsfrhllandena betingade slughet gick han tillvga vid frfattandet af boken 8,om de bda vrldssystemen84 ,den r skrifven i form af ett samtal mellan tvnne anhngare af ,kopernikus1 ,sagredo och ,sarpi samt en fretrdare af de gamla sikterna1 benmd ,simplicius4 ,de bda frre anfra stndigt de starkaste och mest bevisande sklen1 men icke frty fr den i ordvxlingen svagare ,simplicius alltjmt det sista ordet4 ,hvad ,galilei afsg med detta lilla bedrgeri1 vann han fven1 i det hans bok af censorerna blef anbefald till tryckning4 ,frst nr det var fr sent1 kom man underfund med misstaget4 ,agitationer sattes i gng1 man skte inbilla pfven1 att ,galilei i ,simplicius' person velat frljliga honom -- och det ryktbara talet af #afcc fljde4 ,galilei mste nyo begifva sig till ,rom1 dr en lng ransakning pbrjades1 under hvilken han tidtals befann sig i lindrigt fngelse i ,inkvisitionspalatset1 men fr det mesta tillts att bo i det toskanska sndebudets palats4 ,frhren skedde fr slutna drrar och ,galilei frbjds vid pfljd af de strngaste straff att yppa1 hvad som frekommit4 ,det lades honom till last att hafva brutit emot kardinal ,bellarmins befallning att 8p intet stt hylla eller utbreda8 de skriftvidriga sikterna och att hafva frt censorerna bakom ljuset4 ,frgfves frklarade han sig icke kunna ihgkomma1 att detta frbud blifvit honom meddelat4 ,man stlde mot denna frklaring de tydliga ordalagen i ett bland ,inkvisitionens handlingar funnet aktstycke1 utan underskrift1 och som1 efter hvad den senare forskningen synes hafva dagalagt1 sannolikt var frfalskat4 ,frgfves fretedde han kardinal ,bellarmins intyg4 ,saken antog en hotande natur4 ,man hade nnu i minne1 huru ,giordano ,bruno med dden p blet ftt plikta fr sina sikter1 bland annat om jordens rrelse och vrldarnas flertal4#e ,galileis vnner uppmanade honom ocks enstndigt att begagna det tillflle1 som erbjds honom1 att afsvrja sina sikter4 ,han beslt sig ocks slutligen drfr efter en strid med sig sjlf1 som enligt samtidas vitnesbrd fullstndigt nedgjorde den d #gj-rige gubben4 #e ,se n3r #ah af ,verdandis ,smskrifter1 ,giordano ,bruno4 ,s frdes ,galilei den #bc juni #afcc till ,minervakyrkan i ,rom1 dr den af anseende till personen mildrade domen upplstes4 ,det heter i den samma3 8,med anropande af vr ,herres ,jesu ,kristi heliga namn och den rorika modern och obeflckade jungfrun ,maria1 pst1 frkunna1 dma och frklara vi genom detta slutliga utslag1 som vi i sittande domstol efter tillkallande af de revrdiga teologie doktorerna och juris doktorerna ssom vra rttsfullmktige och enligt deras betnkande1 hr flla3 ------ att du1 ofvannmde ,galilei1 efter hvad under processen frekommit och du sjlf som ofvan tillsttt1 infr denna heliga domstol gjort dig srdeles misstnkt fr ktteri1 d4 v4 s4 att du trott och fasthllit en lra1 hvilken r falsk och stridande mot den ,heliga skrift1 nmligen3 att solen r jordbanans medelpunkt och att den samma icke gr frn ster till vster1 att jorden rr sig och icke r vrldens medelpunkt och att denna sikt kan hllas fr sann och frsvaras1 sedan den dock blifvit befunnen och frklarad stridande mot den ,heliga skrift2 att du till fljd hraf r hemfallen t alla domar och straff1 som genom de heliga lagarna och andra allmnna och srskilda stadgar mot dylika felande blifvit bestmda och stadfstade4 ,hrifrn vilja vi frklara dig fri1 om du med uppriktigt hjrta och ohycklad tro afsvr1 frdmer och frbannar ofvannmda irrlror och ktterier och hvarje annan villfarelse1 som strider mot den katolska och apostoliska kyrkan1 enligt det formulr1 som dig af oss frelgges4 ,p det att denna din svra och frdrfliga villfarelse och olydnad ej skall blifva helt och hllet ostraffad1 s bestmma vi1 att din bok 8,samtal af ,galileo ,galilei8 genom en offentlig frordning skall frbjudas2 dig sjlf dma vi infr denna heliga rtt till fngelse fr en tid1 hvilken af oss nrmare bestmmes och lgga dig ssom en tjnlig botfning1 att under trenne r en gng i veckan upplsa de sju botpsalmerna1 frbehllande oss att mildra1 ndra1 helt och hllet eller delvis upphfva nmda straff och botplikter48 ,af de sju kardinaler1 som suttit till doms1 hade blott fyra underskrifvit denna dom4 ,efter domens upplsande uttalade ,galilei knbjande ett edsformulr1 hvari han hgtidligen afsvor sina ofvan anfrda sikter4 ,hrefter hlls ,galilei fr formens skull tvnne dagar i fngelse4 ,sedan han drp en tid sttt under uppsikt af erkebiskop ,piccolomini i ,siena1 tillts han att flytta tillbaka till sin villa ,arcetri utanfr ,florens1 dock under uttryckligt frbud att dr umgs med ngon4 ,det r en omtvistad frga1 om ,galilei under frhren undergtt tortyr4 ,ngra anse det sannolikt p grund af ett yttrande i ett af protokollen1 dr det heter1 8att man1 emedan han icke syntes hafva sagt hela sanningen1 skulle skrida till strng underskning48 ,p slutet skall han dessutom hafva lidit af ett brck1 den vanliga fljden af ett visst slags tortyr4 ,en legend berttar1 att ,galilei1 sedan han aflagt eden1 stampat i golfvet och utbrustit3 8e pur si muove8 78och dock rr hon sig874 ,det r emellertid hgst otroligt1 att han i sin stllning vgat ngot dylikt4 ,men -- ssom en frfattare anmrkt -- det var ej hller af nden1 ty snart skulle dock frn 8vrldens fyra hrn8 samma rop med vxande styrka framtrnga till hans domare1 mngstmmigt och frbittrat3 e pur si muove4 ,genom kyrkans eget franstaltande anslogos i alla landsndar kungrelser om den flda domen4 ,den ryktbarhet1 som frgan p detta stt erhll1 torde icke minst hafva bidragit till den hastiga spridning1 ,galileis sikter efter denna tid fingo1 medan han sjlf bunden till tystnad aftynade p sin villa4 #f4 ,kepler och ,newton1 himmelskropparnas vrkliga rrelser och den allmnna tyngden ssom deras orsak4 ,i och med ,galileis upptrdande erhll den gamla sikten om jordens lge och roll i vrldssystemet sin ddsstt4 ,kopernikus' lra om solsystemet1 fr s vidt den glde planeternas anordning kring solen som medelpunkt1 gick efter detta segrande ur striden4 ,den ene efter den andre af vetenskapsmnnen brjade beknna sig drtill4 ,men ,kopernikus' teorier hade en annan sida och de drmed sammanhngande sikterna skulle icke erhlla den varaktighet1 som sanningen frlnar4 ,under det ,galilei faststlde ,kopernikus' teorier i det frsta afseendet1 arbetade samtidigt ,johannes ,kepler 7#aega-afcj7 p deras reformerande i det andra4 ,kepler1 8astronomiens reformator81 utgick frn en fattig slkt i ,schwaben4 ,hans fader tjnade hos flere fltherrar1 och familjen frde till fljd draf ett kringirrande lif1 under hvilket sonens uppfostran frsummades4 ,oaktat han dessutom frn fdseln var svag och sjuklig -- han fddes tv mnader tidigare1 n man enligt naturens ordning hade rtt att vnta -- utvecklades hos honom de mest framstende andliga egenskaper4 ,men med den klara blick och det genomtrngande frstnd1 hvarom flere af hans arbeten senare buro vittne1 parade sig en rakt motsatt bengenhet fr det underbara och mystiska1 ett arf af hans moder1 som fr sitt fverspnda lynnes skull var nra att blifva brnd ssom hxa4 ,om nu fven denna hans sjlsriktning orsakat1 att mnga af hans arbeten blefvo blotta fantasifoster1 s har dock hans bengenhet fr det ovanliga i s mtto varit af vrde1 som den i mycket betingat hans mod och frmga att bryta med de sikter1 som inom astronomien p hans tid voro de enda saliggrande4 -- ,keplers frsta afsikt var att egna sig t det presterliga yrket1 och han bedref fr detta ndaml under flere r teologiska studier4 ,men han hade redan gjort sig knd som en ifrig anhngare af ,kopernikus4 ,af detta skl och1 som det uppgifvits1 emedan han hade svrighet att frlika sig med den s4 k4 ,konkordieformeln med dess lutherska nattvardsdogm och dogmen om ,kristi kropps allestdes nrvaro1 blef han af sina lrare frklarad olmplig till kyrkans tjnst4 ,utestngd frn den presterliga banan och drmed frenade inkomster1 egnade han sig nu uteslutande t astronomien4 ,s brjade han en lefnadsbana1 full af motigheter och ekonomiska bekymmer1 under hvilken han ogstvnligt kastades frn den ena uppehllsorten till den andra och ofta var ndsakad att fr sitt uppehlle tillgripa ovrdiga hjlpmedel1 ssom astrologiska frutsgelser af personers den och politiska tilldragelser4 ,under sdana frhllanden utarbetade ,kepler med aldrig svikande flit sina astronomiska vrk4 ,af dem skola vi hr blott kort anfra det1 som gjort epok i astronomiens historia4 ,vi erinra oss1 huru frklaringen af planeternas rrelser genom en deferent och en epicykel icke blef tillfyllestgrande och att ,ptolemus tvangs att ytterligare tillgga cirkel efter cirkel1 hvar och en med sin medelpunkt p den nst fregende4 ,likas blef frklaringen med den excentriska cirkeln icke tillfredsstllande1 utan att den ytterligare p detta stt pbttrades4 ,det samma hnde ,kopernikus4 ,blott i det stora hela glde det1 att planeterna likformigt rrde sig i cirklar kring solen4 ,undersktes saken nrmare1 s voro dessa rrelser omkring solen behftade med mngahanda ojmnheter4 ,fr att ern strre likformighet omordnade ,kopernikus genom en enkel frndring det ,ptolemiska systemet till sitt eget4 ,hrigenom frsvunno de gamla kring jorden beskrifna deferentcirklarna1 i det jorden sjlf beskref en cirkel kring solen4 ,men fr frklaringen af de terstende ojmnheterna i rrelserna1 mste han lta hela virrvarret af de efter hand tillkomna smcirklarna st kvar4 ,detta gller dock blott ssom ett allmnt drag2 ty i sjlfva vrket vidtog han hri tskilliga frndringar1 hvilka emellertid ssom ovsentliga ej hr kunna berras4 ,hufvudsaken r1 att ,kopernikus kvarstod p den stndpunkt1 frn hvilken man skte frklara himmelskropparnas banor genom cirkelformiga och likformiga rrelser1 enkla eller sammansatta4 ,illustration3 ,fig4 #i4 ,det var ,keplers frtjnst att1 efter otaliga misslyckade frsk i samma vg1 uppgifva denna stndpunkt4 ,han uttnkte en metod att ur observationerna p planeterna leta sig till deras afstnd frn jorden vid hvarje tillflle4 ,med ett oerhrdt besvr behandlade han slunda en mngd observationer1 anstlda af den skicklige danske astronomen ,tyko ,brahe4 ,han berknade drefter planeternas afstnd och lge i frhllande till solen1 och kunde sedan s att sga efter naturen afteckna deras banor kring solen p sitt papper4 ,s fann han1 att dessa banor voro ett slags lngstrckta1 ovala figurer4 ,i brjan sg det ut1 som om de hade formen af genomskringen af ett gg1 men fortsatta underskningar visade1 att de voro s4 k4 ellipser4 ,en ellips r en figur af i fig4 #i angifna utseende4 ,man kan upprita en sdan genom att med nlar fsta bda ndarna af en trd i tvnne punkter ,s och ,s' af ett papper1 hvarefter man fr en blyertspnna fver papperet1 p sdant stt1 att trden stndigt r spnd af blyertspennan4 ,hvardera af punkterna ,s och ,s' sges vara en brnnpunkt 7fokus7 till ellipsen4 ,mttet p ellipsens lngstrckthet kallas fr excentricitet4 ,s uppfann ,kepler sin frsta lag3 att hvarje planet rr sig i en ellips1 i hvilkens ena brnnpunkt ,s solen ligger4 7,jmfr4 den excentriska cirkeln67 ,detta var den vrkliga rrelsen1 efter hvilken man s lnge famlat1 och till hvilken man skt ansluta sig genom att sammanstta cirkelrrelser den ena med den andra4 ,likasom ,kepler frigjorde sig frn antagandet af en cirkelformig rrelse1 s afstod han fven frn antagandet1 att rrelsen var likformig4 ,lika frdomsfritt som han underskte planetbanornas rundning1 fretog han sig att studera den hastighet1 med hvilken planeterna lpte i sina banor ifrn punkt till punkt4 ,han upptckte slunda1 att planetens hastighet ndrar sig frn punkt till punkt af dess bana1 ifrn det lge1 dr den r nrmast solen1 d hastigheten r strst1 tills den r lngst aflgsen frn solen1 d hastigheten r minst4 ,denna ndring fann han dessutom frsigg p sdant stt1 att planetens s4 k4 radius vektor 7afstndet frn solen till planeten7 p lika stora tider fverfar lika stora ytor4 ,om planeten p tv lika lnga tider beskrifver de bda olika styckena ,,ab och ab af sin bana 7se fig4 #i71 s ger alltid ett sdant samband rum emellan dessa bda strckor1 att de i figuren skuggade ytorna ro lika stora1 och detta hvar n dessa bgar ,,ab och ab befinna sig p planetbanan4 ,detta var ,keplers andra lag1 fr hvilken han af en samtida astronom fick uppbra den tillvitelsen1 att hafva omndrat det kopernikanska systemet1 8fr att gifva ett slag t kristendomen1 p hvilken han fverflyttat sitt hat mot de andlige84 -- ,slutligen upptckte ,kepler1 att planeternas afstnd frn solen ro p ett visst stt ordnade1 i det att planeternas omloppstider och afstnd st i samband med hvarandra4 ,detta samband r sdant1 att om man vljer en planet1 multiplicerar dess omloppstid med sig sjlf och dividerar resultatet med hvad man erhller1 om man tv gnger multiplicerar planetens afstnd frn solen med sig sjlft1 s erhller man samma resultat1 hvilken planet man n valt2 eller annorlunda uttryckt3 kvadraterna p omloppstiderna frhlla sig som kuberna p medelafstnden4 ,detta var ,keplers tredje lag4 ,enligt den samma kan man utan vidare berkna en planets afstnd ifrn solen1 om man iakttagit1 huru stor hans omloppstid r4 ,genom dessa ,keplers upptckter hade man erntt s stor enkelhet i solsystemets konstruktion1 som kunde nskas2 och denna enkelhet var fven en borgen fr sikternas sanning4 ,en frga terstod emellertid att besvara4 ,hvad var orsaken till alla dessa egendomliga rrelser hos planeterna8 ,i lsta tider hyllades den uppfattningen1 att gudarna sjlfva anvnde sin tid till att kra solens spann fver himmelen och frstta stjrnorna i rrelse4 ,lngt framskridna frn denna omedelbara stndpunkt skrefvo ,pytagorerna alla himlakroppars rrelser p ,hestias rkning1 p en kraft utgende frn urelden i vrldens medelpunkt4 ,huru denna kraft vrkade1 synes icke hafva varit freml fr deras eftertanke4 ,p den tid1 som sysselstter oss1 kvarlefde antingen ngot minne af ,pytagorernas sikt eller ansg man himlakropparna drifvas framt af ett slags hvirfvel1 ssom lf fr vinden4 ,kepler synes hafva tnkt p en magnetisk kraft4 ,frst den engelske astronomen ,isaak ,newton1 professor i ,cambridge 7#afdc-agbg71 lste gtan rtt1 i det han frklarade att himmelskropparnas rrelser ro betingade uteslutande af deras tyngd4 ,illustration3 ,fig4 #aj4 ,en kropp knnes tung1 emedan den drages emot jorden1 ungefr s som vore jorden en magnet4 ,samma orsak1 eller kropparnas tyngd1 stadkommer att de falla mot jorden4 ,redan p ,galileis tid var det frga om1 huru det skulle g1 om mnen vore en tung kropp4 ,det var ,newtons frtjnst att tnka ut denna tanke4 ,mnen r -- sger han -- ssom hvarje freml hr p jorden en tung kropp4 ,den mste drfr1 ssom hvarje annan tung kropp1 dragas emot jorden4 ,denna jordens dragningskraft p mnen r tillrcklig att frklara mnens omlopp kring jorden1 i det att mnens kringgende rrelse kring jorden r af samma art som rrelsen hos hvarje sten1 som1 sedan den blifvit kastad1 i en krkt bana faller mot jorden4 ,men -- frgar man med ,galileis samtida -- huru r det d mjligt att mnen icke faller ned p jorden8 ,ltom oss frestlla oss1 att vi frn ett hgt torn 7,tt i ofvanstende figur7 utkasta en sten i vgrt riktning 7t u74 ,enligt den ofvan omtalade lagen fr kroppars trghet1 behller stenen den framtskridande vgrta rrelsen1 han erhll1 d han utkastades1 allt under det den samtidigt drages och faller i den lodrta riktningen mot jordytan4 ,det r ltt att frst1 att p detta stt en bjd bana uppkommer4 ,den kroklinie stenen beskrifver kallas fr en parabel och har det utseende1 som angifves af den bugtade linien i figuren4 ,ju strre den hastighet r1 med hvilken stenen utslungas frn t1 dess lngre ifrn tornets fot ,t nedfaller den1 dess mera vidgar sig kastparabeln4 ,i allmnhet taget kan man vl antaga jordytan platt1 s lngt man med en sten kan kasta4 ,men antag1 att man kunde afskjuta en kula med huru stor hastighet1 man nskade4 ,man skulle d kunna meddela den s stor begynnelsehastighet1 att den icke skulle nedfalla p jorden frr n bortom synkretsen p ett stlle1 som vi till fljd af jordens rundning ej kunde se2 ja1 hastigheten skulle kunna kas drhn1 att kulan visserligen fortfarande skulle lpa framt i en bjd bana1 men i en bana af s svag krkning1 att allt efter det kulan faller1 sjlfva jordytan genom jordens rundning krker sig undan under henne1 s att kulan aldrig nr till marken4 ,den skulle d komma att lpa rundt kring jorden ssom en ny mne1 en kamrat till den ordinarie1 hvilken1 ehuru p betydligt lngre afstnd ifrn marken1 i sjlfva vrket p alldeles samma stt faller mot jorden1 utan att falla ned 78faller rundt874 ,s som mnen frhller sig till jorden s frhlla sig jorden och planeterna till solen4 ,det r genom solens dragningskraft p dem1 eller genom deras tyngd mot solen1 som de kretsa rundt kring henne uti sina banor4 ,i detta enkla frhllande1 att himmelskropparna ro tunga1 den ena i frhllande till den andra1 ligger allts hela hemligheten af deras rrelser4 ,men ,newton gick ett steg vidare4 ,man knner mnens afstnd frn jorden och dess banas krkning4 ,denna krkning r1 ssom framgr af det sagda1 ett uttryck fr huru mycket mnen faller i sin rrelse kring jorden4 ,skulle den falla fortare n hndelsen r1 s skulle fven banans krkning vara strre4 ,af denna krkning kan man drfr utrkna1 huru mycket mnen faller t4 ex4 p #a sekund4 ,resultatet r ungefr #a millimeter4 ,ett freml nra jordytan faller dremot p frsta sekunden #dijj millimeter4 ,det r sledes tydligt1 att jordens dragningskraft p ett freml vid jordytan r strre n dess dragningskraft p mnen1 som r #fj gnger s lngt aflgsen frn jordens medelpunkt4 ,de anfrda siffrorna bekrfta slunda1 hvad man redan frut hade anat1 nmligen att dragningskraften 7attraktionen7 minskas1 nr det attraherade fremlets afstnd till den attraherande kroppen kas4 ,dessa siffror bekrfta fven den lag1 ,newton antog fr denna minskning1 nmligen3 att nr afstndet kas frn #a till #b1 #c1 #d o4 s4 v41 s minskas dragningskraften frn #a till 1 1 o4 s4 v4 eller ssom man fven kan skrifva frn #a till 41 41 4 o4 s4 v4 ,ett tal multiplicerat med sig sjlft kallas fr talets kvadrat4 ,med anvndning af detta uttrycksstt1 kan lagen utsgas s3 att attraktionen r omvndt som afstndets kvadrat4 ,fr att erhlla en frestllning om1 huru dragningskraften enligt denna lag frndras med afstndet kan man betnka1 att det ljusintryck1 som man erhller af ett lysande freml1 till exempel en fyr1 frn hvilken man aflgsnar sig p hafvet1 aftager med fremlets afstnd frn gat enligt precist samma lag4 ,till det nmda kommer nu ytterligare1 att attraktionen r strre1 ju strre massinnehll den attraherande kroppen har eller3 attraktionen frhller sig som massan4 ,slunda drager t4 ex4 solen #cbd1jjj gnger starkare n jorden p samma afstnd4 ,detta samband emellan dragningskraftens storlek ena sidan och afstndet och massan den andra utgr hvad man kallar ,newtons gravitations-7tyngd-7lag4 ,denna lag r af strsta vikt fr astronomien4 ,ty utgende frn den lagen och lagen fr kroppars trghet1 kan man hrleda alla himmelskroppars rrelser4 ,p ett enkelt stt1 hvilket vi dock hr ej skola vidrra1 kan man t4 ex4 ur dessa bda enkla lagar bevisa sanningen af de tre ,keplerska lagarna1 i frsta rummet att planeternas banor ro ellipser4 ,men ,newtons lag lr oss drutfver mycket mera4 ,s visar det sig t4 ex41 att himmelskropparnas banor fven kunna erhlla formen af en parabel eller hyperbel 7en kroklinie1 som liknar parabeln1 men r mera ppen n den senare74 ,alla planeter och mnar rra sig i ellipser2 de flesta kometer dremot i parabler4 ,de komma frn vrldsrymden1 ssom det synes1 hndelsevis i solens grannskap2 genom hennes dragningskraft tvingas de att kring henne gra en bukt och aflgsna sig drefter ter i ett omtbart fjrran4 ,insikten om denna kometernas rrelse har varit af vikt fr att undanrja en sista frdom inom astronomien4 ,det var nmligen frst fr denna insikt som frestllningen om en yttersta kristallsfer1 fixstjrnssferen1 fick gifva vika4 ,huru skulle eljes kometerna hafva kommit fram8 nnu ,kopernikus1 ,galilei och ,kepler synas hafva hngt fast vid antagandet af denna kristallsfer1 en sikt1 som en gng fordomtima af intet uppstod i en ,anaximanders hjrna4 ,icke blott jorden och solen hafva den mrkvrdiga frmgan att draga till sig andra kroppar4 ,hvarje kropp i vrlden utfvar ett dylikt inflytande p hvarje annan kropp4 ,hraf fljer det1 att icke ens solen1 ssom ,kopernikus antog1 kan vara i hvila4 fven solen rubbas och rres genom planeternas1 om n s obetydliga dragningskraft p henne4 ,slutligen invrka planeterna p hvarandra4 ,drfr lida fven deras elliptiska banor vissa sm ndringar1 af astronomerna kallade stringar eller perturbationer4 ,dessa spela inom astronomien en viktig roll4 ,ett vackert exempel p1 huru lngt man kommit1 med afseende p berkningen och studiet af sdana stringar1 r fljande4 ,utom de frn gammalt knda planeterna upptcktes r #agha af den engelske astronomen ,herschel nnu en ny planet1 som kretsade utom de friga4 ,det var planeten ,uranus4 ,man berknade snart den nya planetens elliptiska bana kring solen och hrledde efter detta alla de stringar1 som hans bana p himmelen kunde lida frn alla de knda planeterna4 ,sedan gammalt var man van att1 efter en s omsorgsfull behandling af en planets bana1 blifva belnad med den noggrannaste fverensstmmelse mellan berkningen och planetens vrkliga rrelse p himmelen4 ,men i detta fall hnde det sig1 att rtt stora afvikelser framtrdde mellan rkning ena och observation andra sidan4 ,den tanken lg d nra1 att hrvid ngon oknd planet dref sitt spel4 ,den franske astronomen ,leverrier stlde sig ocks den uppgiften att ur dessa afvikelser berkna den oknda planetens bana -- och han lyckades med frsket4 ,den #bb sept4 #ahdf upptcktes planeten ,neptunus p himmelen helt nra till det stlle1 som ,leverrier p grund af sin rkning p frhand utpekat4 #g4 ,ngra nutida bevis fr jordens rrelse4 ,om man svnger en sten p ett snre1 s knner man med handen huru snret spnner sig1 och r snret icke tillrckligt starkt kan det springa af1 om rrelsen r hastig4 ,denna spnning i snret r en vrkan af stenens trghet1 hvilken i hvarje gonblick strfvar att t stenen bibehlla dess rrelse fortsatt i rt linie i stllet fr den cirkelformiga rrelse1 som snret binder honom uti4 ,denna vrkan kallas centrifugalkraft4 ,det r den1 som strfvar att kasta oss ur vagnen1 om vi kra fort uti en skarp krk af vgen2 det r den1 som sprnger snder smrgelskifvorna i fabrikerna4 ,tillvaron af denna centrifugalkraft vid hvarje roterande rrelse hade ej undgtt ,ptolemus4 ,det r ytterst ljligt -- sade han -- att tro att jorden rr sig kring sin axel2 ty om jorden rrde sig s1 skulle allt1 som fans p jorden1 ryckas loss eller brista snder 7genom centrifugalkraften74 ,han hade rtt s till vida1 som en centrifugalkraft mste uppst4 ,men hans frestllning om dess storlek var fverdrifven4 ,snret1 med hvilket stenen svnges1 brister icke1 frr n hastigheten blir mycket stor4 ,och jordens kringsvngande rrelse r i sjlfva vrket mycket lngsam4 ,timvisaren p vra klockor gr urtaflan omkring tv gnger p dygnet2 den vrider sig sledes dubbelt s fort som jorden4 ,drfr r centrifugalkraften icke ens vid ekvatorn1 dr den r strst1 tillrckligt stark fr att t4 ex4 rycka upp ett trd med roten2 men den existerar dock och yttrar sig p sdant stt1 att kropparnas vrkliga tyngd frminskas4 ,en kropp1 som vid polen vger #a kilo1 blir lttare och lttare1 ju nrmare man fr den till ekvatorn4 ,vid sjlfva ekvatorn har han frlorat #c gram i vikt4 ,detta kan man direkt iakttaga genom att p olika stllen af jorden vga samma freml med en fjdervg4 ,en noggrannare metod att uppvisa samma sak erbjuda de s4 k4 pendelobservationerna1 hvilkas id r fljande4 ,om man upphnger t4 ex4 en jrnkula vid en trd1 s har man en apparat1 som benmnes pendel4 ,fr kulan vara i fred s stller sig trden lodrtt4 ,om man fr kulan t sidan frn dess jmviktslge och sedan slpper den1 s brjar pendeln svnga fram och tillbaka4 ,orsaken hrtill r jordens attraktion1 som sker draga kulan ned frn dess sidolge till dess lgsta mjliga lge4 ,vl kommen dit1 fortstter den t andra sidan genom sin trghet1 hvarefter samma rrelse nyo upprepas4 ,efter som rrelsen slunda beror af pendelns tyngd1 s fljer fven1 att om man upphngde samma pendel p en mindre himmelskropp1 t4 ex4 mnen1 s skulle den svnga lngsammare1 emedan den d vore lttare4 ,likas1 emedan kulan till fljd af jordens rotation och centrifugalkraften r lttare vid ekvatorn n vid jordens poler1 s svnger samma pendel lngsammare vid ekvatorn n t polerna till4 ,frsk i denna vg krfva mycken noggrannhet och mnga frsiktighetsmtt1 fr hvilka hr ej kan redogras4 ,lt oss helt enkelt antaga1 att vi hafva ett pendelur1 som gr riktigt t4 ex4 i ,stockholm4 ,om vi stta upp samma pendelur vid ekvatorn1 s mste pendelsvngningarna bli lngsammare och klockan mste draga sig efter -- frutsatt att jorden roterar4 ,detta r fven hvad alla dylika pendelfrsk hafva bekrftat4 ,de visa dessutom1 att tyngden vid ekvatorn r minskad med till fljd af jordens rotation4 ,enligt detta skulle det blott behfvas en #ag gnger hastigare rotation hos jorden1 fr att kropparna vid ekvatorn skulle frlora hela sin tyngd4 ,de skulle d ej mera falla1 om man slppte dem i luften1 och alla sdana frrttningar1 vid hvilka kroppars tyngd och fall tagas i ansprk1 skulle naturligtvis blifva en omjlighet4 ,vi hafva i det fregende sett1 huru ,galileis motstndare i kroppars egenskap att falla lodrtt emot jorden skte framdraga ett bevis mot jordens rotation4 ,om man emellertid p ett riktigt stt utfr deras tankegng1 s vnder den sig emot dem sjlfva4 ,lt oss frestlla oss1 att vi frn balustraden af ett hgt torn vid ekvatorn nedslppa en sten4 ,huru faller den8 ,erfarenheten sger3 synbarligen lodrtt4 ,men detta r ej fullt riktigt4 ,dylika frsk1 som med stor noggrannhet utfrts t4 ex4 vid grufvorna i ,freiberg1 visa1 att freml hafva en bengenhet att falla t ster d4 v4 s4 -- enr jorden rr sig frn vster till ster -- framt i rotationens led och ej1 ssom man frut ansg hndelsen skola blifva1 bakt4 ,detta br ock s vara4 ,ty genom jordens rotation erhller tornets spets en strre hastighet n tornets fot1 emedan tornets spets r lngre aflgsen frn rotationsaxeln n tornets fot4 ,detta r alldeles samma frhllande1 som att en slngklke rr sig snabbare n den1 som gr och drifver den samma4 ,nr stenen slppes1 har den samma hastighet1 som tornets spets1 i vgrt led2 och denna hastighet kan den 7p grund af sin trghet7 icke frlora1 under det den samtidigt faller nedt4 ,den br drfr hinna ned till marken framom den punkt1 dit tornets fot har fortskridit4 ,i enlighet med denna tankegng frklaras fven de s4 k4 passadvindarna1 som i sned1 och alltid samma1 riktning blsa fver jordklotet4 ,hvar och en har t4 ex4 hrt talas om den s4 k4 nordostpassaden1 hvilken r till s stor nytta fr alla segelfartyg1 som skola fver till ,amerika4 ,fr att frst1 huru dessa vindar ro beroende af jordens rotation1 skola vi frst frestlla oss att jorden vore orrlig4 ,omkring jorden tnka vi oss vidare lufthafvet 7atmosfren7 likaledes utan rotation4 ,ssom i vrkligheten r hndelsen1 s skulle naturligtvis fven under dessa antaganden trakterna kring ekvatorn uppvrmas starkare af solen n polerna4 ,den varma luften vid ekvatorn skulle hja sig frn jordytan1 emedan den genom uppvrmningen blir lttare och samtidigt skulle den brja rra sig t jordens bda poler till4 ,frn polerna skulle i stllet en kall luftstrm rusa mot ekvatorn fr att fylla det dr uppkomna tomrummet4 ,frloppet r ungefr det samma1 som nr man ppnar drren till ett varmt rum4 ,en varm luftstrm rusar d ut vid drrppningens fre del och i stllet drages kall luft in i rummet nrmare golfvet4 ,genom att hlla ett ptndt ljus p olika stllen i ppningen1 kan man ltt p lgan se1 att s r fallet4 ,vore jorden orrlig1 s skulle sledes t4 ex4 p norra halfklotet uppst tvnne 8passadvindar81 alltid blsande i samma led1 en sydlig vind i de hgre luftlagren och en kall nordlig vind i de lgre4 ,genom jordens rotation intrffar det nu1 att dessa vindar afvika frn riktningen norr och sder till en sned riktning4 -- ,det r ltt att frst1 huru hrvid tillgr4 ,hela lufthafvet deltager i jordens rotation4 ,men alla delar af jordytan rra sig ej lika hastigt till fljd af rotationen4 ,hastigast r rrelsen vid ekvatorn4 ,och sdana punkter p jorden1 som ligga aflgsna frn ekvatorn1 fortskrida med desto mindre hastighet1 ju nrmare de befinna sig till jordaxeln4 ,mycket nra polerna r ju hastigheten s godt som ingen och vid sjlfva polerna lika med noll4 -- ,lt oss nu frestlla oss en luftmassa1 som r i begrepp att frn ekvatorn rusa upp t nordpolen till4 ,denna luftmassa har vid ekvatorn en hastighet i rotationens riktning1 som den icke kan frlora under det den rusar uppt4 ,denna hastighet r fven strre n hastigheten hos alla de punkter p jordytan1 t hvilka den genom sin rrelse frn ekvatorn strfvar4 ,luftmassan mste sledes s att sga fara om dessa stllen i deras roterande rrelse4 ,den mste slunda1 emedan rotationen frsiggr t ster afvika frn sin riktning mot norr t ster3 den mste stadkomma en sydvstvind4 ,detta fr den fre1 varma luftstrmmen4 ,den vid jordytan blsande kalla luftstrmmen ter1 som1 om jorden ej roterade1 skulle vara en nordpassad1 den blir p samma grunder en nordostpassad4 tskilligt kunde nnu vara att tillgga med afseende p jordens rotation1 men vi skola ej lngre uppehlla oss drvid1 utan i stllet anfra ngra bevis fr jordens rliga rrelse omkring solen4 ,om jorden rr sig och stjrnorna st stilla1 s mste jordens rrelse framkalla en skenbar rrelse hos stjrnorna1 en s4 k4 parallaktisk rrelse eller parallax4 ,finnes ingen sdan parallax hos dem1 d kan ej hller jorden rra sig3 detta var det skl mot jordens rrelse1 som p skilda tider framdrogs mot ,aristarkos1 ,kopernikus och ,galilei -- ett skl1 som hvar och en af dem bemtte med den frklaringen1 att stjrnorna ro fr lngt aflgsna1 fr att ngon sdan rrelse skulle kunna blifva mrkbar4 ,otaliga voro de frsk1 som frn tid till annan gjordes fr upptckandet af stjrnparallaxer4 ,frst sedan den astronomiska mtningskonsten blifvit drifven till en utomordentlig hjd1 lyckades det frsta gngen r #ahch den tyske astronomen ,bessel att upptcka en rlig parallax hos en liten stjrna i ,svanens stjrnbild1 om hvilken man hade anledning att antaga att den var solsystemet jmfrelsevis nra4 ,bessel fljde denna stjrna under #ad mnader med sin kikare och fann genom de noggrannaste mtningar1 att den samma ej var fullt orrlig1 utan under rets lopp syntes beskrifva en liten ellips -- en spegelbild p himmelen af jordens bana omkring solen4 ,hrmed var det starkaste beviset mot jordens rrelse vndt till frmn fr den samma4 ,sedan ,bessels tid hafva ett stort antal stjrnparallaxer blifvit upptckta4 ,den strsta rrelsen tillkommer den mest lysande stjrnan p sdra halfklotet1 i stjrnbilden ,centauren4 ,denna stjrna r slunda den oss nrmaste af alla fixstjrnor4 ,och dock r dess afstnd s stort att ljuset1 som tillryggalgger #cjj1jjj kilometer p sekunden1 behfver #c r fr att hinna frn denna stjrna till oss4 ,den lilla flck af himmelen som stjrnan i sin parallaktiska rrelse rligen kringvandrar r i motsvarande grad liten3 mnens skifva r i genomskrning #b1jjj gnger s stor4 ,genom dylika sm parallaktiska rrelser hos fixstjrnorna har man fven lyckats visa1 att hela solsystemet rr sig uti rymden4 ,man har bestmt riktningen af denna rrelse4 ,vrt solsystem nrmar sig i sjlfva vrket oafbrutet till stjrnorna i stjrnbilden ,herkules4 ,vi kunna tydliggra den engelske astronomen ,herschels upptckt hraf genom ett exempel4 ,lt oss frestlla oss1 att vi frn hafvet nrma oss en strand1 p hvilken vi redan frn lngt hll kunna sknja en grupp af trd4 ,denna grupp synes mhnda i brjan rtt tt4 ,men ju nrmare vi komma stranden desto mera se vi trden glesna4 ,och denna omstndighet skulle vara tillrcklig att fvertyga oss1 att vi vrkligen komma stranden nrmare och nrmare1 fven om vi ej p annat stt kunde afgra1 att vr bt rrde sig framt4 -- ,genom en dylik betraktelse upptckte ,herschel solsystemets rrelse4 ,granskar man fixstjrnornas lgen1 sdana de frn tid till tid blifvit uppmtta1 s finner man att de ingalunda ro fixa utan hafva rrelser1 om n sm och lngsamma4 ,det behfves blott att underska dessa rrelser fr att man skall finna1 att det finnes en trakt af himmelen1 dr stjrnorna synas aflgsna sig frn hvarandra1 och dr hvarje stjrngrupp synes glesna4 ,det r trakten vid stjrnbilden ,herkules4 ,p motsatta delen af himmelen finner man1 hur de dr befintliga stjrnorna frn tid till annan trnga sig tillhopa4 ,innan stjrnparallaxerna nnu blifvit funna1 hade en annan rlig rrelse hos stjrnorna blifvit upptckt1 som fven den utgr ett bevis fr jordens rrelse omkring solen4 ,denna rrelse1 som upptcktes af den engelske astronomen ,bradley #agbh1 frsiggr ssom den parallaktiska rrelsen i sm ellipser1 hvilka dock ro ojmfrligt mycket strre n de parallaktiska4 ,att denna rrelse ej r af parallaktisk natur framgr draf1 att den fr det frsta iakttages hos alla stjrnor oberoende af deras strre eller mindre glans och drmed sammanhngande afstnd frn oss1 fr det andra1 emedan rrelsen synes frsigg i samma led som jordens rrelse och ej i motsatt led1 ssom fallet skulle blifva med en parallaktisk rrelse4 ,den rrelse1 om hvilken vi tala1 beror drp1 att vrt ga icke r stillastende4 ,vore vrt ga stillastende1 skulle vi se stjrnorna i deras rtta riktning4 ,men tillfljd draf att gat deltager i jordens rrelse och hastighet1 se vi stjrnorna icke i deras rtta riktning1 utan ngot framflyttade i samma riktning1 i hvilken vi sjlfva rra oss4 ,denna framflyttning af en stjrna frn dess rtta lge1 hvilken dessutom r strre ju strre vrt gas hastighet r1 benmnes aberration4 ,vi skola strax ska frklara den med ett exempel1 men anmrka frst att denna aberration r orsaken till den omtalade rrelsen hos stjrnorna4 ,ty jorden rr sig nra i en cirkel omkring solen och i hvarje punkt af dess bana se vi stjrnan -- som i vrkligheten befinner sig exempelvis rakt ofvanfr jordbanan -- framflyttad i samma riktning1 som jorden rr sig4 ,det mste sledes taga sig ut s1 som om jorden under sin rrelse kring solen skte stjrnan framfr sig i en rund bana4 ,huru aberrationen uppkommer1 kan man inse genom att betrakta fljande likartade fall4 ,antag att ngon frn sidan afskjuter en kula rtt emot 7vinkelrtt emot7 en i full gng varande jrnvgsvagn4 ,kulan genomtrnger den frsta vggen och skulle1 om vagnen vore stilla1 trffa den andra vggen midt emot hlet i den frsta4 ,men under det att kulan genomlper afstndet frn den frsta vggen till den andra1 har vagnen rrt sig ngot framt4 ,kulan trffar slunda den andra vggen ett litet stycke bakt4 ,om nu ngon i vagnen tager sig fr att underska hvarifrn skottet kom1 s skall han troligen sga1 att det blifvit afskjutet mot vagnen ngot snedt framifrn1 i det han icke tager i betraktande hvad man skulle kunna kalla kulans aberration4 ,ty sammalunda frhller det sig med ljusets aberration4 ,vrt ga frhller sig ssom den framilande jrnvgsvagnen1 och ljuset frhller sig som den afskjutna kulan1 i det det ilar fram frn stjrnan fr att frst genomtrnga den frmre delen af vrt ga och sedan trffa den bakre delen i en punkt1 som ligger ngot bakom den1 dr strlen skulle trffat1 om gat varit stilla4 ,vi f slunda en falsk frestllning om ljusstrlens riktning och om stjrnans lge1 vi komma att se den framom dess vrkliga lge t det hll vi sjlfva rra oss med jorden4