,,studentf,,reningen ,,verdandis ,,sm,,skrifter4 #ae4 ,,om ,,tanke- ,,och ,,yttrandefrihet ,,af ,,john ,,stuart ,,mill4 ,,fvers,,ttning ,,fr,n ,,engelskan ,,af ,,hjalmar ,,hrvall1 professor4 ,andra genomsedda upplagan4 7,fjrde tusendet47 ,illustration ,,stockholm4 ,,albert ,,bonniers ,f,,rlag4 ,frord4 ,freliggande smskrift omfattar andra kapitlet af ,stuart ,mills arbete ,om friheten1 hvilket utkom i svensk fversttning r #ahha4 ,detta andra kapitel1 ,om tanke- och yttrandefrihet1 utgr ett helt fr sig4 fversttningen r omarbetad1 hvarjmte det hela fr bttre fversikts skull blifvit genom rubriker indelat i underafdelningar4 ,dessutom hafva ngra noter samt en utfrlig innehllsfrteckning bifogats4 fversttaren4 ,,stockholm4 ,,alb4 ,,bonniers ,,boktryckeri #aijj4 ,innehll4 ,om tanke- och yttrandefrihet4 #a4 ,inledning4 ,styrelserna i konstitutionella lnder ingripa #e4 numera sllan eller aldrig i yttrandefriheten utom i sdana fall1 d de kunna gra sig till vrktyg fr allmnhetens ofrdragsamhet2 men ingrepp i yttrandefriheten ro lika oberttigade1 nr de ske i fverensstmmelse med den allmnna meningen1 som nr de ga rum i strid mot densamma #b4 ,en sikt br aldrig undertryckas1 ty man kan aldrig vara #g4 fullkomligt viss om1 att den r falsk ,inkast #a3 ,absolut visshet om insiktens falskhet behfves ej1 #h4 endast tillrcklig skerhet fr praktiskt behof ,vederlggning3 ,fullkomlig frihet fr andra att motsga och #i4 vederlgga vra sikter1 r just det villkor1 som berttigar oss att lgga dem ssom sanna till grund fr vrt handlingsstt ,inkast #b3 ,vissa satser ro s nyttiga och ndvndiga fr #ab4 samhllets bestnd1 att deras diskuterande ej br f tilltas ,vederlggning3 fven en sikts nytta kan bli freml fr #ac4 olika sikter ,tillmpning p konkreta fall3 ,tron p ,gud och ett lif efter #ae4 detta eller de allmnt antagna moraliska grundsatserna3 ,historiska exempel3 ,sokrates1 ,kristus1 ,markus ,aurelius ,inkast #c3 ,lagliga straff ro nyttiga mot skadliga #ah4 villfarelser1 men i lngden maktlsa mot sanningen ,vederlggning3 fven om detta pstende vore sant1 skulle det #ai4 vara en beklagansvrd villfarelse att frflja de personer1 som frkunna nya sanningar4 ,men det r dessutom ej sant1 att sanningen alltid triumferar fver lgnen4 ,exempel p motsatsen ,inkast #d3 ,numera dmas ej kttare till dden #bj4 ,vederlggning3 fven nu finnas lagliga straff mot uttalandet #ba4 af vissa sikter4 ,exempel hrp4 ,den sociala ofrdragsamheten frmr mnniskor att dlja sina sikter2 drfr kommer aldrig ngon grundlig diskussion af ktterska sikter till stnd4 ,betydelsen af vissa perioder i historien1 d auktoritetens ok var brutet #c4 fven om vi kunde vara vissa om1 att den sikt vi ska #bg4 undertrycka r falsk1 s skulle likvl dess undertryckande vara ett ondt ,a4 ,ty man fr aldrig ngon klar uppfattning af en sanning1 #bg4 ingen insikt i dess grunder1 om den ej bringas i strid mot villfarelsen ,inkast #a3 ,man kan lra personer grunderna fr deras sikter #bh4 ,vederlggning3 ,p detta stt komma aldrig motsklen till full #bi4 rtt4 ,inkast #b3 ,det r nog att ngra finnas1 som ga en #ca4 fullstndig insikt om grunderna fr en sanning ,vederlggning3 ,ej ens ngra f en sdan insikt1 om det ej #ca4 str ppet fr en hvar att framstlla sina motskl4 ,b4 ,sanningen fvergr till en dd dogm1 om den icke bringas i #cb4 strid mot villfarelsen4 ,exempel frn religionshistorien3 ,kristendomen frr och nu4 ,moraliska satser1 ordsprk o4 s4 v4 ,inkast3 r d meningsstrid alltid ndvndig8 #cg4 ,vederlggning3 ,den r alltid nyttig och dr den ej lngre #cg4 finnes1 borde ngon ersttning drfr stadkommas4 ,exempel3 ,den sokratiska metoden4 ,medeltidens skolor4 ,vrdet af #ch4 negativ kritik4 #d4 ,stridiga sikter ro emellertid vanligen endast delvis sanna #ci4 eller falska ,exempel3 ,rousseaus lror4 ,liberala och konservativa partier i #da4 samhllsfrgor ,inkast3 ,ngra allmnt antagna lror innehlla hela #dc4 sanningen1 t4 ex4 p det moraliska omrdet den kristna sedelran4 ,granskning af detta pstende #dc4 ,afslutning #dg4 ,sammanfattning #dg4 #e4 ,slutord till dem1 som visserligen medgifva yttrandefrihet1 men #dh4 blott om den anvndes p ett hofsamt och rligt stt4 #a4 ,inledning4 ,den tiden r1 ssom man kan hoppas1 numera frbi1 d det var ndvndigt att frsvara tryckfriheten ssom ett skyddsmedel mot en usel och tyrannisk regering4 ,intet bevis torde lngre behfva uppstllas mot det oriktiga uti1 att en lagstiftande eller vrkstllande myndighet1 hvars intrssen icke sammanfalla med folkets1 skulle vara berttigad att freskrifva detta sikter eller att afgra1 till hvilka lror och bevis det br tilltas att lyssna4 ,denna sida af saken har dessutom s ofta och med s mycken framgng blifvit behandlad af tidigare skriftstllare1 att vi ej hr behfva uppehlla oss drvid4 ,ehuru ,englands lag med afseende p tryckfriheten nnu i denna dag r lika litet frisinnad som under ,tudorernas#a tid1 r det fga fara fr1 att den vrkligen skall tillmpas emot politiska meningsyttringar1 utom kanske under ngon tillfllig panik1 d fruktan fr uppror bringar ministrar och domare ur fattningen#b2 och i allmnhet taget r det i konstitutionella lnder icke att befara1 att regeringen1 vare sig den r fullstndigt ansvarig infr folket eller icke1 ofta skall frska att utfva kontroll fver meningsyttringar1 -- utom i sdana fall1 d den kan gra sig till vrktyg fr allmnhetens ofrdragsamhet4 ,lt oss drfr antaga1 att styrelsen r fullkomligt ense med folket och aldrig tnker p att utfva ngot tvng1 annat n i fverensstmmelse med hvad den anser vara folkets nskan4 ,men fven under denna frutsttning frnekar jag folkets rttighet att utfva ett sdant tvng vare sig direkt eller genom styrelsen4 ,sjlfva denna makt r orttmtig4 ,den bsta styrelse har lika liten rtt drtill som den smsta4 ,den r lika farlig1 ja1 till och med farligare1 om den utfvas i fverensstmmelse med den allmnna meningen1 n om den utfvas i strid mot densamma4 ,om alla mnniskor utom en hade samma sikt1 och denna enda hade den motsatta1 s skulle de icke hafva strre rttighet att nedtysta denna enda person1 n han att nedtysta alla andra1 om han hade makt drtill4 ,vore det s1 att en sikt vore den enskildes tillhrighet1 utan betydelse fr ngon annan n garen1 -- vore undertryckandet af en sikt en ofrrtt blott mot en enskild person1 -- d skulle det gra ngon skillnad1 om en sdan orttvisa tillfogades ett ftal personer eller mnga4 ,men det srskilda onda1 som ligger i undertryckandet af en sikt1 bestr druti1 att det r en stld frn hela mnskligheten1 frn eftervrlden svl som frn samtiden2 frn dem1 som hysa en annan sikt1 i nnu hgre grad n frn dem1 som bitrda den undertryckta4 ,ty om den undertryckta sikten r sann1 s ro de frra berfvade ett tillflle att utbyta villfarelse mot sanning2 om den r falsk1 g de miste om en nstan lika stor frdel1 nmligen den klarare insikt uti och lifligare uppfattning af sanningen1 som r en fljd af dess kamp mot villfarelsen4 ,vi skola i det fljande underska och bevisa hvar fr sig fljande tvnne satser3 ,vi kunna aldrig vara vissa om1 att den sikt1 som vi ska undertrycka1 r falsk2 och fven om vi vore vissa drom1 skulle dess undertryckande likvl vara ett ondt4 ----- ,fotnot #a3 ,en regentslkt i ,england1 som regerade #adhe-afjc4 fvers4 ,fotnot #b3 ,dessa ord hade knappt blifvit nedskrifna1 frrn liksom fr att p det kraftigaste jfva dem1 tryckfrihetsfrfljelserna af r #aheh intrffade4 ,detta okloka angrepp p den offentliga yttrandefriheten har likvl icke franledt mig att ndra ett enda ord i texten1 och ej hller rubbat min fvertygelse1 att1 med undantag af en och annan sdan panik1 den tid1 d bter och straff inskrnkte den politiska yttrandefriheten1 r frbi uti vrt land4 ,ty fr det frsta fullfljdes icke talen2 och fr det andra var frfljelsen noga taget icke af politisk natur4 ,den talade frbrytelsen bestod icke uti ngon kritik fver samhllsinrttningar eller fver de styrandes personer eller handlingar1 utan i spridandet af ngot1 som dmdes ssom en omoralisk lra1 nmligen den1 att mord p tyranner r en berttigad handling4 ,om bevisen uti denna skrift hafva ngon styrka1 s br det rda den fullstndigaste frihet att ssom ett uttryck fr en etisk fvertygelse framstlla och diskutera hvilken sikt som hlst2 den m synas aldrig s omoralisk4 ,det kunde sledes vara fverfldigt och olmpligt att p detta stlle underska1 huruvida nyssnmnda lra frtjnar denna benmning4 ,jag skall nja mig med att ppeka1 att detta mne i alla tider har inom morallran varit en ppen frga2 att en enskild medborgares handling1 d han nedgr en brottsling1 som genom att stlla sig fver lagen har dragit sig undan lagens straff och kontroll1 har af hela folk och af mnga de visaste och dlaste mnniskor blifvit betraktad icke ssom ett brott1 utan ssom en handling af upphjd dygd1 och att den 7berttigad eller icke7 ej har karaktren af mord1 utan af borgerligt krig4 ,nr s r frhllandet1 anser jag1 att en uppmaning drtill ssom sdan visserligen i ett bestmt fall med rtta kan bli freml fr bestraffning1 men endast om en uppenbar handling har fljt1 och ett sannolikt sammanhang kan pvisas mellan handlingen och uppmaningen4 ,och till och med d r det icke en frmmande styrelse1 utan den1 som blifvit angripen1 som1 i det den utfvar sjlffrsvar1 med rtta kan bestraffa anfall riktade mot dess egen tillvaro4 #b4 ,den sikt1 som man sker genom maktmedel undertrycka1 kan mjligen vara sann4 ,de1 som ska undertrycka en sikt1 frneka naturligtvis dess sanning4 ,men de ro icke ofelbara2 de hafva ingen rtt att afgra frgan hela mnniskoslktets vgnar och att utestnga hvarje annan person frn mjligheten att sjlf bedma den4 ,den1 som frvgrar en annan att lyssna till en mening1 emedan han r viss p1 att den r falsk1 tager fr gifvet1 att hans egen visshet r detsamma som absolut visshet4 ,att frhindra meningsutbyte r att tillmta sig sjlf ofelbarhet4 ,det frkastliga i ett sdant tilltag m anses dagalagt genom detta ofta anfrda skl1 som icke r det smsta drfr1 att det r gammalt och vanligt4 ,till skada fr mnniskornas sunda omdme har det faktum1 att de icke ro ofelbara1 i praktiken lngt ifrn erhllit det inflytande p deras domslut1 som man alltid i teorien tillmter detsamma4 ,ty ehuru hvar och en vet1 att han kan misstaga sig1 r det endast f1 som tnka p ndvndigheten af att vidtaga ngra frsiktighetsmtt mot sin bristfllighet eller som medgifva mjligheten af1 att den sikt1 om hvars sanning de knna sig visse1 mhnda just r ett af de misstag1 fr hvilka de enligt sitt eget medgifvande ro utsatta4 ,envldiga regenter och andra1 som ro vana vid oinskrnkt lydnad1 hafva i de flsta fall ett fullstndigt frtroende till sin egen mening i nstan alla frgor4 ,personer1 som ro i den lyckligare stllningen att understundom f hra sina sikter motsagda och som icke ro fullkomligt ovana vid att blifva rttade nr de hafva ortt1 hysa denna obegrnsade tillfrsikt endast fr dem af sina sikter1 som delas af deras omgifning eller af de personer1 till hvilka de vanligen vdja3 ty i samma mn de hysa ringa frtroende fr sitt eget personliga omdme1 stdja de sig vanligen med blind frtrstan p hela vrldens eller alla mnniskors ofelbarhet4 ,men alla mnniskor1 det vill fr hvarje individ sga3 de mnniskor1 med hvilka han kommer i berring2 hans parti1 hans sekt1 hans kyrka1 hans samhllsklass4 ,en person1 fr hvilken detta uttryck omfattar ngonting s vidstrckt som hans fosterland eller hans samtid1 kan i jmfrelse hrmed nstan anses ssom en frisinnad och storslagen person4 ,ej hller rubbas hans tillit till denna kollektiva auktoritet genom den tanken1 att andra tider1 lnder1 sekter1 kyrkor1 klasser och partier hafva tnkt och nnu i dag tnka raka motsatsen till hvad han tnker4 t sin vrld fverlter han att svara fr1 att den har rtt gent emot andra personers oliktnkande vrldar2 och det bekymrar honom aldrig1 att endast en tillfllighet har bestmt1 hvilken af dessa talrika vrldar1 som kommit att blifva fremlet fr hans tillit1 och att samma orsaker1 som i ,london gjort honom till en af hgkyrkans beknnare1 skulle hafva gjort honom till buddaist eller konfutsian i ,peking4 ,och dock r det af sig sjlft lika uppenbart som ngon bevisning kan gra det1 att tidsldrar icke ro mera ofelbara n individer4 ,hvarje tidslder har hyst sikter1 hvilka en fljande tid har ansett ej blott falska utan rent af orimliga4 ,och lika visst som det r1 att mngfaldiga meningar1 som en gng i tiden varit allmnt antagna1 frkastas af vr tid1 lika visst r det1 att mnga sikter1 som nu allmnt hyllas1 skola frkastas af en kommande tid4 99 99 99 99 99 ,de inkast1 som man sannolikt skall gra mot dessa bevis1 skola troligen framtrda i ungefr fljande form4 ,att man frbjuder spridandet af villfarelser innebr icke strre ansprk p ofelbarhet n hvilken som hlst annan handling1 som en offentlig myndighet utfr efter eget omdme och p eget ansvar4 ,omdme har gifvits mnniskorna fr att af dem begagnas4 ,br man vl frbjuda mnniskor att begagna sitt omdme drfr1 att det kan missbrukas8 ,nr de ska hindra det1 som de anse frdrfligt1 s gra de icke drmed ansprk p ofelbarhet1 utan uppfylla blott den plikt1 som lgger dem att handla efter sitt samvetes fvertygelse1 lt vara att denna mjligen r felaktig4 ,om vi1 drfr att vr mening mjligen kan vara falsk1 aldrig ngonsin skulle lgga den till grund fr vrt handlingsstt1 skulle vi aldrig tillgodose vra intrssen och aldrig uppfylla vra plikter4 ,men en invndning1 som kan gras mot allt handlande1 kan icke vara ngon tillrcklig invndning mot en srskild handling till skillnad frn andra4 ,det r de styrandes s vl som den enskildes plikt att bilda sig s sanna sikter som mjligt2 att bilda sig dem med omsorg och att aldrig tvinga dem p andra1 frr n de ro fullkomligt skra p1 att de hafva rtt4 ,men har en regering eller enskild person vunnit en sdan visshet1 d r det icke samvetsgrannhet utan feghet att rygga tillbaka fr att handla efter sin sikt och att tillta meningar1 om hvilkas farlighet fr mnniskoslktets vlfrd i detta eller ett kommande lif de ro uppriktigt fvertygade1 att obehindrat utspridas1 och detta p den grund1 att andra personer i mindre upplysta tider hafva frfljt sikter1 som nu anses ssom sanna4 ,vi bra visserligen1 det r sant1 taga oss till vara fr samma misstag1 men styrelser och nationer hafva misstagit sig i andra saker1 uti hvilka de onekligen med rtta utfvat sin myndighet4 ,de hafva t4 ex4 plagt orttvisa skatter och frt orttfrdiga krig1 men skola vi drfr icke plgga ngra skatter alls eller icke fra krig under ngra omstndigheter8 ,enskilda personer svl som myndigheter bra handla efter bsta frmga4 ,drvid r icke frga om absolut visshet1 utan om tillrcklig skerhet fr det praktiska lifvets behof4 ,vi bra och mste antaga1 att vra sikter ro sanna1 fr att kunna rtta vrt handlingsstt efter dem1 och till ngot strre godtycke n s gra vi oss icke skyldiga1 nr vi frhindra dliga personer att frdrfva samhllet genom utspridandet af meningar1 som vi anse falska och frdrfliga4 ,p allt detta svarar jag1 att det senare r godtycke i mycket hgre grad4 ,det r en ofantlig skillnad emellan att frutstta ena sidan1 att en sikt r sann p den grund1 att den icke blifvit vederlagd1 ehuru hvarje tillflle drtill lmnats ppet1 och andra sidan1 att taga dess sanning fr gifven i afsikt att icke tillta dess vederlggande4 ,fullkomlig frihet fr andra att motsga och vederlgga vra sikter r just det villkor1 som berttigar oss att lgga dem ssom sanna till grund fr vra handlingar1 och p intet annat stt kan en varelse med mnskliga sjlsfrmgenheter f ngon frnuftig visshet om att han har rtt4 ,betraktar man det allmnna tnkesttets historia1 eller mnniskornas uppfrande i allmnhet1 kan man frga sig3 hvarp beror det1 att det frra s vl som det senare icke r smre n det r8 ,visserligen icke p det mnskliga frnuftets inneboende kraft2 ty nittionio personer af hundrade ro fullkomligt ofrmgna att bedma en sak1 som icke r sjlfklar1 och den hundrades frmga r endast relativ4 ,de flste utmrkte mn under hvarje frgngen tid hafva hyst mnga sikter1 som man nu vet vara falska1 samt gjort och gillat mycket1 som nu mera ingen skulle vilja frsvara4 ,hur kommer det sig d1 att p det hela taget frnuftiga sikter och frnuftigt handlingsstt ro fvervgande bland mnniskorna8 ,om denna fvervikt vrkligen frefinnes -- och det mste den gra1 fr s vidt icke mnniskoslktets angelgenheter ro och alltid hafva varit i ett nstan frtviflat tillstnd -- s beror detta p en egenskap hos mnniskan1 hvilken r kllan till allting1 som r aktningsvrdt hos henne ssom frnuftig eller moralisk varelse1 nmligen den1 att hennes fel kunna rttas4 ,hon har frmga att rtta sina misstag genom meningsutbyte och erfarenhet4 ,icke genom erfarenhet ensamt4 ,meningsutbyte mste tillkomma fr att visa1 hur erfarenheten skall tolkas4 ,oriktiga sikter och vanor gifva s smningom vika fr fakta och bevis2 men fr att fakta och bevis skola kunna gra ngon vrkan p frnuftet1 mste de framlggas fr detsamma4 ,det r mycket f fakta1 som sjlfva kunna frtlja sin historia utan frklaringar1 som gra deras mening tydlig4 ,d sledes hela styrkan och vrdet af det mnskliga omdmet beror p denna enda egenskap1 nmligen att det kan rttas1 om det r felaktigt1 s kan man endast d fullt lita drp1 nr medel till dess rttande stndigt finnas till hands4 ,i det fall1 att en persons omdme vrkligen frtjnar frtroende1 hur har det kommit drhn8 ,jo1 emedan han tilltit andra mnniskor granska hans mening och handlingsstt4 ,emedan han haft fr vana att lyssna till allt1 som kunnat sgas emot honom1 och att draga nytta af det1 som var befogat dri1 samt att klargra fr sig sjlf och kanske fven fr andra falskheten af det som var falskt4 ,emedan han insett1 att det enda stt1 hvarp en mnniska kan nrma sig en fullstndig kunskap om ngonting1 r att hra det1 som kan sgas drom af personer med de mst skilda sikter1 och att stta sig in i alla de stt1 p hvilka det kan uppfattas af de mst olika skdningar4 ,ingen vis man har ngonsin frvrfvat sin visdom p ngot annat stt2 och det ligger i det mnskliga frstndets natur att icke p ngot annat stt kunna uppn visdom4 ,den stndiga vanan att rtta och fullstndiga sin sikt genom att jmfra den med andras r s lngt ifrn att orsaka tvifvel och ovisshet vid siktens tillmpning i praktiken1 att den fastmer r den enda skra grunden fr ett rttmtigt frtroende till densamma4 ,ty d ngon ger knnedom om allt1 som mnskligt att dma kan sgas emot honom1 och har frsvarat sin stllning mot alla motstndare1 -- d han vet med sig1 att han skt efter motsgelser och svrigheter i stllet fr att undvika dem1 och att han ej utestngt ngot1 som kunnat tjna till frgans belysning1 -- d frst har han rttighet att anse sitt omdme bttre n hvarje annan persons1 hvars sikter ej genomgtt ett dylikt prof4 ,det r icke fr mycket begrt1 att det som mnniskoslktets visaste medlemmar1 de som ro mst berttigade att lita p sitt eget omdme1 anse sig ndvndigt behfva fr att ern en sdan tillit1 det borde ocks den blandning af ett ftal visa och mnga draktiga individer1 som kallas allmnheten1 underkasta sig4 ,den ofrdragsammaste af alla kyrkor1 den romersk-katolska1 tillter t4 o4 m4 hvarje gng ett helgon skall kanoniseras en s4 k4 djfvulens advokat att upptrda1 och lyssnar tlmodigt p honom4 ,man kan icke medgifva1 synes det1 den heligaste man rebetygelser efter dden1 frrn allt1 som djfvulen kan anmrka emot honom1 blifvit upptaget till granskning4 ,till och med ,newtons lagar#c skulle icke tnjuta ett s oinskrnkt frtroende som de nu gra1 om det icke vore tilltet att diskutera dem4 ,de sikter1 som vi lita p allra mst1 grunda sin visshet helt och hllet p den stndiga uppfordran till hela vrlden att bevisa dem vara ogrundade4 ,i fall denna uppfordran icke antages1 eller om den antages men frsken misslyckas1 s ro vi nnu lngt ifrn visshet2 men vi hafva gjort det bsta1 som mnniskofrstndets nrvarande stndpunkt tillter4 ,vi hafva icke frsummat ngonting fr att gifva sanningen en mjlighet att uppn oss2 och om meningsutbyte fortfarande str ppet1 kunna vi hoppas att1 s framt en sannare sikt gifves1 den skall varda funnen1 s snart mnniskofrstndet frmr fatta den4 ,och under tiden kunna vi trsta oss med att hafva nrmat oss s nra intill sanningen1 som det r mjligt efter vra frhllanden4 ,detta r den grad af visshet1 som r mjlig att uppn fr ofullkomliga varelser1 och det enda sttet att uppn den4 99 99 99 99 99 ,eget nog medgifva nu somliga det berttigade i krafvet p fritt meningsutbyte1 men motstta sig att detta kraf drifves till ytterlighet4 ,de inse ej1 att fr s vida sklen fr dessa fordringar icke vore giltiga i alla fall1 skulle de ej vara det i ngot4 ,det r besynnerligt1 att de ej mrka1 att de gra ansprk p ofelbarhet1 d de vl medgifva1 att fritt meningsutbyte borde tilltas i alla sdana frgor1 som kunna vara tvifvelaktiga1 men angende ngon srskild grundsats eller lra anse1 att den ej br f diskuteras1 emedan den r s viss1 det vill sga1 emedan de ro vissa om1 att den r viss4 ,att kalla en sats viss1 s lnge det finns ngon1 som skulle vilja bestrida dess riktighet1 om han finge tilltelse drtill1 r att antaga1 att vi sjlfva och de med oss liktnkande ro ofelbara domare1 hvilka kunna dma utan att hra bda parterna4 ,i vr tid -- hvilken man skildrat ssom utblottad p tro men bfvande fr tviflet -- d mnniskor knna med sig icke s mycket att deras sikter ro sanna1 som att de ej veta1 huru de skulle reda sig dem frutan1 grundar man den fordran1 att dessa sikter bra skyddas frn att offentligt angripas1 icke s mycket p deras sanning som p deras vikt fr samhllet4 ,det finnes1 pstr man1 somliga trossatser1 som ro s nyttiga1 fr att icke sga s oundgngliga fr samhllets vlfrd1 att det lika mycket r styrelsens plikt att upprtthlla dem som att skydda hvilket som hlst samhllets friga intrssen4 ,man sger1 att i fall1 som ro s trngande och som s uppenbart ligga inom omrdet fr styrelsens pliktutfning1 behfver den ej vara ofelbar fr att anse sig berttigad1 ja1 frpliktad att handla p grund af sin egen mening1 understdd af den rdande opinionen4 ,det psts ocks ofta och tnkes nnu oftare1 att endast dliga mnniskor kunna nska att rubba dessa nyttiga och hlsosamma trossatser2 och att det ej kan vara ngot ondt uti att hindra dliga mnniskor i deras tgranden och att frbjuda sdant1 som endast dylika skulle vilja gra4 ,personer med denna uppfattning gra berttigandet af inskrnkningar i yttrandefriheten till en frga icke om lrornas sanning utan om deras nytta1 och smickra sig med att p detta stt undg beskyllningen att gra sig sjlfva till ofelbara domare fver olika meningar4 ,men de som ro tillfreds hrmed1 mrka ej1 att ansprket p ofelbarhet hrigenom endast flyttas frn ett omrde till ett annat4 fven en sikts nytta kan bli freml fr olika sikter4 ,den kan vara lika omtvistad1 lika mycket bli freml fr diskussion1 och krfva diskussion lika mycket som sikten sjlf4 ,fr att bestmt afgra1 att en sikt r skadlig1 mste man vara ofelbar i lika hg grad som fr att afgra1 om den r falsk1 s framt icke den sikt man frdmer har haft fullt tillflle att frsvara sig4 ,det r omjligt att tillta en kttare att frfkta nyttan eller oskadligheten af sin sikt p samma gng som man frbjuder honom att frsvara dess sanning4 ,en sikts sanning r en del af dess nytta4 ,om vi vilja veta1 huruvida det r nskvrdt eller icke att en mening skall blifva trodd1 r det vl mjligt att drvid ej gra afseende p1 huruvida den r sann eller icke8 ,enligt den mening1 som hyllas icke af de smsta1 utan af de bsta mnniskor1 kan ingen sikt1 som r motsatt sanningen1 vara vrkligt nyttig4 ,och kan man vl hindra personer frn att framstlla denna invndning1 d man vill belgga dem med ansvar drfr att de frneka en lra1 som man frskrar dem vara nyttig1 men som de tro vara falsk8 ,de som hylla de allmnt antagna sikterna1 underlta aldrig att draga all mjlig frdel af denna invndning4 ,man skall aldrig finna1 att de behandla frgan om nyttan ssom helt och hllet oberoende af frgan om sanningen4 ,tvrtom1 det r framfr allt just emedan deras lra r sanningen1 som de anse kunskapen drom eller tron drp s oundgnglig4 ,man kan aldrig stadkomma ngon klar utredning af frgan om en sikts nytta1 s lnge ett s afgrande skl 7som att sikten i frga r sanningen7 endast fr anvndas p den ena sidan men icke p den andra4 ,och d lagen eller allmnna opinionen icke tillter1 att sanningen af en sikt underkastas meningsutbyte1 s ro de i sjlfva vrket fullkomligt lika ofrdragsamma gent emot ett frnekande af siktens nytta4 ,det enda medgifvande de gra r1 att sikten mjligen icke r absolut ndvndig eller att det icke r en positiv frbrytelse att frkasta den4 ,fr att fullstndigare belysa1 huru skadligt det r1 att man frbjuder uttalandet af vissa sikter drfr1 att man sjlf frkastat dem1 torde det vara nskvrdt1 att vi tillmpa vrt resonnemang p ngra konkreta fall2 och jag vljer d framfr andra dem1 som ra minst gynnsamma fr mig -- det vill sga sdana1 i hvilka sklen mot yttrandefrihet bde med afseende p sanningen och nyttan anses starkast4 ,antag1 att den sikt1 man anfallit1 r tron p ,gud och ett lif efter detta1 eller ngon af de allmnt antagna moraliska grundsatserna4 ,att strida p ett sdant omrde innebr en stor frdel fr en obillig motstndare2 ty han skall skert sga 7och mngen1 som icke nskar vara obillig1 skall sga det inom sig73 r det dessa lror1 som ni icke anser tillrckligt vissa fr att stllas under lagens skydd8 r tron p ,gud en sdan mening1 att ni pstr att man gr ansprk p ofelbarhet1 om man knner sig viss drp8 ,men m det tilltas mig att anmrka1 att det icke r det1 att man knner sig viss p en mening 7den m nu vara hvilken som hlst71 som jag kallar ett ansprk p ofelbarhet1 utan att man fretar sig att afgra frgan fr andra1 utan att tillta dem att hra1 hvad som kan sgas frn motsatta sidan4 ,ett sdant tilltag ogillar och bestrider jag lika bestmt1 om det ocks gjordes till freml fr mina hemligaste fvertygelser4 ,huru skert n ngon m vara fvertygad icke blott om falskheten utan om de farliga konsekvenserna af en sikt -- icke blott om de farliga konsekvenserna utan 7fr att nyttja uttryck1 hvilka jag ljes ogillar7 om siktens osedlighet och gudlshet1 s tillskrifver han sig likvl ofelbarhet1 i fall han vid frfktandet af denna sin enskilda sikt1 vore den n understdd af hans fderneslands och hans samtidas allmnna omdme1 hindrar motstndaren att frsvara sin mening4 ,och det r s lngt ifrn1 att detta ansprk p ofelbarhet r mindre frkastligt eller mindre farligt drfr1 att sikten kallas omoralisk eller gudls1 att det fastmera i detta fall varder allra mst desdigert4 ,ty det r just i sdana fall1 som mnniskorna i frflutna tider hafva begtt dessa frfrliga misstag1 hvilka uppvcka eftervrldens frvning och afsky4 ,det r i sdana fall1 dr vi uti historien finna minnesvrda exempel p1 att lagens arm har anvndts fr att utrota de bste mn och de dlaste sikter2 med en beklagansvrd framgng hvad personerna betrffar1 ehuru ngra af sikterna liksom p hn hafva upplefvat att bli beropade till frsvar fr ett liknande frfarande mot sdana personer1 som afvika frn dem eller frn den antagna tolkningen af dem4 ,man kan knappast fr ofta erinra om1 att det en gng fanns en man vid namn ,sokrates1 hvilken rkade i en minnesvrd kollision med den lagliga myndigheten och den d rdande1 allmnna opinionen4 ,denne man1 som var fdd p en tid och i ett land1 som fverfldade af stora personligheter1 har af dem1 hvilka bst knde bde honom och hans tid1 blifvit framstld fr oss ssom den dlaste mnniska1 som d lefde2 och vi veta1 att han var hufvudet och frebilden fr alla fljande sedelrare1 upphofsmannen till s vl ,platos hga ingifvelser som ,aristoteles' skarpsinniga utilitarism#d1 hvilka utgra de bda klldrorna till svl etisk som hvarje annan filosofi4 ,denne erknde mstare fr alla de utmrkte tnkare1 som sedan lefvat -- hvars rykte nnu vxer efter mer n tv tusen r och fullt ut uppvger alla friga namn1 som gjorde hans fdernestad ryktbar -- denne man blef ddad af sina landsmn1 sedan han blifvit lagligen dmd fr gudlshet och osedlighet4 ,fr gudlshet1 emedan han frnekade de gudar1 som erkndes af staten2 hans klagare frskrade till och med1 att han icke trodde p ngra gudar alls4 ,fr osedlighet1 drfr att han genom sin lra och undervisning frfrde ungdomen4 ,dessa anklagelser fann domstolen grundade 7och det r all anledning att tro1 att den menade rligt71 och dmde den man1 som sannolikt gjort sig mer frtjnt om mnskligheten n ngon annan af sina samtida1 att aflifvas ssom en frbrytare4 ,ltom oss fverg frn detta exempel p laglig orttvisa till det enda1 hvars omnmnande efter domen fver ,sokrates icke skulle bilda en antiklimax#e2 till den hndelse1 som gde rum p ,golgata fr mer n aderton hundrade r sedan4 ,den man1 som p dem1 hvilka bevittnade hans lefnad och lra1 gjorde ett sdant intryck af sedlig storhet1 att aderton fljande rhundraden hafva vrdat honom ssom den allsmktige i egen person1 blef skymfligt frd till dden -- hvarfr8 ,fr hdelse6 ,mnniskorna icke blott missknde sin vlgrare2 de togo honom fr raka motsatsen till hvad han var1 och behandlade honom ssom hade han just varit ett sdant vidunder af gudlshet1 som de nu sjlfva anses fr p grund af sitt handlingsstt mot honom4 ,de knslor1 hvarmed mnniskorna nu betrakta dessa beklagansvrda domar 7i synnerhet den senare71 gra dem ytterst orttvisa i sitt omdme om deras olycklige upphofsmn4 ,dessa voro1 efter allt hvad man vet1 icke dliga mnniskor1 icke smre n mnniskor i allmnhet ro1 snarare tvrtom4 ,de vore mn1 som i fullt mtt eller ngot drutfver innehade sin tids och sitt folks religisa1 moraliska och patriotiska knslor3 just det slags mnniskor1 hvilka i alla tider1 vr egen inbegripen1 hafva hvarje utsikt att genomvandra sin lefnad tadelfria och aktade4 fversteprsten1 som ref snder sina klder1 d han hrde de ord uttalas1 hvilka enligt hans folks uppfattning inneburo den vrsta frbrytelse1 var efter all sannolikhet fullkomligt lika uppriktig i sin fasa och afsky1 som hela samlingen af vrdade och fromme mn nu ro i sina religisa och moraliska knslor4 ,mnga af dem1 som nu rysa fver hans handlingsstt1 skulle hafva gjort alldeles som han1 om de lefvat p hans tid och varit fdde judar4 -- ,de rttrogne kristne1 som hysa den frestllningen1 att de som stenade de frsta martyrerna till dds1 mste hafva varit smre mnniskor n de sjlfva ro1 borde komma ihg1 att en af dessa frfljare var -- ,paulus4 ,ltom oss tillgga nnu ett exempel1 det mst slende af alla1 s framt ett felsteg r gnat att gra strre intryck1 i samma mn som den person1 som begtt det1 r vis och del4 ,om ngonsin en regent haft anledning att anse sig ssom den bste och mst upplyste af sina samtida1 s var det den romerske kejsaren ,marcus ,aurelius ,antonius4 ,oinskrnkt hrskare fver hela den civiliserade vrlden dagalade han genom hela sitt lif icke blott den mst obeflckade rttrdighet utan fven1 hvad mindre kunde vntas af hans stoiska#f uppfostran1 det mmaste hjrta4 ,de f felgrepp1 som tillskrifvas honom1 betraktas alla ssom beroende p en fr lngt drifven efterltenhet1 och hans skrifter1 den antika andens hgsta etiska produkter1 afvika knappast mrkbart om ens ngot frn det1 som r mst egendomligt fr ,kristi lror4 ,denne man1 som var en bttre kristen i allt utom i ordets dogmatiska betydelse1 n snart sagt hvar och en af de till namnet kristne hrskare1 som regerade efter honom1 frfljde kristendomen4 ,ehuru han stod p hjden af sin tids utveckling och hade ett klart ofjttrat frstnd och en karaktr1 som kom honom att af sig sjlf i sina skrifter upptaga det kristna idealet1 kunde han likvl icke inse1 att kristendomen var ett godt och icke ett ondt fr den vrld1 mot hvilken han knde sig hafva s stora plikter4 ,han visste1 att det dvarande samhllet befann sig uti ett beklagansvrdt tillstnd4 ,men han insg ocks1 eller trodde sig inse1 att sdant det nu var1 hlls det tillsamman och hindrades frn frfall genom tron p och vrdnaden fr de antagna gudarna4 ,han ansg det som sin plikt ssom hrskare att skydda samhllet frn att falla snder1 och han kunde icke frst1 genom hvilka nya band det skulle kunna sammanhllas1 om de gamla sndersletes4 ,den nya religionen syftade gonskenligen att upplsa dessa band4 ,fr s vidt det sledes icke var hans plikt att antaga denna religion1 ansg han det vara sin skyldighet att undertrycka den1 och d de kristnas gudalra icke syntes honom sann eller af gudomligt ursprung1 d denna besynnerliga historia om en korsfst gud icke frefll honom trovrdig1 och d han icke kunde frutse1 att ett system1 som uppgaf sig helt och hllet hvila p en grund1 hvilken tycktes honom s fullkomligt otrolig1 skulle varda det medel till terupprttelse1 som det i alla hndelser sedan har visat sig vara1 s understdde denne1 den mildaste och lskvrdaste af filosofer och hrskare1 frfljelserna mot de kristna i den allvarliga fvertygelsen1 att han drvid uppfyllde en helig plikt4 ,detta synes mig vara en af de mst tragiska freteelser i hela historien4 ,det r bittert att tnka1 huru helt olika vrldens kristendom skulle hafva gestaltat sig1 om den kristna tron hade blifvit antagen till statsreligion under ,marcus ,aurelius' hgn i stllet fr under ,konstantins4 ,men det skulle vara lika orttvist mot honom som stridande mot sanningen att frneka1 att icke ,marcus ,aurelius1 nr han straffade kristendomens predikande1 hade p sin sida hvartenda ett af de skl1 som kunna anfras till frsvar fr straffandet af kristendomsfiendtliga lror4 ,ingen kristen r fastare fvertygad om1 att ateismen r en falsk och samhllsupplsande lra1 n ,marcus ,aurelius var fvertygad om1 att s var fallet med kristendomen2 han1 som af alla1 hvilka d lefde1 torde hafva varit den1 som bst kunde bedma den samma4 ,s framt icke ngon af dem1 som gilla1 att frkunnandet af sikter belgges med straff1 vill smickra sig med1 att han r visare och bttre n ,marcus ,aurelius -- att han djupare intrngt i sin tids visdom och p frstndets vgnar r mera fverlgsen sina samtida1 att han r allvarligare uti sitt skande efter sanningen och mera uppriktigt hngifven den sanning han funnit1 s m han afst frn att fr sig och allmnheten i frening gra samma ansprk p ofelbarhet1 som den store ,antonius gjorde med s desdigra fljder4 99 99 99 99 99 ,d religionsfrihetens motstndare inse omjligheten af att med ngra som hlst skl1 hvilka icke p samma gng skulle rttfrdigat ,marcus ,antonius1 frsvara anvndandet af straff fr undertryckande af irreligisa lror1 medgifva de stundom1 nr de hrdt angripas1 riktigheten af denna konsekvens1 och sga med d3r ,johnson1 att kristendomens frfljare voro i sin fulla rtt2 att frfljelse r ett eldprof1 som sanningen br genomg och alltid lyckligt genomgr1 enr lagliga straff i lngden ro maktlsa emot sanningen1 ehuru de understundom p ett vlgrande stt ro vrksamma emot skadliga villfarelser4 ,denna metod att frsvara religis ofrdragsamhet r tillrckligt mrklig fr att icke bra lmnas utan afseende4 ,en teori1 som yrkar1 att sanningen med rtta m frfljas1 drfr att frfljelse icke frmr gra den ngon skada1 kan icke beskyllas fr uppstlig fientlighet mot antagandet af nya sanningar2 men desto mer frkastligt r dess stt att behandla de personer1 hvilka mnskligheten har att tacka fr dessa sanningar4 ,att upptcka fr vrlden ngot1 som r af stor vikt och hvarom man frut var okunnig1 att dagalgga1 att man har tagit miste i ngon lifsfrga i andligt eller materielt afseende1 r vl den strsta tjnst1 som en mnniska fver hufvud kan gra sina medbrder2 och i vissa fall1 ssom i frga om de frsta kristna eller reformatorerna1 r den enligt dem1 hvilka tnka som d3r ,johnson1 att anse ssom den kostligaste gfva1 som kunde tilldelas mnniskorna4 ,men att upphofsmnnen till s storartade vlgrningar vedergldes med martyrskap1 att deras ln blef att behandlas som de grfsta brottslingar1 det var enligt denna sikt icke en beklagansvrd villfarelse och olycka1 fr hvilken mnskligheten borde klda sig i sck och aska1 utan sakernas normala och rtta ordning4 ,den som frkunnar en ny sanning1 borde i enlighet med denna sikt behandlas p samma stt1 som vid lokrernas#g lagstiftning framstllaren af ett nytt lagfrslag1 hvilken mste st med en snara om halsen1 fr att kunna gonblickligen strypas1 om folkfrsamlingen efter att hafva hrt hans skl1 icke genast p stllet antog hans frslag4 ,mnniskor1 som frsvara detta stt att behandla sina vlgrare1 kunna icke antagas stta stort vrde p sjlfva vlgrningen4 ,och jag tror1 att denna uppfattning endast frekommer bland det slags personer1 hvilka anse1 att nya sanningar m hafva varit nskvrda frr i vrlden1 men att vi numera hafva nog af dem4 ,men i sjlfva vrket r det talesttet1 att sanningen alltid triumferar fver frfljelsen1 en af dessa angenma villfarelser1 hvilka den ene upprepar efter den andre1 tills de slutligen fverg till ordsprk1 men som motsgas af all erfarenhet4 ,historien fverfldar af exempel p1 att sanningen blifvit undertryckt genom frfljelse4 ,om den ocks icke kan undertryckas fr evigt1 s kan den likvl tillbakahllas under rhundraden4 ,s t4 ex4 fr att endast tala om religisa sikter1 frambrt reformationen tminstone tjugu gnger fre ,luther1 men blef undertryckt4 ,arnold af ,brescia blef undertryckt4 ,fra ,dolcino blef undertryckt1 ,savonarola blef undertryckt4 ,albigenserna blefvo undertryckta4 ,likas waldenserna1 lollarderna och hussiterna4 ,och fven efter ,luthers tid hade frfljelsen framgng1 hvarhlst man fullfljde den4 ,i ,spanien1 ,italien1 ,flandern1 sterrike blef protestantismen utrotad2 och det r mycket sannolikt1 att den skulle hafva rnt samma de i ,england1 om drottning ,maria hade ftt lefva eller drottning ,elisabet dtt4 ,frfljelsen har alltid segrat1 utom dr kttarnas parti varit fr starkt fr att kunna med tillrcklig kraft frfljas4 ,ingen frnuftig person lr kunna draga i tvifvel1 att kristendomen skulle hafva kunnat utrotas i det romerska vldet4 ,den utbredde sig och blef hrskande1 emedan frfljelserna endast voro tillflliga1 endast varade under korta tider1 hvilka omvxlade med lnga mellanrum1 under hvilka kristendomen nstan ostrt fick utbreda sig4 ,det r ett slags maklig knslosamhet att tro1 att sanningen1 blott emedan den r sanning1 har en inneboende kraft att betvinga fngelse och bl1 som lgnen saknar4 ,mnniskorna ro ofta lika nitiska i lgnens frsvar som i sanningens1 och plggandet af tillrckligt strnga lagliga eller sociala straff skall i allmnhet vara nog fr att hjda bdas utbredande4 ,den vrkliga frdel1 som sanningen ger1 bestr druti1 att om en sikt r sann1 s kan den undertryckas en1 tv eller mnga gnger1 men under tidernas lopp skall det i allmnhet finnas personer1 som upptcka den p nytt1 tills slutligen dess terupptrdande infaller under en tiderymd1 d den genom gynnsamma omstndigheter undgr frfljelse s lnge1 att den hinner gra tillrckliga framsteg fr att kunna motst alla kommande frsk att undertrycka den4 99 99 99 99 99 ,man skall m hnda sga1 att de1 som framstlla nya sikter1 nu mera icke dmas till dden3 vi ro icke som vra fder1 hvilka drpte profeterna1 vi till och med uppresa grafvrdar t dem4 ,ja1 det r visserligen sant1 att vi icke lngre dma kttare till dden1 och att det straffmtt1 som nutidens tnkestt mjligen skulle medgifva fven mot de mst frdrfliga sikter1 icke r tillrckligt fr att utrota dem4 ,men ltom oss icke smickra oss med1 att vi drfr ro fria ens frn den skamflcken att frfljelser af detta slag kunna anstllas med lagens tillhjlp4 nnu kvarst i lagen straff fr vissa sikter eller tminstone fr deras uttalande#h2 och nnu i vr tid r deras tillmpande icke s utan exempel#i1 att det p minsta stt r otroligt1 att de en dag kunna terupplifvas till sin fulla kraft4 ,vid sommartinget r #aheg i grefskapet ,cornwall i ,england blef en olycklig man1 som var knd fr ett ofrvitligt lefnadsstt1 dmd till #ba mnaders fngelse fr det han yttrat och p en port skrifvit ngra ord1 som angrepo kristendomen4 ,inom en mnad drefter blefvo vid ,old ,bailey tv personer vid tv srskilda tillfllen frvgrade att vara jurymn och den ene af dem frolmpad af domaren och en af advokaterna1 emedan de rligt frklarade1 att de icke hade ngon religis tro2 och en tredje1 en utlnding frvgrades p samma grund rttvisa gent emot en tjuf4 ,detta skedde i kraft af den lagbestmmelsen1 att ingen person m tilltas vittna infr domstol1 som ej beknner sig tro p en gud 7en gud hvilken som hlst r tillfyllest7 och ett lif efter detta2 hvilket r detsamma som att frklara sdana personer stende utom lagen och uteslutna frn domstolarnas skydd4 ,icke nog med att de sjlfva kunna plundras och mrdas1 om inga andra eller endast med dem liktnkande ro nrvarande2 utan fven andra personer kunna utsttas fr det samma1 i fall bevisningen beror p de frras vittnesml4 ,detta stadgande r grundat p den frutsttningen1 att en ed r utan betydelse1 d den aflgges af en person1 som ej tror p ett kommande lif4 ,men en dylik uppfattning bevisar mycken obekantskap med historien -- ty det r ett historiskt faktum1 att i alla tider funnits ett stort antal fritnkare1 som utmrkt sig genom rttskaffenhet och redlighet -- och den kan icke gillas af ngon1 som har den minsta aning om1 hur mnga bland de personer1 hvilka tnjuta strsta anseende i vrlden svl fr sina dygder som fr sina talanger1 ro knda tminstone af sina nrmaste ssom fritnkare4 ,stadgandet tillintetgr sig dessutom sjlft och upprifver sin egen grundval4 ,under fregifvande af1 att ateister mste vara lgnare1 gillar det nmligen sdana ateisters vittnesbrd1 som ro villiga att ljuga1 och frkastar deras1 som hllre n att uttala en osanning trotsa det tadel1 som tfljer det offentliga beknnandet af en fraktad tro4 ,ett lagstadgande1 hvilket slunda motsger sig sjlft1 kan endast vidmakthllas ssom ett uttryck af hat1 en kvarlefva af frfljelse2 en frfljelse1 som drtill har den egendomligheten att just det1 hvarigenom man utstter sig fr den samma 7nmligen att man vill vara sann och rlig71 tydligt bevisar1 att man icke frtjnar den4 ,svl lagbestmmelsen som den grundsats1 hvarp den hvilar1 r knappt mindre frnrmande fr de rttrogne n fr fritnkarne4 ,ty om den som ej tror p ett lif efter detta1 ndvndigt r en lgnare1 s fljer draf1 att de1 hvilka tro drp1 endast af fruktan fr helvetet afhllas frn lgn 7om de ljes afhllas drifrn74 ,vi vilja icke gra denna lags upphofsmn och frsvarare den orttvisan att frmoda1 att deras uppfattning om kristlig dygd r hmtad ur deras eget medvetande4 ,detta r nu visserligen blott obetydliga kvarlefvor af frfljelse och br uppfattas icke s mycket som bevis p frfljelselust som fastmer ssom ett exempel p en mycket vanlig svaghet i vissa sinnen1 hvilken kommer dem att finna ett draktigt nje uti att ska bevara en dlig grundsats1 ehuru man i sjlfva vrket ej lngre r nog dlig att nska dess tillmpning4 ,men olyckligtvis ligger i det allmnna tnkesttets nrvarande beskaffenhet ingen skerhet fr1 att den frnvaro af svrare former af laglig frfljelse1 som under den sista mansldern gt rum1 allt framgent skall f fortfara4 ,nu fr tiden stres sakernas vanliga gng lika ofta genom frsk att terupplifva ett gammalt ondt som genom bemdanden att infra ett nytt godt4 ,hvad man nu yfves fver ssom ett tecken till religionens terupplifvande1 r alltid hos smsinnade och obildade sjlar lika mycket ett terupplifvande af skenheligheten2 och dr ett kraftigt fr till ofrdragsamhet ligger kvar uti allmnhetens knslor1 ssom fallet r med medelklassen hos oss1 behfs det ej mycket fr att bringa mnniskor till vrksam frfljelse mot sdana personer1 hvilka de egentligen aldrig upphrt att anse frtjnte draf4#aj ,ty det r just detta -- det r de sikter och knslor1 mnniskorna i allmnhet hysa gent emot dem1 som icke erknna de troslror1 hvilka de anse ndvndiga1 som stadkommer1 att vrt land icke r ett hemvist fr religis frihet4 ,sedan lng tid tillbaka ligger den hufvudsakliga olgenheten af de lagliga straffen druti1 att de skrpa den sociala skammen4 ,det r den sociala skammen1 som r allra mst vrksam2 och s vrksam r den1 att uttalandet af sikter1 som samhllet frdmer1 r mycket mindre vanligt hos oss n i mnga andra lnder det ppna frkunnandet af lror1 som medfra risken af lagliga straff4 fver alla andra personer n sdana1 hvilkas ekonomiska omstndigheter gra dem oberoende af andras vlvilja1 utfvar den allmnna meningen i detta fall lika stort inflytande som lagen3 ty man kan lika grna sitta i fngelse som vara utesluten frn mjligheten att frvrfva sitt lifsuppehlle4 ,de som ro ekonomiskt oberoende och som icke begra ngon gunst af de maktgande eller af samfund eller af staten1 hafva ingenting annat att befara af uttalandet af hvilken sikt som hlst n att man skall tnka och tala illa om dem2 och fr att frdraga detta borde icke fordras ngot synnerligt hjltemod4 ,det finnes intet skl1 att till frmn fr sdana personer vdja till medlidandet4 ,men ehuru vi icke nu mera tillfoga olika tnkande s mycket ondt som fordom var vanligt1 skada vi oss mhnda sjlfva lika mycket som ngonsin genom vrt stt att behandla dem4 ,sokrates blef ddad1 men den sokratiska filosofien steg upp som solen p himlavalfvet och spred sitt ljus fver andens hela vrld4 ,kristna blefvo kastade fr vilddjuren1 men den kristna kyrkan uppvxte till ett hgt och lummigt trd1 som snart hjde sig fver de ldre och mindre kraftiga och kvfde dem i sin skugga4 ,vr nuvarande rent sociala ofrdragsamhet ddar ingen1 utrotar inga sikter1 men kommer folk att dlja dem eller tminstone att afhlla sig frn hvarje kraftig anstrngning fr deras utbredande4 ,hos oss plga ktterska sikter under ett rtionde eller en manslder hvarken vinna eller frlora mark i mrkbar grad4 ,de flamma aldrig upp hgt och vidstrckt utan fortfara att kola och pyra inom de trnga kretsar af tnkare och forskare1 bland hvilka de uppst1 utan att ngonsin belysa mnskornas allmnna angelgenheter med vare sig ett sant eller ett falskt sken4 ,och p detta stt vidmakthlles ett sakernas tillstnd1 som fr vissa sinnen r mycket tillfredsstllande4 ,ty drigenom bevaras1 utan att man behfver tillgripa den obehagliga tgrden att btflla eller fngsla ngon mnniska1 alla hrskande meningar till det yttre orubbade1 under det att likvl sdana kttare1 som ro behftade med den sjukdomen att tnka1 icke ro absolut frvgrade att bruka sitt frnuft4 ,ett bekvmt stt att hlla fred i tankens vrld och att stadkomma1 att allt fortfar att g i de gamla spren6 ,men priset fr detta andliga fredstillstnd r den fullstndiga uppoffringen af allt moraliskt mod hos mnniskorna4 ,ett tillstnd1 under hvilket en stor del af de mst vrksamma och forskande andarna finna det rdligast att hlla de allmnna grundsatser1 hvarp de stdja sina fvertygelser1 gmda inom sig1 och bemda sig att uti de uttalanden1 som de rikta till allmnheten1 s vidt mjligt jmka sina slutledningar efter frutsttningar1 som de inom sig frkasta -- ett dylikt tillstnd r icke gnat att framkalla de ppna och ordda karaktrer1 de logiska1 helgjutna andar1 som en gng utgjorde den tnkande vrldens prydnad4 ,det slags mnniskor1 som man kan vnta att finna under ett dylikt tillstnd1 ro antingen sdana1 som fullkomligt ansluta sig till de gngse meningarna1 eller ock hycklare1 hvilkas bevisning i alla viktiga frgor r afsedd fr deras hrare1 men icke den1 som har fvertygat dem sjlfva4 ,de1 som undvika detta alternativ1 gra det genom att inskrnka sina tankar och intrssen till sdana saker1 om hvilka man kan tala utan att rka in p grundsatsernas omrde2 med andra ord till obetydliga1 praktiska angelgenheter1 hvilka skulle ordna sig af sig sjlfva1 om blott mnniskoanden blefve starkare och finge en mera vidstrckt synkrets1 och hvilka aldrig frr n d skola komma i riktig ordning4 ,och under tiden frsummas det1 som ensamt kan strka och vidga mnniskoanden1 nmligen fri och djrf forskning i de hgsta mnen4 ,de1 i hvilkas gon denna kttarnas tillbakadragenhet icke synes vara ett ondt1 borde i frsta rummet besinna1 att den ndvndiga fljden draf r1 att aldrig ngon rlig och grundlig diskussion af ktterska sikter ger rum2 och att sdana sikter1 som icke skulle hlla stnd vid en dylik diskussion1 ingalunda frsvinna1 om de ocks ej spridas4 ,men det r icke de ktterska andarna1 som lida mst genom bannlysandet af alla sprsml1 som icke mynna ut i slutsatser4 ,den strsta skadan tillfogas dem1 som icke ro kttare1 och hvilkas hela andliga utveckling hmmas1 hvilkas frnuft kufvas af fruktan fr ktteri4 ,hvem kan berkna1 huru mycket vrlden frlorar i den mngd af lofvanden snillen1 hvilka hafva en alltfr klenmodig karaktr fr att vga fullflja en dristig1 kraftig och sjlfstndig tankegng1 s framt den leder dem till ngot1 som skall anses ssom ogudaktigt eller omoraliskt8 ,bland dem kan man stundom finna personer med stor samvetsgrannhet och med en skarp och frfinad tankefrmga1 hvilka frnta sitt lif med att genom sofismer ska vederlgga ett frnuft1 som de icke kunna bringa till tystnad1 och som uttmma sitt snilles hjlpkllor p frsk att bringa sitt samvetes och sitt frnufts fordringar i fverensstmmelse med ortodoxien2 hvilket mhnda till slut nd icke lyckas dem4 ,ingen kan vara en stor tnkare1 som icke erknner1 att en tnkares frsta plikt r att flja sitt frnuft1 till hvilka slutsatser det n m leda honom4 ,sanningen vinner mera till och med genom villfarelsen hos en person1 hvilken med tillbrligt studium och frberedelse tnker p egen hand1 n genom de riktiga sikterna hos sdana1 som endast hysa dem1 emedan de icke st ut med att tnka sjlfva4 ,men det r icke uteslutande1 ja icke ens i frsta rummet fr att dana stora tnkare1 som tankefrihet r af nden4 ,den r tvrtom lika mycket eller t4 o4 m4 n mera oundgnglig1 fr att mnniskor i allmnhet skola sttas i stnd att uppn den grad af andlig utveckling1 hvaraf de ro mktiga4 ,det har funnits och torde komma att finnas enskilde store tnkare fven under tillstnd af allmnt andligt slafveri4 ,men det har under ett sdant tillstnd aldrig funnits och skall aldrig komma att finnas ett andligen lifskraftigt folk4 ,nrhlst ett folk under ngon period har nrmat sig ett sdant tillstnd1 har detta skett drigenom1 att fruktan fr ktterskt tnkande fr ngon tid varit undanrjd4 ,men dr det rder en tyst fverenskommelse1 att grundsatser icke f bli freml fr meningsbyte1 dr diskussionen af de viktigaste frgor1 som kunna sysselstta mnskligheten1 betraktas som afslutad1 dr kunna vi icke vnta att finna denna hga grad af allmn andlig vrksamhet1 som gjort vissa perioder af historien s mrkvrdiga4 ,aldrig hafva1 dr man undflytt striden om de mnen1 som ro stora och viktiga nog fr att uppvcka hnfrelse1 mnniskornas sinnen blifvit satta i rrelse nda frn botten1 och sdana impulser gifvits1 som stundom hjt fven personer af medelmttigt frstnd till en stndpunkt1 som r vrdig tnkande varelser4 ,p det senare hafva vi ett exempel i frhllandet i ,europa under den tid1 som fljde omedelbart p reformationen2 ett annat1 ehuru begrnsat till kontinenten och till de mera bildade klasserna1 i de filosofiska rrelserna under senare hlften af #agjj-talet2 och ett tredje af nnu kortare varaktighet i den andliga jsningen i ,tyskland under den ,gthe-,fichteska tiden4 ,dessa perioder ro mycket olika med afseende p de srskilda sikter1 som under hvar och en af dem utvecklades2 men de ro lika druti1 att under alla tre auktoritetens ok var brutet4 ,under dem alla hade ett gammalt andligt tyranni blifvit afskaffat1 utan att ngot nytt nnu trdt i dess stlle4 ,de impulser1 som under dessa tre perioder gfvos1 hafva gjort ,europa till hvad det nu r4 ,hvarje srskild frbttring1 som vunnit insteg i mnniskornas sinnen eller i samhllsfrhllandena1 kan tydligt spras tillbaka till ngon af dem4 ,sedan ngon tid ser det ut1 som om alla dessa tre impulser i det nrmaste hafva uttmt sin kraft2 och vi kunna icke vnta oss ngon ny1 frrn vi ter hfda vr andliga frihet4 ----- ,fotnot #c3 ,se hrom n3o #af af dessa smskrifter1 ,karl ,bohlin1 ,jorden och solsystemet4 ,fotnot #d3 ,nyttighetsfilosofi1 den lra som anser1 att lyckan och nyttan br lggas till grund fr vra handlingar 7den strsta mjliga nytta fr det strsta mjliga antalet74 fvers4 ,fotnot #e3 ,antiklimax3 nr en bild1 ett uttryck1 ett bevis o4 s4 v4 af svagare och mattare beskaffenhet fljer p ett eller flera nyss frut anfrda4 ,den riktiga gngen r att lta satsen fortg frn de svagare till det starkaste 7klimax71 hvarigenom strre sknhet och vrkan erns4 fvers4 ,fotnot #f3 ,stoikerna voro forngrekiska filosofer1 som utmrkte sig genom en strng sedelra1 frmmande fr alla vekare knslor1 frakt fr smrtan och jmnmod i alla lifvets skiften4 fvers4 ,fotnot #g3 ,ett folkslag i det gamla ,grekland4 fvers4 ,fotnot #h3 ,svenska tryckfrihetslagens #c mom4 #b belgger med bter eller fngelse frnekelse af en ,gud och ett lif efter detta eller af den rena evangeliska lran1 nr det sker i tryckt skrift4 fvers4 ,fotnot #i3 ,det nyss anfrda lagrummet tillmpades senast den #bf maj #ahhh1 d ansvarige utgifvaren af tidningen ,socialdemokraten1 ,hjalmar ,branting i ,stockholm dmdes till #aej kronors bter och i juni samma r1 d ,viktor ,e4 ,lennstrand i rebro dmdes till #bej kronors bter1 hvilket senare straff i ,svea hofrtt 7hofrttsrdet ,widstrms division7 skrptes till #c mnaders fngelse4 ,bda domarne faststldes i hgsta domstolen4 ,det frra talet franstaltades af statsrdet ,j4 ,h4 ,lovn1 det senare af justitieministern ,axel ,bergstrm4 -- ,en redogrelse fr den mngd hdelseml1 upplsningar af sammankomster1 frbud mot fredrags hllande m4 m41 som p sista tiden frekommit i vrt land1 skulle bli alltfr vidlyftig4 ,hr m endast i korthet anfras1 att ensamt ,lennstrand blifvit #d gnger talad fr hdelse i tryckt skrift 7alla gngerna friknd af juryn7 och #e gnger fr hdelse i muntliga fredrag2 #b af dessa ml ro nyligen 7den #ba okt4 #ahhi7 afgjorda i hgsta domstolen3 ,l4 dmdes till #f mnaders fngelse4 ,tre af de talade fredragen ro utgifna i tryck1 utan att tal fljt -- mlet skulle i s fall afgras af jury4 fvers4 ,fotnot #aj3 ,en kraftig varning kan hmtas frn tilldragelserna vid tiden fr ,sepoy-upproret i ,indien4 ,i den blandning af vr nationalkaraktrs smsta egenskaper1 som d framtrdde1 intog religis frfljelselusta ett framstende rum4 ,fanatiska och hycklande prsters utgjutelser frn predikstolen m vara ofrtjnta af uppmrksamhet2 men viktigare r1 att hufvudmnnen fr det evangeliska partiet frklarade ssom sin grundsats fr hinduers och muhamedaners styrande1 att man icke borde af allmnna medel lmna understd t skolor1 dr bibeln icke lses1 och ssom en ndvndig fljd hraf icke lta ngra offentliga mbeten bekldas af andra n vrkliga eller fregifna kristna4 ,man berttar1 att en understatssekreterare uti ett tal1 som han den #ab nov4 #aheg hll till sina valmn1 yttrat1 att den britiska styrelsens frdragsamhet med deras tro 7ett hundrade millioner britiske understars tro71 med den vidskepelse1 som de kallade religion1 hade haft den vrkan att frdrja det britiska namnets tillvxt och att hindra kristendomens vlgrande utbredning 444 ,frdragsamhet vore en hrnsten fr detta lands religisa frihet2 men man borde icke missbruka detta dyrbara ord4 ,s som han frstode det1 innebure det fullkomlig frihet fr alla3 fri religionsutfning fr alla kristna1 hvilkas religion hvilade p samma grund4 ,den innefattade frdragsamhet med alla beknnelser och sekter af kristna1 hvilka trodde p den ende terlsaren4 ,jag nskar fsta uppmrksamheten p det faktum1 att en person1 som ansetts vrdig att under en frisinnad regering beklda ett hgt mbete uti detta lands styrelse1 uttalar den sikten1 att alla1 som icke tro p ,kristi gudom1 st utom frdragsamhetens rmrken4 ,hvem kan efter detta vanvettiga uttalande fverlmna sig t den illusionen1 att religis frfljelse har frsvunnit fr att aldrig terkomma8 #c4 fven om vi kunde vara vissa om1 att den sikt vi ska undertrycka r falsk1 s skulle likvl dess undertryckande vara ett ondt4 ,ltom oss fverg till andra delen af beviset och i det vi lmna sido den frutsttningen1 att ngon af de hrskande meningarna kan vara falsk1 i stllet antaga1 att de ro sanna1 och underska p hvad stt dessa meningar sannolikt skola uppfattas1 om deras sanning icke fr fritt och ppet granskas4 ,huru ovillig n en person1 som har en fast fvertygelse1 torde vara att medgifva1 att hans sikt mjligen kan vara falsk1 borde han likvl besinna1 att huru sann sikten n m vara1 skall den1 svida den icke grundligt1 ofta och frimodigt fr diskuteras1 komma att omfattas ssom en dd dogm icke ssom en lefvande sanning4 ,det finnes en klass af mnniskor 7lyckligtvis numera icke s talrik som fordom71 hvilka anse det nog1 om en person obetingat gr in p hvad de anse ssom sant1 fven om han icke har ngon som hlst knnedom om grunderna fr sikten eller skulle kunna med framgng frsvara den ens mot de ytligaste angrepp4 ,om sdana personer en gng lyckas f sin tro antagen p grund af auktoritet1 s tnka de naturligtvis1 att ingenting godt men vl tskilligt ondt skulle flja draf1 att dess fria diskuterande tilltes4 ,hvarest deras inflytande har fverhand1 gra de det nstan till en omjlig sak1 att de hrskande meningarna frkastas med frstnd och fverlggning1 ehuru de fortfarande kunna frkastas vldsamt och ofrstndigt4 ,ty att helt och hllet utestnga meningsutbyte r sllan mjligt1 och nr det en gng fr insteg1 ro sdana trosfrestllningar1 som icke grunda sig p fvertygelse1 frdiga att gifva vika fr den svagaste tillstymmelse till bevis4 ,men fven om man ocks bortser frn denna mjlighet -- om man antager1 att den sanna sikten kvarblifver i medvetandet1 som en frdom1 en tro1 oberoende af hvarje bevis och otillgnglig drfr -- s ligger det i ppen dag1 att detta icke r det stt1 hvarp sanningen br omfattas af ett frnuftigt vsende4 ,det r icke att knna sanningen4 ,sanningen p detta stt omfattad r blott en fvertro mera1 som tillflligtvis r fstad vid ord1 hvilka uttala en sanning4 ,om mnniskornas frstnd och omdme bra odlas -- ngot som tminstone protestanterna icke frneka -- huru kunna vl dessa frmgenheter lmpligare fvas hos hvar och en n genom en underskning af de frgor1 som rra honom s nra1 att det anses ndvndigt fr honom att uti dem hafva en fvertygelse8 ,om det finnes ngot1 som mer n allt annat bidrager till frstndets uppodlande1 s r det i sanning frvrfvandet af kunskap om grunderna fr de sikter man sjlf ger4 ,hvilken sikt n personer m hysa i frgor1 uti hvilka det r af yttersta vikt att man har en riktig sikt1 bra de vara i stnd att bemta tminstone de vanligaste inkasten4 ,men1 torde ngon sga1 man kan lra dem grunderna fr deras sikter4 ,det r icke ndvndigt att meningar blott mekaniskt eftersgas drfr1 att man aldrig hrt dem bestridas4 ,personer1 som lra geometri1 inprgla icke blott lrosatserna i sitt minne1 utan lra jmvl att frst bevisen2 och det skulle vara ofrnuftigt att pst1 att de mste vara okunniga om grunderna fr de geometriska sanningarna drfr1 att de aldrig hra ngon bestrida eller ska vederlgga dem4 ,utan tvifvel6 ,en dylik undervisning r tillrcklig i ett sdant mne som matematik1 dr ingenting alls kan sgas till frsvar fr en falsk sikt4 ,det r egendomligt fr de matematiska sanningarna1 att alla sklen ro till frmn fr den ena sidan4 ,dr finnas inga invndningar och inga svar p invndningar4 ,men i alla frgor1 dr olikhet i sikter r mjlig1 beror sanningen p ett utslag1 som flles mellan tv grupper af stridiga skl4 ,till och med inom naturvetenskaperna ro alltid flere frklaringar af samma freteelse mjliga1 t4 ex4 en geocentrisk teori vid sidan af den heliocentriska1 flogiston vid sidan af syre4#aa ,man mste uppvisa1 hvarfr denna ena teorien ej kan vara den sanna1 och frr n detta blifvit uppvisat1 och vi inse1 p hvad stt det har skett1 frst vi icke grunderna fr vr mening4 ,och om vi vnda oss till frgor1 som ro ondligt mycket mera invecklade n de nyss anfrda1 till moraliska1 religisa1 sociala och praktiska frgor1 best tre fjrdedelar af bevisen fr hvarje bestridd mening i ett vederlggande af de skl1 som synas tala till frmn fr ngon drifrn afvikande sikt4 ,forntidens nst strste talare1 ,cicero1 har anfrtrott oss1 att han alltid studerade sin motstndares sak med lika stor1 om icke strre ifver n sin egen4 ,det som ,cicero slunda anvnde ssom ett medel att vinna framgng infr rtta1 borde efterliknas af hvar och en1 som forskar p ngot omrde i afsikt att komma till sanningen4 ,den som endast knner till sin egen synpunkt i en sak1 knner den fga4 ,hans skl kunna mjligen vara goda1 och kanske har ingen frmtt att gendrifva dem4 ,men om han sin sida r lika mycket ur stnd att vederlgga sklen fr den motsatta sikten1 om han icke ens vet1 hvilka de ro1 d har han ingen anledning att fredraga den ena sikten framfr den andra4 ,det frnuftigaste han kunde gra vore att uppskjuta att flla ngot omdme i frgan4 ,om han icke bekvmar sig drtill1 ledes han antingen af auktoritetstro eller antager1 ssom mnniskor i allmnhet gra1 den sikten1 fr hvilken han knner den strsta bjelsen4 ,och det r icke ens nog att han fr hra motstndarens skl af sina egna lrare1 i det skick de framstlla dem och tfljda af hvad de erbjuda som vederlggning4 ,detta r icke rtta sttet att lta motstndarens skl komma till sin rtt och f honom att fullt inse hvad de innebra4 ,han br f tillflle att hra dem framstllas af personer1 som vrkligen tro p dem2 som frsvara dem p allvar och drvid gra det yttersta de frm4 ,han mste lra knna dem i deras mst antagliga och fvertygande form2 han mste knna hela tyngden af de svrigheter1 som en sann uppfattning af saken har att mta och fvervinna4 ,i annat fall skall han aldrig kunna stta sig i vrklig besittning af den del af sanningen1 som bemter och undanrjer dessa svrigheter4 ,nittionio bland hundrade af hvad man kallar personer med uppfostran befinna sig i denna belgenhet2 och det fven bland dem1 som kunna flytande tala fr sina meningar4 ,det r mjligt1 att deras sikt r sann1 men efter allt hvad de veta drom kunde den lika grna vara falsk4 ,de hafva aldrig satt sig in i de personers uppfattning1 som tnka olika med dem1 och fvervgt1 hvad sdana personer skulle hafva att sga2 och fljaktligen knna de i sjlfva vrket icke den lra1 som de beknna4 ,de knna icke till de delar draf1 som frklara och frsvara de friga2 de resonnemang1 som visa1 att en sak1 som skenbart strider mot en annan1 lter sig drmed frena1 eller att af tv till utseendet starka skl det ena och icke det andra br fredragas4 ,fr alla de delar af sanningen1 hvilka ro de vrkligen afgrande och bestmma en vrkligt sakkunnig persons omdme1 ro de frmmande2 och ingen knner dessa delar1 som icke opartiskt och frdomsfritt har hrt bda parterna och bemdat sig att se bdas skl i den starkaste belysning4 ,s viktig r denna grundsats fr en vrklig insikt i moraliska och allmnt mnskliga sprsml1 att om en viktig sanning icke har ngra vedersakare1 s r ndvndigt att frestlla sig1 att sdana finnas och att frse dem med de starkaste skl1 som den skickligaste djfvulens advokat skulle kunna tnka ut4 ,lt oss antaga1 att en fiende till tankefriheten1 fr att frsvaga styrkan af detta bevis1 skulle invnda1 att det ingalunda r ndvndigt1 att folk i allmnhet fr veta och frst allt1 som af filosofer och teologer kan sgas fr eller emot deras sikter4 ,vanligt folk behfver alls icke vara i stnd att afslja en fyndig motstndares alla misstag och felslut4 ,det r fullkomligt tillrckligt om det alltid finnes ngon1 som r i stnd att bemta dem1 s att ingenting1 som skulle kunna missleda okunniga personer1 kvarstr ovederlagt4 ,personer med medelmttigt frstnd1 hvilka blifvit undervisade om de viktigaste grunderna fr de sanningar1 som inskrpts hos dem1 bra lita p auktoritet fr rsten och gras uppmrksamma p1 att de hvarken hafva kunskaper eller frmga nog fr att besegra alla svrigheter1 som kunna uppstllas1 utan bra nja sig med vissheten om1 att alla invndningar1 som man gjort1 blifvit vederlagda eller kunna vederlggas af dem1 som drtill blifvit srskilt undervisade4 fven om man t denna uppfattning gr det yttersta medgifvande1 som de kunna fordra1 hvilka hafva de minsta ansprken p det mtt af insikt uti en sanning1 som br tflja tron drp1 s ro likvl sklen fr fritt meningsutbyte i intet afseende frsvagade4 ,ty fven denna sikt erknner ju1 att mnniskorna bra hafva ngon frnuftig skerhet fr1 att alla invndningar blifvit p ett tillfredsstllande stt vederlagda2 men huru skola de kunna vederlggas1 om det1 som tarfvar vederlggning1 icke fr uttalas8 ,eller huru kan man veta1 att vederlggningen r tillfredsstllande1 om vedersakarna icke f ngot tillflle att frsvara den motsatta meningen8 ,i alla hndelser mste ju tminstone filosoferna och teologerna1 hvilkas uppgift r att lsa svrigheterna1 gra sig frtrogna med dessa i deras mst besvrande form1 fven om sdant icke r ndvndigt fr allmnheten2 och detta kan icke erns med mindre1 n att de f fritt uttalas och framstllas i den gynnsammast mjliga dager4 ,den katolska kyrkan har ett eget stt att g till vga vid denna vanskliga uppgift4 ,hon drager en skarp grns emellan sdana1 som tilltas antaga troslrorna p grund af fvertygelse1 och sdana1 som mste antaga dem p god tro4 ,hon medgifver visserligen ingendera klassen ngot val med afseende p det1 som skall antagas1 men hon bde tillter och uppmuntrar prsterna1 tminstone sdana bland dem till hvilka hon kan hysa fullt frtroende1 att stta sig in uti motstndarnas inkast fr att kunna besvara dem och att fr detta ndaml lsa ktterska bcker4 ,fr lekmn medgifves icke detta annat n efter srskilt tillstnd1 som r svrt att erhlla4 ,denna lra erknner sledes1 att kunskap om kttarnas sikter r nyttig fr lrarna1 men finner likvl utan sjlfmotsgelse medel att frvgra alla andra sdan kunskap2 och gifver slunda t eliten mera andlig odling1 men ocks icke strre andlig frihet n t massan4 ,genom detta pfund lyckas hon ern det slags andliga fverlgsenhet1 som hennes afsikter krfva4 ,ty1 ehuru odling utan frihet aldrig har skapat en stor och frisinnad ande1 s kan den likvl stadkomma en fyndig advokat fr en sak4 ,men i protestantiska lnder r denna utvg afskuren1 ty protestanterna pst 7tminstone i teorien71 att ansvaret fr hvars och ens religisa fvertygelse mste bras af honom sjlf och ej fr kastas p lrarna4 ,emellertid r det i vra dagar omjligt att utestnga obildade personer frn sdana skrifter1 som lsas af de bildade4 ,om mnsklighetens lrare skola kunna f knnedom om allt1 som de nska veta1 s mste det vara tilltet att utan inskrnkning skrifva och offentliggra hvad som hlst4 99 99 99 99 99 ,om likvl de skadliga vrkningarna af bristen p fri diskussion 7under frutsttning af1 att de antagna meningarna ro sanna7 vore inskrnkta till att personer lmnas i okunnighet om grunderna fr dessa meningar1 s kunde man tycka1 att detta r1 om ocks ett intellektuelt1 dock icke ngot moraliskt ondt1 och att det icke frminskar vrdet af dessa sikter i frga om deras inflytande p karaktren4 ,men det r ett faktum1 att vid frnvaron af meningsutbyte frgtas icke blott grunderna till en lra1 utan fven sjlfva dess ursprungliga mening4 ,de ord1 som frkunna den1 uppvcka icke lngre de ider1 eller i alla hndelser endast somliga af de frestllningar1 som de ursprungligen framkallade4 ,i stllet fr en varm fvertygelse och en lefvande tro kvarst endast ett antal fraser1 bibehllna genom vanan4 ,den friska krnan r borta1 om ocks skalet terstr4 ,man kan icke nog allvarligt studera och begrunda de kapitel uti mnniskoslktets historia1 som upptagas och utfyllas af detta faktum4 ,det belyses1 detta faktum1 af erfarenheten om nstan alla etiska lrors och religisa trosbeknnelsers historia4 ,dessa lror och beknnelser ro fulla af innehll och lif fr dem1 som gifvit dem upphof1 eller fr upphofsmnnens omedelbara lrjungar4 ,deras mening fortfar att knnas med ofrminskad styrka eller uppnr till och med nnu fullare medvetenhet1 s lnge man strider fr att gifva lran eller beknnelsen fvermakt fver andra troslror4 ,slutligen blir hon antingen hrskande1 blir den allmnna meningen1 eller ocks hjdas dess framsteg2 hon bibehller det omrde1 hon vunnit1 men upphr att spridas vidare4 ,nr ettdera af dessa resultat uppntts1 blir striden mattare och dr smningom bort4 ,troslran har nu vunnit en stllning ssom en allmnt antagen mening eller tminstone en tillten sekts eller fraktions sikt4 ,de som hylla den1 hafva i allmnhet rft1 icke antagit1 densamma2 och fvergng frn en sdan troslra till en annan sker endast undantagsvis samt utgr i mycket ringa mn freml fr beknnarnas tankar4 ,i stllet fr att ssom i brjan stndigt vara p sin vakt antingen fr att frsvara sig mot hela vrlden eller fr att bringa hela vrlden p sin sida1 hafva de slagit sig i ro1 och1 om de kunna undg det1 hvarken lyssna de till inkast emot sin tro1 eller oroa olika tnkande1 om sdana finnas1 med frsk att hfda dess fretrden4 ,frn denna tidpunkt kan man vanligen datera aftagandet af en troslras lifaktighet4 ,vi hra ofta1 huru religionslrare af alla beknnelser beklaga sig fver svrigheten att i sina hrares sinnen upprtthlla en s liflig uppfattning af den sanning1 de till namnet beknna1 att den genomtrnger deras knslor och invrkar bestmmande p hela deras lefverne4 ,s lnge troslran nnu kmpade fr sin tillvaro1 klagade man icke fver sdana svrigheter4 ,till och med de ringare kmparna visste och knde d1 hvad de stredo fr1 insgo olikheterna mellan deras och andra beknnelser4 ,vid detta skede i hvarje troslras tillvaro fanns det icke f personer1 hvilka hade utfrt dess grundsatser i alla tankens former1 fvervgt och betraktat dem frn alla viktiga synpunkter1 erfarit hela den invrkan p karaktren1 som tron p denna lra kunde framkalla hos ett af henne helt och hllet genomtrngt sinne4 ,men nr den fvergtt till en nedrfd tro1 som mottages passivt1 icke aktivt--d man icke lngre i samma grad som i brjan tvingas att anvnda sin kraft p de sprsml1 som troslran franleder1 uppstr smningom en vxande bjelse att af troslran glmma allt utom formlerna och att lmna den ett slappt och ddt bifall1 liksom om dess antagande p god tro befriade frn ndvndigheten att gra den lefvande i medvetandet eller att prfva den genom personlig erfarenhet4 ,och slutligen upphr den nstan helt och hllet att hafva ngot som hlst inflytande p mnniskornas inre lif4 ,d intrffa de fall1 som i vr tid ro s talrika att de nstan utgra flertalet1 i hvilka troslran liksom stannar utom sjlen1 gr den hrd och oemottaglig fr alla andra inflytelser p vra hgsta frmgenheter4 ,den visar sin makt genom att hindra hvarje djup och lefvande fvertygelse att f insteg1 och utrttar sjlf intet fr frstnd eller hjrta1 om ej att st dr som skiltvakt fr att hlla dem bda tomma4 ,i hvilken grad lrosatser1 som i sig sjlfva voro gnade att gra det djupaste intryck p sjlen1 kunna begrafvas dri ssom dda trosartiklar utan att frvrkligas i frestllning1 knsla eller frstnd1 drp har man ett exempel uti det stt1 p hvilket flertalet beknnare nu omfatta kristendomens lror4 ,med kristendomen frstr jag hr detsamma1 som alla kyrkor och sekter mena drmed1 nmligen de lror och grundsatser1 som innehllas i ,nya ,testamentet4 ,dessa betraktas ssom heliga och antagas ssom lagar af alla1 hvilka beknna sig till kristendomen4 ,och likvl r det knappt fr mycket att pst1 att icke en kristen af tusende inrttar eller bedmer sitt handlingsstt efter dessa lagar4 ,den mttstock han rttar sig efter1 r hans nations1 hans klass'1 hans sekts vanor4 ,han har sledes ena sidan en samling af etiska grundsatser1 hvilka han tror hafva blifvit honom frlnade af en ofelbar visdom1 ssom regler fr hans lefverne1 och den andra sidan en mngd alldagliga meningar och vanor1 hvilka till en viss grad fverensstmma med somliga af dessa grundsatser1 i mindre grad med andra och rent af st i strid med nnu andra af dem1 och hvilka p det hela taget utgra en sammanjmkning af den kristna troslran med det vrldsliga lifvets intrssen och ingifvelser4 ,den frra gnar han sin hyllning1 de senare sin vrkliga lydnad4 ,alla kristne tro1 att de fattiga och lga och de1 som lida frfljelse af vrlden1 ro saliga2 att det r lttare fr en kamel att g genom ett nlsga1 n fr en rik man att inkomma i himmelriket2 att de icke skola dma1 p det att de icke m varda dmde2 att de skola alls intet svrja2 att de skola lska sin nsta s som sig sjlfva2 att om ngon tager deras mantel1 skola de gifva honom kjorteln med2 att de icke skola srja fr morgondagen2 att om de vilja varda fullkomliga1 s skola de slja allt det de ga och gifva t de fattiga4 ,och de hyckla icke nr de sga1 att de tro dessa saker4 ,de tro dem vrkligen s1 som mnniskorna tro allt1 som de stdse hrt bermmas och aldrig motsgas4 ,men r det frga om den lefvande tro1 som bestmmer vrt handlingsstt1 s tro de p dem jmt upp s mycket1 som det r brukligt att handla efter dem4 ,satserna sdana de st dr ro tjnliga att sl motstndare med2 och det frsts1 att de om mjligt framstllas ssom skl fr hvad hlst personer gra1 som de anse bermligt4 ,men om ngon ville pminna dessa mnniskor om1 att samma satser fordra en ondlighet af saker1 som de aldrig ens tnkt p att gra1 s skulle han drp ingenting annat vinna n att bli rknad bland dessa fga omtyckta personer1 hvilka lgga an p att vara bttre n annat folk4 ,trossatserna hafva intet inflytande p vanliga beknnare1 ro icke en makt i deras sjlar4 ,man har af gammal vana en viss vrdnad fr ljudet af dem1 men ingen knsla1 som kan gra dem lefvande i sinnet4 ,och nr det gller handling1 ser man sig omkring efter ,a eller ,b fr att erfara1 huru lngt man br g uti att lyda ,kristus4 ,vi kunna vara frvissade om1 att frhllandet bland de frsta kristne icke var sdant utan helt annorlunda4 ,hade det varit s1 skulle kristendomen aldrig hafva uppvxt frn en obetydlig sekt bland de fraktade judarna till det romerska vldets religion4 ,nr deras fiender sade3 se1 hur de kristna lska hvarandra 7en anmrkning1 som sannolikt ingen skulle gra numera71 hade dessa skerligen en mycket lifligare knsla af hvad deras tro innebar1 n de ngonsin sedan haft4 ,och detta r sannolikt hufvudorsaken drtill1 att kristendomen nu gr s sm framsteg i att utstrcka sitt omrde och nnu efter aderton rhundraden nstan uteslutande r inskrnkt till europeerna och deras afkomlingar4 ,och bland de strngt religisa1 hvilka hafva mycket allvar med sina lror och fsta mycket strre betydelse vid dem1 n folk i allmnhet gr1 hnder det vanligen1 att den del af deras troslra1 som slunda r jmfrelsevis lefvande fr deras sinnen1 r den1 som frskrifver sig frn ,luther1 ,calvin eller ,knox eller ngon annan sdan person1 som str deras egen karaktr mycket nrmare4 ,hvad ,kristus lrt har dremot endast en passiv tillvaro i deras sinnen1 och stadkommer knappast ngon annan vrkan n den1 som blotta hrandet af s krleksfulla och milda ord medfr4 ,det finnes utan tvifvel mnga skl1 hvarfr de lror1 som ro utmrkande fr en sekt1 bibehlla mera lifaktighet n de1 som ro gemensamma fr alla sekter1 och hvarfr religionslrarna gra sig strre mda att hlla de frras betydelse vid lif4 ,men en orsak r fr visso den1 att dessa utmrkande lror ro omtvistade och oftare mste frsvaras mot uppenbara vedersakare4 ,nr ingen fiende lngre r inom synhll1 inslumra bde lrare och lrjungar p sin post4 ,det samma gller i allmnhet taget om alla traditionela lror -- sdana1 som innehlla vishets- och lefnadsregler1 lika vl som moral och religion4 ,i hvarje sprk och litteratur finnas en mngd allmnna satser om lifvet1 bde om hvad det r1 och hur man dri br uppfra sig2 satser som hvar och en knner till1 hvar och en upprepar eller hr med bifall och hvilka betraktas som erknda sanningar1 men hvilkas betydelse de flste frst d lra inse1 nr erfarenheten 7och vanligen en smrtsam erfarenhet7 gjort dem till en vrklighet fr dem4 ,huru ofta hnder det icke1 att smrtan af ngon ofrutsedd olycka eller missrkning kommer en person att uti sitt minne terkalla ngot ordsprk eller allmnt talestt1 som han knt sedan barndomen och hvars mening skulle hafva bevarat honom frn denna olycka1 om han ngonsin frut hade frsttt den s1 som han nu gr4 ,hrtill finnas visserligen andra orsaker n frnvaron af meningsutbyte3 mnga sanningars mening kan icke till fullo frsts1 frr n personlig erfarenhet gjort den till vr egendom4 ,men fven dessas mening skulle hafva blifvit mycket bttre insedd och det som blifvit insett1 mycket djupare inprglats i sjlen1 om mnniskor vore vana vid att hra skl uppstllas fr och emot en sak af personer1 som frst den4 ,mnniskornas olyckliga bjelse att upphra att tnka fver det1 som de icke lngre tvifla p1 r orsaken till hlften af deras misstag4 ,en samtida frfattare uttrycker sig ganska trffande1 d han talar om en afgjord sikts djupa smn4 ,huru8 torde ngon frga1 r d frnvaron af enstmmighet ett oeftergifligt villkor fr sann kunskap8 r det ndvndigt1 att en del af mnniskoslktet skall framhrda i villfarelse1 fr att andra skola sttas i stnd att uppn sanningen8 ,mste en troslra upphra att vara vrklig och lefvande1 s snart den blifvit allmnt antagen1 och r aldrig en sats fullkomligt insedd och frstdd1 s framt icke ngot tvifvel drp kvarstr8 ,s snart mnniskorna enhlligt antagit en sanning1 mste d denna sanning g under i deras inre8 ,man har hittills trott1 att upplysningens hgsta ml och sknaste resultat skulle vara att mer och mer ena mnniskorna i knnedomen om alla viktiga sanningar2 -- skall d upplysningen rcka blott s lnge1 som den nnu icke fullbordat sitt vrk8 ,skola stridens frukter g frlorade1 s snart segern blifvit fullstndigt vunnen8 ,jag pstr icke ngot sdant4 ,under mnsklighetens framtskridande skall antalet af de lrosatser1 hvilka icke lngre omtvistas eller betviflas1 stndigt tillvxa2 och mnniskoslktets lycka skulle nstan kunna mtas efter antalet och vikten af de sanningar1 som ntt den punkt1 att de lmnas oantastade4 ,att i den ena punkten efter den andra hvarje allvarlig strid upphr1 r ett ndvndigt skede uti en menings stadgande2 ett stadgande1 som r lika vlgrande om meningen r sann1 som farligt och olycksbringande om den r falsk4 ,men ehuru denna gradvisa frminskning af meningsskiljaktighetens omrde r ndvndig i detta ords bda bemrkelser1 i det den r p en gng oundviklig och oundgnglig1 s ro vi drfr icke tvungna att antaga1 att alla dess fljder mste vara vlgrande4 ,frlusten af ett s viktigt hjlpmedel till en vrklig och lefvande uppfattning af sanningen1 som det1 hvilket ligger i ndvndigheten af att stndigt vara redo att frklara den fr och frsvara den mot vedersakare1 r visserligen icke tillrcklig att uppvga vinsten af dess allmnna erknnande2 men r dock ett icke obetydligt afdrag frn denna vinst4 ,dr man icke lngre ger denna frdel1 vore det enligt min sikt nskvrdt1 att mnniskoslktets lrare frskte att skaffa en ersttning drfr1 att de vidtoge ngon anordning fr att gra frgans svrigheter lika klara och lefvande fr lrjungens medvetande1 som om de framkastades emot honom af ngon fr hans omvndelse ifrande kmpe fr den motsatta sikten4 ,men i stllet fr att ska utfinna nya metoder fr detta ndaml1 hafva de ltit de metoder g frlorade1 som man fordom gde4 ,den sokratiska dialektiken1 p hvilken vi hafva ett s storartadt exempel uti ,platos dialoger1 var en metod af detta slag4 ,den var egentligen en negativ diskussion om filosofiens och lifvets stora frgor1 som med fullndad skicklighet var inrttad i det syfte att fvertyga hvem som hlst1 som endast tillgnat sig den hrskande meningens allmnna talestt1 att han icke frstod saken1 att han hittills icke fst ngon bestmd mening vid de lror1 han beknde2 p det att han1 nr han blef varse sin okunnighet1 skulle finna den vg1 hvarp han kunde ern en fast fvertygelse1 grundad p en klar uppfattning af svl lrornas mening som af bevisen fr dem4 ,disputationerna i medeltidens skolor hade ett ngot liknande ndaml4 ,de syftade1 att man skulle kunna frskra sig om1 att lrjungen frstode sin egen mening och 7ssom en ndvndig frutsttning hrfr7 den motsatta sikten och slunda kunna frsvara den frra och vederlgga den senare4 ,dessa disputationer hade emellertid det obotliga felet1 att de grundsatser1 till hvilka man vdjade1 voro hmtade frn auktoriteter1 icke ur frnuftet2 och fven ssom fning fr frstndet voro de i hvarje afseende underlgsna den mktiga dialektik1 som utbildade frstndet hos ,sokrates' lrjungar4 ,men den modrna bildningen har bda slagen att tacka fr vida mer n man vanligen r bjd att medgifva2 och den nuvarande uppfostringsmetoden har intet1 som i minsta mn erstter ngondera4 ,en person1 som erhller all sin undervisning af lrare eller ur bcker1 undgr kanske frestelsen att lta sig nja med det1 som han slunda ftt inpluggat1 men han ndgas icke att hra bda parterna4 ,i fljd hraf r det fretrdet att knna bda sidornas sikter fven bland tnkare lngt ifrn allmn4 ,och den svagaste delen af det1 som hvar och en sger till frsvar fr sina sikter1 r den1 hvarmed han afser att bemta invndningar4 ,det r en vana nu fr tiden att tala fraktligt om negativ kritik -- d4 v4 s4 den1 som uppvisar bristerna i teorier och missfrhllanden i det praktiska lifvet1 utan att framstlla positiva sanningar4 ,en sdan negativ kritik skulle visserligen vara torftig nog ssom slutresultat2 men ssom ett medel att uppn positiv kunskap eller en fvertygelse1 som r vrd detta namn1 kan den icke skattas fr hgt4 ,och till dess mnniskorna ter systematiskt fvas i en sdan negativ kritik1 skall det finnas blott ett ftal stora tnkare och fverhufvud taget en lg intellektuel stndpunkt inom alla forskningsgrenar utom matematik och naturvetenskap4 ,i inga andra mnen frtjnar ngons meningar namnet kunskap1 s vida han icke1 antingen frmdd drtill af andra eller sjlfmant1 genomgtt samma andliga process1 som skulle hafva varit oundviklig1 i fall han hade utkmpat en meningsstrid med vrkliga motstndare4 ,huru ofrnuftigt r det d icke att1 nr det af sig sjlft erbjudes oss1 lmna sido det1 som r s oersttligt och s svrt att stadkomma i fall det saknas4 ,om det sledes finnes personer1 hvilka bestrida en hrskande sikt1 eller skulle gra det1 om det tilltes dem af lagen och allmnna meningen1 s bra vi tacka dem drfr1 uppmrksamt lyssna till dem1 och gldja oss fver1 att ngon vill gra fr oss1 hvad vi annars sjlfva med mycket strre besvr borde ska stadkomma1 om vi fste ngon vikt vid fastheten och lifaktigheten af vr fvertygelse4 ----- ,fotnot #aa3 ,den geocentriska teorien antager1 att solen och planeterna rra sig omkring jorden1 den heliocentriska1 att jorden och de friga planeterna rra sig omkring solen4 -- ,den flogistiska teorien lrde1 att kroppar vid frbrnning frlora ett gasformigt mne 7flogiston71 som frut fanns uti dem2 den nyare sikten antager1 att i stllet en kemisk frening med syrgas drvid ger rum4 fvers4 #d4 ,stridiga sikter ro vanligen endast delvis sanna eller delvis falska4 ,det terstr nnu att tala om en af hufvudorsakerna till att meningsskiljaktighet r nyttig och skall fortfara att vara det nda till dess mnniskoslktet har uppntt en grad af andlig utveckling1 som fr nrvarande synes vara omtligt aflgsen4 ,vi hafva hittills betraktat endast tvnne mjligheter3 att den rdande meningen kan vara falsk och fljaktligen ngon annan mening sann2 eller att den rdande meningen r sann1 i hvilket fall en konflikt med den motsatta villfarelsen r af vsentlig vikt fr en klar uppfattning och liflig knsla af dess sanning4 ,men det finnes ett tredje fall1 som r vanligare n ngot af de frra1 nmligen d stridiga meningar i stllet fr att vara den ena sann och den andra falsk1 dela sanningen sins emellan s1 att den ktterska sikten r gnad att fullstndiga den sanning1 hvaraf den antagna sikten endast innehller en del4 ,gngse sikter om saker1 som icke ro omedelbart tillgngliga fr de yttre sinnena1 ro ofta sanna1 men innehlla sllan eller aldrig hela sanningen4 ,de ro en del af sanningen1 stundom en strre stundom en mindre del1 men fverdrifna1 frvrngda och skilda frn de sanningar1 af hvilka de borde tfljas och begrnsas4 ,ktterska meningar andra sidan hra vanligen till de undertryckta och frsummade sanningar1 hvilka slitit de band1 som hllit dem bundna1 och antingen ska att frlikas med den sanning1 som kan ligga uti det allmnna frestllningssttet1 eller stta sig upp dremot med lika stort ansprk p ofelbarhet1 som om de innehlle hela sanningen4 ,det senare fallet hade hittills varit det vanliga1 ty ensidighet har alltid varit regel bland mnniskorna och mngsidighet undantag4 ,vid ett omslag i allmnna meningen stiger drfr vanligen en del af sanningen tillbaka1 d en annan framtrder4 ,till och med framsteg1 som skulle lgga en ny sanning till de gamla1 stta fr det msta endast en ofullstndig sanning i stllet fr en annan sdan2 och frbttringen bestr hufvudsakligen druti1 att det nya fragmentet af sanning r mera behfligt1 mera lmpat efter tidens kraf n det1 som det erstter4 ,och d de hrskande sikterna1 fven om de hvila p en sann grund1 ro s ofullstndiga1 s borde hvarje sikt1 som innehller ngot af den del af sanningen1 som en hrskande mening frbiser1 betraktas ssom dyrbar1 huru bristfllig och frvirrad den n m vara fr frigt4 ,ingen som lugnt bedmer mnskliga angelgenheter1 borde finna ngon anledning att harmas fver1 att de1 som bringa till vr knnedom sanningar1 dem vi i annat fall skulle hafva frbisett1 frbise ngra af dem1 som vi inse4 ,snarare skall han betnka1 att s lnge den allmnt erknda sanningen r ensidig1 r det mera nskvrdt n ljes1 att fven den icke erknda sanningen har ensidiga frsvarare4 ,ty sdana ro vanligen de mst energiska och de som hafva strsta utsikten att draga en motstrfvig uppmrksamhet till det korn af vishet1 som de framstlla1 ssom vore det hela sanningen4 ,nr slunda t4 ex4 under #agjj-talet nstan alla bildade och alla de obildade1 som leddes af de frra1 voro frsjunkna i beundran fr den s kallade civilisationen och fr den modrna vetenskapens1 litteraturens och filosofiens under1 och d de i sitt fverskattande af olikheten mellan samtidens och forntidens mnniskor invaggade sig i den tron1 att hela skillnaden var till deras egen frdel1 s var det med en srdeles vlgrande vrkan1 som ,rousseau's paradoxer slogo ned som bomber midt ibland dem och skingrade den kompakta massan af ensidiga sikter samt tvungo dess spillror att terfrena sig i en bttre form och med upptagande af nya bestndsdelar4 ,icke drfr1 att de hrskande sikterna p det hela taget voro fjrmare frn sanningen n ,rousseau's4 ,tvrtom1 de voro henne nrmare1 de innehllo mera positiv sanning och mycket mindre villfarelse4 ,men det fanns i ,rousseau's lror en betydlig mngd af just de sanningar1 som den hrskande opinionen saknade2 dessa hafva frts med uti sikternas strm och utgra den aflagring1 som ligger kvar1 sedan floden sjunkit undan4 ,att enkelhet i lefnadssttet r af hgt vrde1 att ett konstlat sllskapslifs tvng och hyckleri har ett demoraliserande inflytande1 ro tankar som aldrig utslocknat i odlade sinnen sedan ,rousseau utgaf sina skrifter2 och de skola i sin tid utfva sin tillbrliga vrkan1 ehuru de fr nrvarande behfva hfdas lika vl som ngonsin1 och hfdas med handling1 ty ord hafva i denna sak nstan uttmt sin vrkan4 ,med afseende p samhllsfrgor ter r det ett nstan allmnt frestllningsstt1 att ett parti fr upprtthllande af den bestende ordningen och ett parti fr framtskridande och reform bda ro ndvndiga frutsttningar fr ett sundt samhllstillstnd2 tills endera har utvidgat sin andliga synvidd drhn1 att det p samma gng blir ett ordnings- och framstegsparti1 som frstr skilja emellan det1 som br bevaras och det1 som br frkastas4 ,hvartdera af dessa partier hrleder sin nytta frn det andras bristflligheter2 men det r till stor del oppositionen frn motpartiet1 som hller dem bda inom sunda och frnuftiga grnser4 ,s framt icke de meningar1 som gynna demokrati och aristokrati1 frmgenhet och jmlikhet1 samarbete och konkurrens1 lyx och umbrande1 socialism och individualism1 frihet och disciplin och alla andra stende motsatser uti det praktiska lifvet1 uttalas lika fritt och frfktas och frsvaras med lika skicklighet och kraft1 r det ingen utsikt1 att bda elementen skola erhlla sitt tillbrliga inflytande2 den ena vgsklen skall alltid ndvndigt g upp1 nr den andra sjunker4 ,i det praktiska lifvet r sanningen i s hg grad en frga om frlikning af motsatser1 att endast f personer ro nog skarpsinniga och opartiska att genom en dylik jmkning nrma sig det rtta1 och detta mste erns genom den vldsamma processen af ett flttg mellan stridande1 som fkta under fientliga banr4 ,om uti ngon af de nyss upprknade ppna frgorna endera sikten har bttre ansprk p icke blott att frdragas utan att uppmuntras och understdjas1 s r det den1 som fr tillfllet rkar tillhra minoriteten4 ,ty det r denna sikt1 som vid ifrgavarande tillflle representerar de frsummade intrssena1 den del af mnsklig lycka1 som r i fara att icke tillgodoses som sig br4 ,jag vet1 att i vrt land ingen ofrdragsamhet utfvas mot olika tnkande i de flsta af dessa frgor4 ,jag har anfrt dem fr att genom talrika och erknda exempel visa allmngiltigheten af den satsen1 att endast genom meningsskiljaktighet r det under mnniskoslktets nuvarande tillstnd ngon utsikt fr sanningens alla sidor att blifva tillgodosedda4 ,om personer finnas1 som bilda ett undantag frn vrldens skenbara enhllighet i ngon frga1 s r det alltid sannolikt1 att1 fven om vrlden har rtt1 de1 som afvika1 hafva ngonting att sga1 som r vrdt att hras af de friga1 och att sanningen skulle frlora ngot genom deras tystnad4 ,man skall mhnda invnda3 ,men ngra allmnt antagna grundsatser1 i synnerhet uti de hgsta och viktigaste frgor1 ro mera n halfsanningar4 ,den kristna sedelran till exempel r hela sanningen i frga om moralen1 och om ngon frkunnar en moral1 som afviker drifrn1 s r han helt och hllet p villovgar4 ,som detta fall i praktiskt hnseende r det viktigaste af alla1 s kan intet lmpa sig bttre fr en prfning af den allmnna grundsatsen4 ,men innan vi underska1 hvad den kristna sedelran r eller icke r1 r det ndvndigt att bestmma1 hvad som menas med uttrycket den kristna sedelran4 ,om man drmed menar ,nya ,testaments sedelra1 s frundrar det mig1 att ngon1 som erhllit sin kunskap drom direkt ur denna bok1 kan antaga1 att den gaf sig ut fr eller var mnad att innefatta en fullstndig sedelra4 ,evangelierna hnfra sig alltid till en frut befintlig sedelra och inskrnka sina freskrifter till de punkter1 dr denna borde rttas eller ersttas genom mera omfattande och hgre4 ,de uttrycka sig drjmte i mycket allmnna ordalag1 ofta omjliga att tolka efter bokstafven och som besitta snarare poesiens eller vltalighetens frmga att gra intryck1 n en lagstiftnings noggrannhet4 ,att drur upprtta en etisk lrobyggnad har aldrig varit mjligt1 utan att man tagit ,gamla ,testamentet till hjlp1 ett system1 som visserligen r utarbetat1 men i mnga afseenden barbariskt och afsett fr barbariska folk4 ,paulus1 en frklarad fiende till detta judarnas stt att tolka och fullstndiga mstarens lra1 hnfr sig likaledes till en frut befintlig sedelra1 nmligen grekernas och romarnas2 och hans rd till de kristna ro i betydlig mn ett frsk att lmpa sig efter denna1 till och med i den utstrckning1 att han ppet gillar slafveriet4#ab ,det som kallas kristen men hllre borde heta teologisk moral1 r icke ,kristus' och apostlarnas vrk1 utan har ett mycket senare ursprung4 ,den har smningom blifvit uppbyggd af den katolska kyrkan under de fem frsta rhundradena1 och ehuru den icke obetingat antagits af protestanterna har den dock blifvit mycket mindre frndrad af dem1 n man kunnat vnta4 ,i allmnhet hafva de njt sig med att skra bort de tillgg1 som blifvit gjorda under medeltiden1 och hvarje sekt har ersatt dem med nya tillgg1 lmpade efter sin tid och sina bjelser4 ,att mnniskoslktet str i en stor tacksamhetsskuld till denna sedelra och dess frsta frkunnare1 r jag den siste att vilja frneka2 men jag drar icke i betnkande att pst1 att den i mnga viktiga punkter r ofullstndig och ensidig1 och s framt ej ider och knslor1 hvilka icke erknnas af den1 hade deltagit i utvecklingen af det europeiska lifvet och karaktren1 skulle de mnskliga angelgenheterna nu befinna sig i ett vida smre tillstnd n de gra4 ,den kristna moralen 7nmligen hvad man kallar s7 br helt och hllet prgeln af en reaktion2 den r till stor del en protest emot hedendomen4 ,dess ideal r snarare negativt n positivt2 passivt snarare n aktivt2 oskuld snarare n storsinthet2 ett undflyende af det onda snarare n ett ihrdigt fullfljande af det goda4 ,man har trffande anmrkt1 att i dess freskrifter budet du skall icke otillbrligt fvervger budet du skall4 ,i sin fasa fr sinnligheten har den gjort askesen#ac och sedan1 genom en s smningom skeende jmkning af denna1 laguppfyllelsen till sin afgud4 ,den framhller hoppet om saligheten och fruktan fr helvetet ssom rtta och tjnliga bevekelsegrunder fr ett dygdigt lif4 ,i detta afseende str den lngt under de bsta af forntidens sedelror och den gr allt1 hvad den kan fr att gifva sedligheten en i grunden sjlfvisk karaktr1 i det den skiljer hvarje mnniskas pliktknsla frn hennes medmnniskors intrssen1 utom fr s vidt egennyttiga bevekelsegrunder bjuda henne att se dem till godo4 ,den r hufvudsakligen en lra om passiv lydnad2 den inskrper undergifvenhet fr alla faktiskt bestende myndigheter1 hvilka vi visserligen icke bra lyda1 nr de lgga oss ngot1 som religionen frbjuder1 men mot hvilka vi dock icke bra gra motstnd1 n mindre uppror1 fven om de tillfoga oss aldrig s stora orttvisor4 ,och under det att plikter emot samhllet i de bsta hedniska folks moral intaga ett oproportionerligt stort rum och otillbrligt inkrkta p individens rttmtiga frihet1 s r uti den rent kristna etiken hela detta omrde af frpliktelser knappt omnmt eller erknt4 ,det r i ,koranen#ad1 icke i ,nya ,testamentet1 som vi lsa fljande sats3 ,en hrskare1 som stter en person till en syssla1 d det uti hans rike finnes en annan person1 som r dugligare drtill1 syndar emot ,gud och emot staten4 ,den lilla hnsyn1 som enligt vra nuvarande seder tages till idn om plikter mot det allmnna1 hrrr frn grekiska och romerska1 icke frn kristna kllor2 liksom ock i det enskilda lifvets moral -- hvad som kan finnas af sjlsstorhet1 personlig vrdighet och till och med hedersknsla hrrr frn den rent mnskliga1 icke religisa sidan af vr uppfostran och aldrig skulle hafva kunnat vxa upp ur moraliska grundsatser1 enligt hvilka den enda frtjnst1 som ppet erknnes1 r lydnad4 ,jag pstr lika litet som ngon1 att dessa brister med ndvndighet vidlda den kristna sedelran1 p hvilket stt hon n m uppfattas1 eller att de mnga uti ett fullstndigt moraliskt system oundgngliga satser1 som hon saknar1 icke skulle kunna lta frena sig med henne4 nnu mindre skulle jag vilja pst detta om ,kristus' egna lror och freskrifter4 ,jag tror1 att ,kristus' ord ro allt1 som de1 fr s vidt jag kan frst1 voro mnade att vara2 att de icke ro ofrenliga med ngot1 som en omfattande moral fordrar2 att allt1 som r frtrffligt i moraliskt afseende1 kan inlggas uti dem1 utan att man gr mera vld p deras ordalag n som hvar och en gjort1 hvilken skt ur dem uppbygga ett praktiskt system af lefnadsreglor4 ,men det r i fullkomlig fverensstmmelse hrmed att antaga1 att de endast innehlla1 och voro afsedda att innehlla en del af sanningen2 att mnga viktiga delar af den hgsta sedlighet icke tillgodoses eller ens syftas i de lror af kristendomens stiftare1 som traditionen bevarat1 och att de blifvit fullkomligt sidosatta i det moraliska system1 som den kristna kyrkan upprttat p grundvalen af dessa lror4 ,om det frhller sig s1 r det efter min sikt ett stort misstag att framhrda uti frsket att i den kristna lran finna de fullstndiga regler fr vrt handlingsstt1 hvilka dess upphofsman blott ville hfda och upplifva1 men endast delvis sjlf framstlla4 ,jag tror1 att denna ensidiga uppfattning r p vg att blifva ett stort ondt i praktiskt hnseende1 drigenom att den i hg grad frsvagar vrkan af den moraliska undervisning och uppfostran1 som s mnga vlmenande personer nu omsider bemda sig om att stadkomma4 ,jag fruktar hgeligen1 att om man sker utbilda sitt frstnd och sina knslor efter en uteslutande religis frebild1 och lmnar sido dessa vrldsliga mnster 7som de m kallas i brist p ett bttre namn71 hvilka frut gde bestnd vid sidan af den kristna sedelran och kompletterade henne1 i det de mottogo ngot af hennes ande och i henne ingto ngot af sin1 s skall resultatet blifva1 och r redan nu1 en lg1 krypande och slafvisk karaktr1 hvilken1 hur den n m underkasta sig det1 som den anser vara den hgsta viljan1 likvl r ofrmgen att hja sig till eller med sympati omfatta frestllningen om den hgsta godheten4 ,jag tror1 att andra etiska system n de1 som kunna hrledas frn uteslutande kristna kllor1 mste ga bestnd vid sidan af den kristna etiken1 fr att stadkomma mnsklighetens moraliska pnyttfdelse2 och att det kristna systemet icke utgr ngot undantag frn den regeln1 att s lnge mnniskofrnuftet r ofullkomligt1 fordrar sanningens intrsse meningsskiljaktighet4 ,det r icke ndvndigt1 att man behfver ringakta de moraliska sanningar1 som kristendomen innehller1 drfr att man upphr att ringakta dem1 som den icke innehller4 ,dr en sdan frdom eller ensidighet ger bestnd1 r den utan gensgelse ett ondt2 men ett ondt1 som vi icke alltid kunna hoppas att undg1 utan mste betrakta ssom priset fr ett ovrderligt godt4 ,mot de ansprk1 som en del af sanningen gr p att vara hela sanningen1 br och mste man emellertid protestera2 och om en reaktionr impuls skulle gra dem1 som protestera1 i sin tur orttvisa1 s m denna ensidighet beklagas1 men mste frdragas4 ,om de kristna vilja lra fritnkare att vara rttvisa emot kristendomen1 s borde de sjlfva vara rttvisa mot fritnkarna4 ,det kan icke lnda sanningen till ngon gagn att blunda fr det faktum1 som r knt af alla1 hvilka hafva den ringaste kunskap om litteraturhistorien1 att en stor del af de dlaste och mst vrdefulla sedliga lrdomar ro ett vrk icke blott af mn1 som ej knde1 utan fven af mn1 som knde och frkastade den kristna lran4 ,jag vill icke pst1 att fven den mst oinskrnkta frihet uti att framstlla alla mjliga sikter skulle gra slut p olgenheterna af religist eller filosofiskt sektvsende4 ,om personer med inskrnkt frstnd allvarligt omfatta en sanning1 s kan man vara viss p1 att den skall komma att frfktas och i mnga hnseenden efterlefvas s1 som om ingen annan sanning funnes till i vrlden1 eller tminstone ingen1 som kunde begrnsa eller modifiera den frra4 ,jag vet ganska vl1 att alla sikter hafva en bengenhet att blifva ensidiga1 och att denna bengenhet icke kan afhjlpas fven genom det friaste meningsbyte utan till och med ofta kas och tillvxer drigenom1 i det att sanningar1 som borde hafva insetts men ej blifvit insedda1 frkastas med desto strre hftighet1 emedan de framstllts af personer1 hvilka man betraktar som motstndare4 ,men det r icke p lidelsefulla partigngare utan p lugnare och mera opartiska skdare af striden1 som denna brottning af olika meningar utfvar sin vlgrande vrkan4 ,icke uti den vldsamma striden mellan delar af sanningen1 utan uti det tysta undertryckandet af dess ena hlft ligger det onda1 som man br frukta4 ,det finnes alltid hopp1 d personer ndgas hra bda partierna1 men det r d de endast lyssna till den ena parten1 som villfarelser stelna till frdomar och sanningen sjlf upphr att hafva sanningens vrkan1 i det den genom fverdrift frvandlas till osanning4 ,och alldenstund f sjlsegenskaper ro mera sllsynta n den domarefrmga1 som kan flla ett rttvist utslag mellan tv parter1 af hvilka blott den ena har ngon advokat till sitt frsvar1 s har sanningen utsikt att segra endast i den mn hvarje sida draf1 hvarje mening1 som innehller ngon del af sanningen1 icke blott finner frsvarare1 utan fven frsvaras s1 att den kan gra sig hrd4 99 99 99 99 99 ,vi hafva nu visat1 att tanke- och yttrandefrihet r ndvndig fr mnsklighetens andliga vlgng 7p hvilken all annan vlgng beror71 och det p fyra srskilda grunder1 som vi vilja i korthet sammanfatta3 ,fr det frsta3 ,vi kunna icke veta1 om icke den sikt1 som undertryckes1 mjligen r sann2 att frneka detta r att gra ansprk p ofelbarhet4 ,fr det andra3 fven om den undertryckta sikten skulle vara en villfarelse1 kan den innehlla och innehller mycket ofta en del af sanningen2 och eftersom den allmnna eller hrskande meningen i en frga sllan eller aldrig omfattar hela sanningen1 r det endast genom kampen mellan motsatta meningar1 som den ofullstndiga sanningen har ngon utsikt att fullstndigas4 ,fr det tredje3 ,till och med om den rdande meningen skulle vara icke blott sanning utan hela sanningen1 s skall den1 s fram icke dess kraftiga och allvarliga bekmpande tilltes och vrkligen ger rum1 hos de flsta1 som antaga den1 endast blifva ett slags frdom1 enr man icke frstr eller frgar efter dess frnuftiga grunder4 ,och icke blott detta utan1 fr det fjrde1 sikten sjlf kommer d i fara att g frlorad eller blifva maktls och berfvad sitt lifgifvande inflytande p karaktr och handlingsstt2 dogmen fvergr till en rent yttre beknnelse1 som icke frmr vrka ngot godt1 utan endast hindrar en vrklig och innerlig fvertygelse att vxa upp ur frnuft eller personlig erfarenhet4 ----- ,fotnot #ab3 ,i brefvet till ,filemon4 fvers4 ,fotnot #ac3 ,sjlfplgeri1 spkning4 fvers4 ,fotnot #ad3 ,muhamedanernas bibel4 ,se ,verdandis smskr4 n3o #c1 ,herman ,almkvist1 ,koranen4 fvers4 #e4 ,slutord till dem1 som visserligen medgifva yttrandefrihet1 men blott om den anvndes p ett hofsamt och rligt stt4 ,innan vi lmna frgan om tankefriheten1 torde det vara lmpligt att fsta ngot afseende vid dem1 som visserligen medgifva1 att uttalandet af hvilken mening som hlst br tilltas1 men endast p det villkor1 att det sker p ett hofsamt stt1 och att grnserna fr ett rligt meningsutbyte icke fverskridas4 ,mycket kunde sgas om omjligheten af att bestmma1 hvar dessa grnser i s fall borde dragas4 ,ty om det afgrande hrvid vore1 att de1 hvilkas mening man anfaller1 anse sig frnrmade1 s visar1 som jag tror1 erfarenheten1 att detta ger rum1 s ofta anfallet r kraftfullt och vrksamt1 och att hvarje motstndare1 som anfaller dem hftigt1 och hvilken de hafva svrt att bemta1 synes dem vara en ofrsynt motstndare1 i synnerhet om han visar vrme fr sin sak4 ,men ehuru denna anmrkning r mycket viktig i praktiskt afseende1 gr den helt och hllet upp uti ett annat1 mycket viktigare inkast4 ,det stt1 hvarp en sikt frfktas1 kan utan tvifvel1 fven om sikten r sann1 vara mycket klandervrdt och m i s fall med rtta strngt tadlas4 ,men de viktigaste fvertrdelserna i detta afseende ro af den beskaffenhet1 att det r nstan omjligt att leda dem i bevis annat n d ngon tillflligtvis sjlf frrder sig4 ,de svraste felen ro sofistisk bevisning1 undanhllande af fakta och skl1 frvrngning af sakfrhllanden eller misstydning af den motsatta sikten4 ,men allt detta utfres1 fven i sin svraste form1 s ofantligt ofta i fullkomligt god tro af personer1 hvilka icke anses ssom okunniga eller oskickliga1 att det sllan r mjligt att p tillrckliga grunder med godt samvete stmpla en dylik falsk framstllning ssom ens moraliskt straffvrd2 och nnu mindre br lagen blanda sig uti detta slags polemiska frseelser4 ,hvad ter angr det1 som vanligtvis frsts med ofrsynt diskussion1 nmligen skymford1 sarkasmer1 personliga frolmpningar och dylikt1 s skulle aflysandet af dessa vapen frtjna mera sympati1 om man ngonsin fresloge att frbjuda dem lika mycket p bda sidor4 ,men hvad man nskar r endast att inskrnka deras anvndning mot den hrskande meningen4 ,gent emot minoritetens mening ter kunna de icke blott anvndas utan allmnt ogillande1 utan frskaffa i allmnhet den1 som nyttjar dem1 berm fr redligt nit och rttmtig frtrytelse4 ,och dock1 hvilken skada deras anvndande n m medfra1 r den strst1 nr de brukas emot den jmfrelsevis frsvarslse2 och hvilken den oberttigade frdel n m vara1 som kan dragas af detta stt att frfkta en sikt1 tillfaller den nstan uteslutande de hrskande meningarna4 ,den svraste ofrrtt af detta slag1 som kan begs under en meningsstrid1 r att brnmrka den1 som frsvarar den motsatta sikten1 ssom en dlig och omoralisk mnniska4 ,fr tillvitelser af detta slag ro srskilt de utsatta1 som hysa en misshaglig sikt4 ,ty de ro i allmnhet f till antalet och hafva obetydligt inflytande1 och ingen annan n de sjlfva r synnerligen intrsserad af att se till1 att rttvisa gres dem4 ,men det ligger i sakens natur1 att bruket af detta vapen r frnekat dem1 som anfalla en hrskande sikt2 ty de kunna aldrig anvnda det utan att skada sig sjlfva och1 fven om de kunde det1 skulle de drigenom endast frsmra sin sak4 ,i allmnhet kunna aldrig meningar1 som ro motsatta de allmnt antagna1 gra sig hrda med mindre n att de uttryckas i utskt hofsamma ordalag och med det mst sorgflliga undvikande af ondiga frnrmelser2 och frn denna regel kunna de knappast ngonsin ens i ringa mn afvika utan att frlora mark4 ,dremot afskrcker ett obegrnsat tadel frn den hrskande meningens sida p ett mycket vrksamt stt personer frn att antaga afvikande sikter och lyssna till dem1 som framstlla sdana4 ,i sanningens och rttvisans intrsse vore det drfr af lngt mera vikt att inskrnka det senare anvndandet af nedsttande ordalag n det frra4 ,om man vore ndsakad att vlja1 s vore det t4 ex4 mycket viktigare att frhindra srande angrepp mot otron n mot religionen4 ,men det ligger i ppen dag1 att lag och myndigheter icke bra gra ngra som hlst inskrnkningar ngondera sidan4 ,den allmnna meningen dremot borde uttala sin dom efter omstndigheterna i hvarje srskilt fall2 s att den ogillar hvar och en1 hvilkendera sidan han n m tillhra1 som i sitt upptrdande brister i rlighet eller dagalgger illvilja1 skenhelighet eller ofrdragsamhet och efter frtjnst hedrar en hvar1 han m hysa hvilken sikt som hlst1 som har nog lugn att inse och nog heder att erknna hvad hans motstndare och deras meningar i vrkligheten ro1 utan att fverdrifva ngot till deras skada och utan att undanhlla ngot1 som talar eller kan anses tala till deras frdel4 ,hri bestr den offentliga diskussionens sanna moral2 och om den ocks ofta krnkes1 s glder jag mig likvl t den tanken1 att mnga finnas1 som till stor utstrckning iakttaga den1 och nnu flere1 som samvetsgrant strfva att nrma sig densamma4 ,,transcriber',s ,,notes #a4 ,on p4 #c corrected vilkor to villkor4 #b4 ,on p4 #bh corrected ettera to ettdera4 #c4 ,silently corrected simple typographical errors4 #d4 ,retained anachronistic and non-standard spellings as printed4 #e4 ,enclosed italics font in underscores4