,,indernas ,f,,rest,,llningar ,,om ,,verldsskapelsen ,,jemf,,rda ,,med ,,finnarnes ,akademisk ,afhandling af ,otto ,donner ,helsingfors1 ,j4 ,c4 ,frenckell ,son1 #ahfc4 ,o du ,indras glnsande ga1 ,sprid ditt ljus i klyftornas dunkel1 ,att de hljande skuggor ,rdda flykta frn trakt till trakt4 ,indisk bn4 ,fr hvarje dag vinner ,turanismen1 det egendomliga medvetande som uttalar sig i de af ,castrn skallade ,altaiska folkens bde sprk och gudsmedvetande1 en allt strre betydelse4 ,det r ocks dess egendomliga natur1 som gifvit nya std fr den sigten1 att fven sprkmedvetandet har en ondlig utveckling1 dervid bestmningarna af syntetisk och analytisk blifva blotta genomgngsstadier ssom flera andra4 ,vid slutet af denna genom rtusenden sig strckande utvecklingskedja mter oss d en anad1 fven af ,bibeln framstlld enhet1 ssom den klla hvarur andens alla freteelser framqvlla4 ,och ju lngre forskningen gr1 desto klarare dagalgger hon1 att alla jordens folk hafva dragit sitt str till det stora bildningsarbetet1 som r mensklighetens4 ,slunda fr den turaniska anden sig anvisadt ett allt strre inflytande p de orientaliska kulturfolkens ldsta forntid genom lsningen af den bildskrift1 som klippvggarna vid ,eufrat och ,tigris visa fr vra undrande blickar4 ,likt sagans i frtrollad smn frsjunkna riken hafva de sofvit sin flertusenriga smn1 under det rike efter rike omkring dem och folk efter folk frsvunnit1 ssom fotspret i sanden bortsopas af kenvindarna4 ,men de vakna igen och visa1 att anden r evig1 om ock allt annat frgs4 ,genom den fullstndiga utredningen af dessa inskrifter skall ett hittills icke anadt ljus kastas fver ,asiens forntida lif4 nnu r icke afgjordt1 hvilken roll dervid kommer att tilldelas ,finnarne2 men fven andra n sprkliga frhllanden antyda1 att de fordom sttt i en liflig och nra berring med de ,ariska och ,semitiska folken1 och ,mytologin r i detta afseende icke minst vigtig4 ,den komparativa ,mytologin r en af de allra yngsta vetenskaper1 s ung1 att nnu hgst f arbeten deri finnas4 ,den stder sina jemfrelser och de resultater den vill draga ur dem p psykologin1 och utgr ifrn den satsen1 att andens utvecklingsgng hos folken liksom hos individerna r densamma4 ,de brja hvardera med den sinnliga skdningen och frestllningen1 hvarifrn de smningom fortg till begreppsbildning1 som fven den har en ondlig1 af frnuftets eviga lagar bestmd1 utvecklingsgng4 ,religionsfrestllningarna blifva d vid denna process ett uttryck af1 en index fr den hjd af andligt medvetande som hvarje folk har hunnit4 ,men det r klart1 att denna utvecklingsgng i verkligheten blir olika gestaltad af tusenfaldiga yttre omstndigheter4 ,det gifves vl fr alla folk blott samma sinneverld1 att med dess vexlande freteelser gras till ett hlje fr tanken2 men olikheten i lndernas klimat och fysiska beskaffenhet1 olika historiska frhllanden1 och framfrallt olikheten i sprk och det dermed rfda andliga medvetandet gra sig p ett mngfaldigt stt gllande4 ,man har derfre med rtta anfrt1 att gudsmedvetandet har sitt ldsta uttryck i sprket1 och att de mytologiska grundskdningarna isynnerhet finnas frebildade redan i detta1 den alltomfattande urdikten hos hvarje folk4 ,vi veta af historien1 att hvarje folk omfattat hufvudsakligen en grundprincip1 efter hvilken det gestaltat hela sitt lif1 eller ssom man vanligen sger1 att hvart och ett haft sin uppgift att utfra i verden4 ,s visar sig i ,persernas verldsskdning en ofrmedlad dualism mellan anden och materien1 det goda och det onda1 sammansluten hos ,judarna i tanken p ,jehovah1 den ene och ende1 infr hvilken betydelsen af det andra momentet1 materien1 nstan frsvinner4 ,i ,indien r man medveten af samma strngt sammanhllande enhet1 men hon fattas ssom immanent i verlden4 ,om nu samma grundprincip terfinnes hos ett annat folk1 omfattad ssom den ledande fr deras religions-frestllningar1 s kan man vl tnka sig1 att de uppsttt oberoende af hvarandra4 ,men om den befinnes vara genomfrd hos dem begge p ett fullt motsvarande stt1 i likartade frestllningar1 hvilka dock s mycket mste bero af tillflligheter1 kan jag tminstone tills vidare icke annat inse1 n att dessa folk mste hafva sttt i en liflig och innerlig berring4 ,om dertill nnu kommer1 att dessa grundskdningar ro liksom frebildade i sjelfva sprket1 t4ex4 i ,samojedernas ,num himmel och gud1 kas sannolikheten af denna berring nstan till visshet1 eller man kan fr hvardera antaga en gemensam urklla1 hvarur de begge druckit4 ,det r p grund af ofvan framstllda sigter1 som jag i nrvarande underskning trott mig finna de tydligaste spr af en innerlig och nra berring mellan ,inder och ,finnar4 ,men huruvida den skett omedelbart1 tilltror jag mig icke nu att kunna afgra4 ,dertill fordras en fregende jemfrelse fven med ,perserna1 fvensom en utredning af de friga ,asiatiska folkens1 isynnerhet ,chinesernas1 religionsfrestllningar4 ,man har ngongng fst uppmrksamheten vid det hos ,orientaler och ,finnar egendomliga hopandet af oerhrda massor i tid och rum1 lekandet med tusendetals r och verld p verld4 ,ltt insedt r dock1 att allt detta tillhr en stndpunkt af utveckling1 der medvetandet om andens sanna vsende ssom en inre makt nnu ej uppgtt1 utan frestllningen sker fr sig skdliggra hans ondlighet1 hans allestdesnrvaro genom ett mngfaldigande af det sinnliga mttet4 ,jag vill tillgga ngra ord om uppfattningen af den turaniska anden i ,tyskland4 ,bunsen sger i sin ,gott in der ,geschichte1#a att grundtskilnaden mellan det ariska och turaniska lifvet r den1 att det frra hvilar p en medveten1 tnkande uppfattning af verlden och det gudomliga1 d deremot det sednare stndigt fordrar att blifva frsatt i en viss inspiration1 hnryckning1 fr att komma i gemenskap med gudomen4 ,till flje deraf betraktar han vidare ,turaniern ssom den nnu icke utprglade ,ariern1 eller med andra ord1 ,ariern r den medvetna 7besonnene71 utprglade ,turaniern4 ,och i fverensstmmelse dermed blir fven1 vid framstllningen af mensklighetens historiska utveckling1 ,turanismens betydelse den1 att vara en frbindande lnk mellan ena sidan det chinesiska och andra det ariska medvetandet4 ,andra1 ssom t4ex4 ,wuttke1 anvisa ,turanismen en nnu lgre plats1 endast i historiens frsal4 ,begge dessa sigter hafva dock icke tillrckligt skl fr sig4 fverhufvud terfinnes hos hvarje naturfolk ett strfvande att genom konstlade medel frstta sig i en inspiration1 ett tillstnd olikt det vanliga4 ,bunsen sjelf anfr den berusande ,somadrycken hos ,iranier och deras stamfrvandter1 samt besvrjelserna och trollformlerna i ,zoroasters och ,vedornas religion1 jemte dylikt hos ,greker och ,italer4 ,och hvad det ostrda drmlifvet betrffar1 s har det icke p jordens rund funnits ngon motsvarighet till den ariska ,buddhaistens frsjunkande i det rena intet4 ,svrligen lrer vl heller ngon vilja pst1 att de ,altaiska folken1 deribland fven ,finnar1 nnu hafva att genomvandra ett bildningsstadium af grekiskt medvetande1 af medeltidens romantik1 med alla dess former af riddarvsende och lngtan frn det jordiska1 innan de kunde komma till det subjektivt-objektiva idealet4 ,man synes ej vilja fatta1 att andens utveckling i verldshistorien samtidigt kan ega rum hos olika folk och fven folkgrupper utom den ariska4 ,de turaniska folkens mest utvecklade sprkmedvetande hjer sig i jemnbredd med de ariska ,indernas och ,grekernas2 ett bidrag fr bevisningen att de gra det fven i sitt gudsmedvetande vill nrvarande jemfrelse lemna4 ,noggrannare och mera utfrliga underskningar skola dagalgga1 att finska folket frn aflgsna tider fattat andens sanna immanens i verlden1 eller fr att tala modernt1 att deras ideal r det subjektivt-objektiva4 ,derfre kunde fven kristendomen utan ngon egentlig strid ansluta sig till deras fordna frestllningar4 ,i4 ,i den allmnna religionsutvecklingen intaga ,indierna sin plats nst efter ,chineserna4 ,den absoluta reflexionen i sig1 det i sig varande vsendet1 som hos dem frblef ssom ett allmnt substantielt1 srskiljer sig hr i sina momenter1 blir ssom enhet af det ondliga och ndliga det sanna varandet4 ,grundtanken vid detta substansens snderfallande i bestmningarna r den1 att det r en verksamhet1 ett frambringande ur sig sjelf4 ,denna verksamhet r tnkandet4 ,indernas frestllningar om verldens uppkomst arbeta sig derfre smningom upp till fattandet af tanken ssom den makt1 hvilken ytterst r den bestmmande4 ,detta uttryckes genom frestllningen om ordet1 ,om1 som d har samma betydelse som det af ,johannes frn ,orientens filosofi lnade logos-begreppet4#b ,hjdpunkten af den indiska filosofin r fattandet af det verlden genomgende frnuftet ssom den absolut ,ende1 hvilken r hvarken vara eller icke-vara1 utan den eviga processen1 fvergngen frn det ena till det andra4 ,det r dock klart1 att medvetandet om denna substans1 detta i sig obetingade vara1 ej genast r denna tankebestmning1 utan framtrder ssom en allmn skdning1 ssom frestllning om en i elementerna verkande allmn makt4#c ,utvecklingen af den ,indiska anden strcker sig nemligen genom tiotal af sekler4 ,frn den yppigaste naturskdning1 hvaraf fantasin skapade en1 rikedom och fullhet af gestalter1 som annorstdes ej finnes1 hjer hon sig smningom till de mest abstrakta spekulationer4 ,hjden af denna utveckling1 vunnen1 under rtusendens frlopp1 det inflytande den folkrika ,ariska stammens invandring i ett varmare klimat hade p densamma1 striderna mot och till en del fven uppblandningen med fr den fullkomligt fremmande folkslag1 lta oss sluta till en skiftande mngfald i uppfattningen af den ursprungliga principen4 ,den oerhrda massan af ,indisk litteratur lemnar fven ett tillrckligt bevis hrfr4 ,det vore p det hgsta ortt1 att ur en ensam skrift1 ja tillochmed ett helt tidehvarfs1 vilja begripa vsendet af den ,indiska verldsskdningen4 ,veda-religionens tacksamma hymner fr ,gudarnes hga gfvor ro raka motsatsen till ,buddhaismens kalla tillintetgrande af hvarje andlig och kroppslig tillvaro4 ,vid underskningen br derfre afseende fstas vid denna historiska utveckling4 ,jag upptager d till frst de frestllningar om verldsskapelsen som frekomma i de ldsta religionsurkunderna1 de heliga ,vedas1 hvilka ensamt fr sig omfatta en utvecklingsperiod af tusende r1 frn #abjj-bjj f4 ,k4 ,grundtanken som genomgr alla de mngfaldigt skiftande frestllningarna r1 som sades1 medvetandet om den substantiella enhetens srskiljande i bestmningarna1 ur vsendets utvecklande ur sig af den tillvarande verlden2 hvilket medvetande allt klarare uttalas4 ,i ,vedorna framstr vattnet ssom den frsta brjan hvarifrn allt lif utgr1 ur-varat som i sig innehller allt4 ,vedans hgsta gudar hafva i det sitt upphof3 ,indra 7 ,surja1 solen7 hjer sig derur2#d ridande p ett hafsvidunder stiger ,varuna upp ur de bljande vattnen1 och i deras skte alstras fven ,agni4#e ,ssom denna alstrande frmga fr vattnet namn af ,moder1 ,mdrar4 ,men ,inderns fantasi stannade ej hrvid4 ,alstringsfrmgan1 engng betecknad och nmnd1 antog full gestalt af qvinna4 ,en hymn ur ,sama-,veda sger3 ,indra1 dig1 som r den hgste af de hga makterna1 frambragte den gudomliga modren2 den herrliga gudamodren frambragte dig till herre fver de himmelska hrarna och till en bermd herrskare fver mn4#f ,anmrkningsvrd r den omstndigheten1 att dessa trenne gudar stllas i spetsen fr skapelsen ssom representanter af de makter1 af hvilka de ro personifikationer4 ,det heter hrom i ,rig-,veda3 tre ro gudomligheterna1 jorden1 luften och himmelen deras riken4 ,fr olikheten af sina verk hafva de skilda benmningar och skilda lofsnger2 och uppenbarelserna af dessas 7de tres7 makt ro de andra gudomligheterna4#g ,de attributer som tillkomma de trenne antyda fven tillrckligt deras hrkomst4 ,indra1 den bla luftens gud1 thronar i den hgsta himmeln2 med sitt vapen1 blixten1 krossar han ,vritra1 inhljaren1 de svarta molnen som betcka himmelen1 och ,ahi1 ormen4 ,varuna ,omfattaren1 frst det luften omslutande himlahvalfvets1 sedan hafvets och vattnets gud1 har utbredt stjernorna och fst sjustjernan p himmeln4 ,agni1 eldens gud1 uppstr i plantorna och offerveden1 tillfr menniskorna nring1 renar dem och r en gst i hvarje hus4#h ,de tvenne sista utbildas vl1 d de betraktas srskildt1 hvar fr sig till verldens skapare4 ,hymnerna sga3 ,o ,indra och ,agni1 genom ,eder blef hela denna verld bildad4 -- ,o ,agni1 verldens herre1 gudarnes hufvud4#i -- ,varuna har banat solens stig1 mnen vandrar efter hans lagar1 han r ,alltets rrelsebringande makt4#aj ,men detta oaktadt r dock ,indra den hgste guden1 fdd frrn andra oddliga4 ,i ,sama-,veda heter det3 ,o ,indra1 det finnes ingen gud hgre n du1 ingen mera mktig n du r2 o ,indra1 himmelens ga1 herren fver alla ting med sjl och utan2 allsmktig4#aa ,en hymn ur ,rig-,veda yttrar om honom3 ,vi prisa dig ssom herrskaren fver allt det som rres1 o ,indra1 ssom herrskaren fver allt det som r orrligt4 ,ingen r dig lik i himmelen eller p jorden2 han r ej fdd och skall ej fdas4#ab ,en annan3 du upprtthller hela verlden4#ac ,alla dessa egenskaper gifva mig anledning antaga1 att namnet ,indra ursprungligen begagnats fr att beteckna den blott ssom dunkel knsla anade enheten i universum4 ,i finska ,mytologin har ,ukko yli-jumala blifvit en beherrskare af himmelen1 skans och blixtens gud2 men det hrledes af jum ,samojedernas ,num1 som icke blott betecknar den synliga himmeln1 utan ingr ssom den substantiella enheten i de krafter som verka i himmelen1 i jorden1 i det strandlsa hafvets dunkla fjerdar4 ,denna sigt vinner ytterligare std genom sjelfva ordets betydelse4 ,enligt ,lassen#ad betyder ,indra den bla luften1 enligt ,roth#ae den lysande1 glnsande1 d44 samma knnetecken som fr ,num himmel4 ,det r en antydning af1 att luften betraktades ssom det frsta elementet1 urenheten4 ,vi tervnda till frestllningen om urvattnet4 ,den dunkla knslan af en allt genomgende enhet1 som hri fann ett tillfredsstllande uttryck1 kan i lngden ej frblifva stende dervid4 ,gudarne1 om ock deri egande sitt ursprung1 hja sig som sjelfstndiga individer derfver4 ,denna motsgelse mste hfvas4 ,fantasin uppkallar d ur frestllningen om vattnet en ny1 den om ,soma4 ,soma1 saften af en vext som offrades t gudarne1 r den allt genomtrngande lifskraften1 det samma som ,amrita1 oddlighetsdrycken1 oddlighet2#af och denna kraft1 soma1 finnes i vattnet4#ag ,soma-offret tjenar gudarne till nring2 utan njutandet at oddlighetsdrycken vore de endast frgngliga naturvsenden4 ,vi hafva slunda hr gtt ett steg lngre i utbildningen af medvetandet om den i allt genomgende enheten1 till en svag antydning af den blott af sig beroende anden4#ah ,och denna andlighet uttalas snart4 ,soma1 heter det i ,sama-,veda's hymner1 alltets herre1 verldens sjlf i solens person1 upplyser himmelen och jorden4#ai ,p ett annat stlle3 ,o mktige ,soma1 gudarnes fader 7ssom det ursprungliga vsendet72 ,soma r fader till solen1 till ,indra1 fven till ,vishnu -- denne r hr en underordnad gud --2 skaparen af frstnd1 himmel1 jord1 eld1 sol1 skaparen af ,indra4#bj ,soma1 ssom upphofsman till ,indra1 sammanfaller slunda sjelf med begreppet frstnd3 i en hymn sges nemligen ,indra vara frambragt i de sammanskockade skyarnes region genom ,frstndet4#ba ,frestllningen om ,soma1 hvilken ssom den allmnna lifsprincipen1 nrande och uppehllande1 genomgr skapelsen1 har nu hjt sig till den om sjlen1 anden4 ,upanishaderna utveckla medvetandet om denne allt klarare4 ,i ett samtal frgar en ,brahman sina lrjungar hvad de dyrka ssom sjlen4 ,himmelen1 svarar en1 med ett svagt minne af den frsta uppfattningen af det gudomliga2 solen1 sger en annan1 och s vidare luften1 det etheriska elementet1 vattnet1 jorden4 ,brahmanen upplyser dem d3 ,i betrakten den allmnna sjlen som om han vore ett individuelt vsende4 ,han1 som dyrkas ssom den allmnna1 r i alla vsenden1 i alla sjlar4#bb ,detta samtal vittnar fr frigt p ett afgjordt stt om den ursprungligen dunkla knslan af en verlden genomgende enhet1 hvilken man frlade i elementerna och hvilken jag ofvan ansett betecknas med namnet ,indra4 ,dettas innehll1 i brjan icke uttaladt1 blir hr sjl4 ,hvad denna sjl r och huru han verkar1 bestmmes vidare4 ,de kalla honom ,indra1 ,mitra1 ,varuna1 ,agni2 det som r ,en kalla de vise p mnga stt1 heter det i en hymn ur ,rig-,veda4#bc ,ssom gnistorna tusenfaldigt framg ur lgan1 s utg alla vsenden ur den ofrnderlige och vnda tillbaka i honom2 ssom spindeln lter trdarna utg ur sig och drager dem tillbaka1 ssom plantorna skjuta ur jorden1 s framgror verldsalltet ur det eviga vsendet1 sga ,upanishaderna4 ,vedanta ,sara tillgger3 ,ur den i villfarelsen hljda anden uppstr ethern1 ur ethern vinden1 ur vinden elden1 s vattnet1 jorden2#bd en bekrftelse p att luften ethern ,indra r det frsta4 ,men tydligast framhlles andens knnetecken1 vsendet af den ena ondliga sjlen uttalas klart i fljande ord ur ,upanishaden ,aitareja ,aranjaka1 hrande till ,rig-,veda3 ,i begynnelsen var detta allt endast ,sjl2 intet annat1 af hvilken beskaffenhet som helst1 fanns till1 verksamt eller overksamt4 ,han tnkte3 ,jag vill skapa verlden2 s skapade han denna mngfaldiga verld2 vatten1 ljus1 frgngligt och vattnen4#be ,hvilket framsteg6 ,i frestllningen om sjlen1 liksom i den om ,soma1 var enheten nnu blott den verksamma lifsprincipen1 som omedvetet arbetar sig fram1 likt vextens lif4 ,hr har fr medvetandet uppgtt en hgre enhet1 tanken1 som med full sjelfbestmning lter ur sig framg en ordnad verld4 ,vi hafva dermed genomgtt det frsta stadiet af den ,indiska verldsskapelseteorin4 ,det blott och bart sinnliga1 elementerna samt vext- och djur-lifvet1 ro frnekade ssom absoluta4 ,bakom dem upptrder den tnkande anden ssom den verkande principen4 ,och nu blir detta vunna resultat upphofvet till en hel verld af de mest fantastiska frestllningar4 ,med ,inderns alla andra folk fvertrffande sinnlighet1 med den rika utbildningen af poesi och filosofi under en tiderymd af mer n tvtusende r1 r det naturligt1 att dessa frestllningar om verldsskapelsen skola antaga de mest olika former4 ,jag behfver i detta afseende blott hnvisa till ,grekerna4 ,men under alla de brokigt skiftande gestalterna ligger dock den tanken till grund1 att det r den tnkande anden som ur sig frambringar verlden genom sin vilja4 ,han vore en tom abstraktion1 om han ej utginge ur detta ,enda1 som ej kan tnkas eller med ngot mtt bestmmas1 om han ej sge sig sjelf i verlden4 ,mnga af de frestllningar som framstllas i en sednare tids skrifter1 i ,manus lagar1 i de filosofiska afhandlingarna ,puranerna1 ja fven i de till ,vedorna1 hrande ,upanishaderna1 torde frst hafva funnits i en ursprungligare form i ,vedorna4 ,man vet att delar af dessa heliga bcker gtt frlorade4#bf ,manu hade fr sina gon lagar1 traditioner frn den ,vediska tiden1 med hvilka han bragte sina lror i fverensstmmelse2 och dylika traditioner fortlefde fven bland folket4#bg ,hvad som kunde gifva anledning till tvifvel1 huruvida den sednare tidens frestllningar ro endast utbildningar af frut redan frefunna1 r den omstndigheten1 att en fullkomlig omhvlfning frsiggtt med ,indernas religion efter afslutandet af ,veda-bckerna4 ,dessas tre hgsta gudar1 ,indra1 ,varuna och ,agni hafva ftt sin plats i en lgre himmel1 och fver dem throna nu de spekulativt fattade ,brahma1 ,vishnu och ,siva1 alla utgende ur1 rttare olika gestaltningar af den absoluta enheten1 ,brahm4 ,dessa ro dock endast nya namn fr de ldre4 ,vishnu och ,siva ro natur-gudar likt dessa1 hvilkas dyrkan ssom de hgsta i en sednare tid utbredde sig bland folket4 ,den ,brahmaniska spekulationen skte stlla dem i ett system1 skapade den tredje ,brahma1 och fick slunda en dubbel olymp1#bh i det den bibehll alla de gamla i ,vedorna frekommande frestllningarna4 ,brahma frekommer redan i ngra hymner af ,sama-,veda1 der han1 ssom annars ,indra1 sammanfaller med solen1#bi samt i ,upanishaderna2 i allmnhet sknjes fvergngen i de yngsta delarna af ,vedan4 ,en sdan omgestaltning af gudaverlden r hos ,inderna till och med lttare frklarad n annorstdes4 ,det p en vidstrckt yta utbredda talrika folket sndrade sig i en mngd stammar1 hvilka i sina bergdalar lefde oberrda af andra under rhundraden4 ,olika elementra gudar uppstodo slunda p skilda hll1 och att s var fallet1 kan historiskt bevisas4 ,vid ,brahmanernas bemdanden att sammansluta alla dessa i ett system1 mste derfre deras frra betydelse frndras1 ja fven tidigare genom de skilda stammarnes slutliga frening till en strre enhet4 ,fr frigt visar sig en dylik vexling i de mytologiska frestllningarna hos alla folk4 ,medvetandet r underkastadt en daglig utveckling1 anden fr ett annat innehll1 derfre framstr hela verlden i ett dallrande skimmer1 der hvarje begrnsning flyter tillsammans i det hela4 ,vi hade vid utvecklingen af medvetandet om den immanenta enheten kommit till medvetandet derom ssom en tnkande ande4 ,denna egenskap hos den stora sjlen1 ,mahan atma1 af hvilken gudarne ro blott delar1 finner sitt uttryck i ordet ,om verldsalltet ,ur-,brahma4 ,sammansatt af aum avam tad pron4 det1 beteckna de tre bokstfverna symboliskt de tre hgsta gudarne1 hvaraf det r en sammanslutning4#cj ,manu's lagar sga3 det mystiska enstafviga ordet r den hgste guden4#ca ,men det r tillika ordet fverhufvud1 ett uttryck fr tanken1 frnuftet1 som ur sig skapat verldsalltet4 ,det r frestllningen om detta immanenta frnuft1 hvilken slunda uttalar sig i en hymn ur ,rig-,veda3 ,ssom kornet renas i sllet1 bildas ordet i de vises sjl4 ,det r der vittnesbrdet fr sanna vnner1 ty all deras styrka r uti det heliga ,ordet4#cb ,denna ordets makt skdliggres fven i ,vatchaspati1 rstens herre1 och ,brahmanaspati1 andaktens gud1 som kallas gudarnes fader4#cc ,den ene gamles ord1 hans som grundade himmel och jord1 frambragte frst af allt den vrdnadsvrda ,soma4#cd ,ssom verlden frut utvecklat sig ur vattnet1 ur ,soma1 ur sjlen och slutligen ur den tnkande anden1 s r nu det outgrundliga ordet1 tad1 den frsta principen1 ifrn hvilken allt uppstr4 ,den enklaste frestllningen hrom finnes i ,chandogya ,upanishad3 ,i begynnelsen fanns detta allt ej till2 ,det 7,tad7 var varande2 det frndrade sig1 det blef ett gg2 detta lg ett r2 det klyfde sig2 de bda skalen voro guld och silfver2 silfret r jorden1 guldet himmelen4#ce ,hr mter oss nu den bekanta frestllningen om verldsgget1 som trognare n hvarje annan visar oss ,indernas uppfattning af verlden1 ej ssom ett utom skaparen stende1 utan ssom ngot hvartill han sjelf frvandlat sig4 ,och denna frestllning terkommer hrefter i en mngd af vexlande former4 ,indern kan ej fasthlla1 att det r tanken som skapar1 och att detta r en abstraktion af honom sjelf4 ,han sger derfre3 tanken1 det1 antog frst gestalt ssom ,purusha 7anden71 ,virj1 ,vishnu1 ,brahma1 ,nrayna2 denne bildade sedan verlden ur ett gg4 ,han r dock ingen judisk ,jehovah2 detta namn r endast ett tunnt hlje1 en slja fr tanken1 och han frsvinner1 uppgr helt och hllet i skapelsen4 ,puranerna1 den sednare tidens utbildade filosofi1 ro rika p framstllningar af denna art4 ,det heter i ,matsya ,purana3 ,nrayna 7den hgste anden7 fddes ensam och1 frsnkt i begrundning1 lngtande att skapa en mngfaldig verld1 skapade han frst vattnen1 i hvilka han inkastade ett fr4 ,detta fr blef efter tusende rs frlopp ett stort gg liksom af guld1 glnsande som tiotusende solar4 ,han intrngde sjelf deri1 genomtrngde det1 skapade af dess tvenne delar himmel och jord4#cf ,medvetandet att denna skapare r endast det af tanken fattade frnuftet i verlden framlyser i den teori1 som str i spetsen fr ,manus lagar3 ,denna verld var frsnkt i mrker2 ofattlig1 berfvad hvarje bestmd egenskap1 utan att kunna fattas af frstndet eller blifva uppenbar1 tycktes den helt och hllet vara frsjunken i smn4 ,d framstod ,herren1 som r till genom sig sjelf1 och som ej kan fattas af de yttre sinnena1 grande frnimbar verlden och de fem elementerna1 lysande med den klaraste glans1 och skingrade mrkret4 ,sedan han i sin tanke beslutit1 att lta utg ur sitt vsende serskilda skapade varelser1 frambragte han genast vattnen1 i hvilka han nedlade ett fr4 ,detta fr blef ett gg1 glnsande ssom guld1 lika lysande som stjernan med tusende strlar1 och i hvilket fddes han sjelf1 alla vsendens urfader4 ,af honom1 som r den ofattliga eviga orsaken1 som existerar och icke existerar har blifvit frambragt den gudomlige mannen 7,purusha71 bermd i verlden under namn af ,brahm4 ,sedan han drjt i detta gg ett r1 skiljde ,herren1 endast genom sin tanke1 gget i tv delar4 ,och af dessa tv delar bildade han himmelen och jorden2 i midten satte han luften1 de tta himlatrakterna och det bestndiga frvaringsrummet fr vattnen4#cg ,dessa hr i frkortad form anfrda utdrag ur ,puranerna kunde mngfaldigt frkas4 ,det vore dock fverfldigt1 ty de utgra ej ngon utveckling af medvetandet om den absoluta enheten1 som jag laggt till grund fr min underskning4 ,medvetandet derom ssom om honom1 hvilken har sitt ursprung i sig sjelf1 hvilken r ,vara och ,icke-vara1 blandas med frestllningarna om ,purusha1 som n fddes i vattnet1 hvarur han sedan lt verldsgget och verlden uppst1 n sjelf fick sin frsta tillvaro i detta gg4#ch ,klarast uttalas detta medvetande1 s vidt mig tillgngliga kllor gifva vid handen1 i brjan af ,vishnu ,purana4 ,det sges der3 ,den absolut ,ende1 ofattlig fr frstndet1 har sin tillvaro ssom ande och materia1 i hvilka han ingr ssom den allmnna sjlen1 verldens substans4 ,derp terkommer den vanliga frestllningen3 af elementerna bildades med det osynliga frstndets tillhjelp ett gg1 hvilande p vattnet1 i hvilket ,alltets herre tog frnimbar form ssom ,brahm4#ci ,vi hafva uppntt hjdpunkten af den ,indiska spekulationen4 ,den i sig varande substansen r hvarken ,vara eller ,icke-vara1 utan den eviga processen mellan bda1 ,svadha1 ,sjelfsttande4 ,till denna hjd af djerf spekulation1 jemfrlig endast med de ,eleatiska tnkarena i ,grekeland eller med ,hegels filosofi uppsvingar sig fljande hymn ur ,rig-,veda3 ,d fanns hvarken ,vara eller ,icke-vara2 hvarken verld eller luft eller ngot derofvan4 ,dd fanns icke2 ej heller d oddlighet2 icke heller skilnad mellan dag och natt4 ,blott ,det 7,tad7 andades utan andedrgt1 ensamt med henne 7,svadha ,sjelfsttande71 som uppehlles uti honom4 ,mrker var det2 fret1 som var inhljdt i hylsan1 brast slutligen snder genom eftersinnandets makt4 ,frst bildades lngtan i hans sinne1 och det blef den ursprungliga alstrande sden2 lngtan1 hvilken den vise1 prfvande i sitt hjerta1 fattar ssom bandet mellan ,icke-vara och ,vara4#dj ,jag har hittills vid underskningen af denna medvetandets utveckling genom de olika skapelseteorierna alldeles lemnat sido en del frestllningar1 hvilka ska frklara hvarfre skapelsen skedde4 ,vi ledas fver till dem af de anfrda orden4 ,i den ena bodde lngtan1 krna1 krleken1 detta band mellan det som r och icke r4 ,denna lngtan genomstrmmar hela skapelsen4 ,den af ,brahma frambragta elden nskade att vara mngfaldig och alstra2 vattnen likas4 ,men denna lngtan r ingenting annat n den abstrakt fattade enhetens1 tankens ndvndiga fordran p en mngfaldig verld4 ,utan denna vore den ej till1 den har sin verklighet endast i och genom mngfalden4 ,sjelf sttandet var frn brjan och fortfar nnu ssom sdant i skapelsens allmnna lngtan4 ,denna ursprungliga lngtan skdliggres i gestalten af en qvinna4 ,maja1 som r ,brahma's lngtan1 begr1 r evig2 frgnglig r hon1 som utgr de lefvandes viljolust4 ,brahma i frening med ,maja har frambragt verlden1 i det ,maja antog femtio gestalter44#da ,frga vi huru denna frestllning uppsttt1 ligger svaret nra till hands4 ,ofvanfre sgo vi huru urvattnets alstrande frmga antog benmningen moder1 och dermed var qvinnogestalten frdig fr frestllningen4 ,denna hrkomst bevisas i en ,upanishad genom dessa ord3 ,brahmamaja r ett haf med mktiga vgor och vldiga strmmar2 hon r lifvets fullhet och tillika den afgrund hvari allt sjunker ned1 ett haf af ljus1 skugga och mrker1 de lefvande vltra sig s lnge i dess hvirflar1 som de veta sig sndrade frn den ande1 hvilken stter allt i rrelse4 ,hon framstr sledes hr ssom det frsta1 hvarifrn allt utgr1 ssom moder till skapelsen4 ,och detta r fven uttaladt4 ,frr n allt skapadt var ,maja2 i henne var dunkelhet1 i hvilken begret hvilar4 -- ,brahma var frdjupad i lngtan4#db ,vi hafva hr en ny serie af frestllningar om verldsskapelsen1 laggd till den frra1 eller rttare sammanvfd dermed4 ,men de st ej i strid med hvarandra1 ro ej uttryck af skilda verldsskdningar1 utan genomfra begge den grundtanke jag ofvan skt framhlla4 ,frn ,maja hafva gudar och verld sitt ursprung2 likas fdes i gget ,brahma1 och jord och himmel uppst af dess begge delar4 ,de bra derfre begge endast vittnesbrd om rikedomen och friskheten hos ,inderns fantasi1 som kldde sina p djupet slumrande tankar i alla dessa och tusende andra skiftande gestalter4 ,jag har sammantrngt denna frsta afdelning till den yttersta korthet1 som det varit mig mjligt4 ,mhnda har den derigenom p sina stllen blifvit dunkel4 ,men afsigten var icke heller att gifva en fullstndig framstllning af den indiska mytologin fverhufvud4 ,mitt syfte var endast att uppvisa1 huru medvetandet om den ende och i verlden inneboende guden smningom har gestaltat sig i olika former4 ,en fversigt af denna allmnna utbildning r tillrcklig fr jemfrelsen med det finska gudsmedvetandet1 huru detta lter elementerna och den ordnade naturen1 ja fven gudarne uppst2 med ett ord1 huru den frklarar verldens uppkomst4 ,att gngen af underskningen i det fljande blir ngot annorlunda beror deraf1 att flera biunderskningar dessfrinnan ro ndvndiga4 ,,ii4 ,grundvilkoret fr hvarje religion1 som frtjenar detta namn1 sger ,castrn i inledningen till sin finska ,mytologi1 r att den erknner individens beroende af hgre makter1 hvilka den antingen med krlek eller fruktan1 antingen i templets hvalf eller i djupet af sitt hjerta vrdar och tillbeder4 ,det gifves hvarken i ,hgasiens knar eller p sjelfva ,sibiriens dsliga tundror ngot folk1 som ej skulle erknna tillvaron af vissa hgre1 menniskan fverlgsna makter4 ,alla dessa ,schamanismen mer eller mindre hyllande folk erknna den subjektiva viljans beroende af en objektiv4 ,det r hri vi finna en utgngspunkt fr vr underskning4 ,de flesta af de finska folken ega nemligen ett ord1 som de begagnat fr att uttrycka denna frestllning om en fversinnlig makt1 infr hvilken alla ddligas hjertan mste bfva4 ,detta ord r jumala1 ,lapparnes jubmel1 ,esternas jummal1 ,livernas jumal1#dc ,syrjnernas jen1 jemel1 ,tscheremissernas juma1 ,samojedernas ,num4#dd ,numera har detta ord hos de flesta fvergtt till den abstrakta betydelsen af gud i allmnhet2 men hos dem alla kan man g tillbaka till en tid1 d det blott tjenade till att beteckna den synliga himmelen med alla dess fenomener af ska1 blixt1 dunder1 regn1 snart fven ssom namn fr den makt1 hvilken gaf sig i dem tillknna4 ,ja1 hos ,samojederna benmnes n i dag himmelen ,num1 ehuru ordet tillika betyder gud4 ,till sin stam r det gemensamt fr alla de finska folken1 och att en utveckling i dess betydelse frn den ursprungliga af himmel frsiggtt1 bevisar det nra sammanhanget med en mngd andra ord i de finska sprken1 hvilka hnfra sig till de himmelska freteelserna4 ,s i ,ostjak4 nai eld1 ,obd4 dial4 sol1 ,ung4 nap sol2 ,ostjak4 mm1 nm det fra1 undre ,surg4 dial4 jom regn1 ,ugr4 ,ostj4 nm det fra4 ,likaledes i ,syrjn4 gym ska1 ,fin4 jymy1 jumu2 ,kamass4 ,samoj4 nm ska1 ni tak1 det fra2 ,ostjak ,samoj4 nup1 nop1 nom1 lom gud4 ,i frbigende vill jag nmna1 att fven ,baskerna kalla gud jainkoa1 jinkoa1#de jon1 jaine4#df ,de vexlande freteelserna p det vida himlahvalfvet deltaga slunda i det helas namn1 alldenstund de ro endast olika yttringar af samma hemlighetsfulla gudamakt1 hvars enhet i dem alla frestllningen anar4 ,men att aningen om denna enhet1 om den objektiva makten fverhufvud i verlden1 strcker sig lngre1 bevisar ,samojedens svar till ,castrn vid ishafvets strand4 ,p den frres frga3 hvar r ,num8 -- svarade han endast helt kort3 der6 pekande p hafvets dunkla yta4 fven jorden betecknas ngongng dermed4 ,och detta r just grundvalen fr alla de finska folkens egendomliga verldsskdning1 att det tillvarande utvecklat sig ur en enda princip1 den i allt verkande ur-kraften1 hemlighetsfull och ofattlig4 ,ett ytterligare std fr denna sigt r den allmnna seden hos de altaiska folken1 att aldrig omedelbart dyrka ,num1 ,juma1 ej heller afbilda honom4 ,castrn omtalar1 i sitt utltande fver den etnografiska delen af ,schrenks resa till de ,samojediska tundrorna1 dennes yttrande om ,num1 att han ser och vet allt1 men r fr upphjd att vilja skda ned p det arma menniskoslgtets den1 utan att motsga tminstone detta4#dg ,den kraft som bor i de enskilda naturfreteelserna blir en makt1 den man tillber och dyrkar1 men bakom dem alla str ssom upphofvet den hemlighetsfulle ,num1 outgrundlig i sitt djup4 ,berttelsen om ,jumalabilden hos ,bjarmerna kunde synas ssom en motsgelse hrtill1 men mhnda tillhr han en tid1 d juma redan blifvit antingen en abstrakt benmning1 eller serskildt en skans eller krigets gud4 ,i alla hndelser utvisar sjelfva grundbetydelsen himmel1 att detta omtliga ngot ej som sdant kunnat afbildas1 utan frst1 d ngon serskild freteelse eller person dermed betecknades4 ,dyrkan af himmelen ssom det hgsta1 det frsta vsendet r frfrigt gemensam fr mnga af ,orientens naturfolk4 ,klemm sger1 att ,chineserna dyrka himmelen ssom 'alla tings fader'1 men floder1 vindar1 elden1 hafvet hafva sina genier1 dem man hembr gudomlig dyrkan4#dh ,och ,kongfutse lrde3 ,det hgsta vsendet betecknas under den synliga himmelens sinnebild2 dock framstller man detsamma fven under solens1 mnens och jordens serskilda sinnebilder4#di ,sledes himmelen fven hos dem det allt genomgende4 ,under skilda namn tilldelas den gudomlighet fven af ,mongoler1 ,tunguser1 ,ostjaker1 ,mordviner och ,turkar4#ej ,sjelfva denna frestllning om himmelen ssom det frsta gudomliga vsendet r slunda gemensam1 icke blott fr de turaniska folken1 utan fven fr ostasiens bebyggare1 af hvilka1 ssom ,w4 ,schott uppgifver1 ,chineserna kalla himmelen tjan1 ,japaneserna ten4 ,men den terfinnes1 enligt ,castrn1 fven hos ,perser och andra ariska folk4#ea ,det synes sjelffallet1 att naturbarnet skall tillegna gudomliga egenskaper t det hga1 lysande hvalfvet1 som fverallt mter dess ga4 ,men hr r frgan1 om denna frestllning r ursprunglig hos de altaiska stammarne4 ,en underskning af ljudkombinationen ,num upplyser oss derom4 ,vi hafva redan sett den talrikt frekomma hos de egentligen finska stammarna1 hos ,ostjaker och ,samojeder2 hos de sistnmnda r otvifvelaktigt ,jenissei ,samoj4 ng gud 7nga-faddi klar rand vid horisonten1 gudsfll71 ,tawgy ,sam4 nga1 ngua gud1 ,jurak ,sam4 nga underverldens gud1 af samma stam4 ,i sistnmnda dialekt betyder neml4 jam haf1 och det r bekant1 att konsonanterna j och n1 ng i ,finskan och ,samojediskan ofta vexla om med hvarandra1 t4ex4 jake1 fin4 noki sot4 ,att stamvokalen kan vexla mellan a1 o1 u1 bevisar utom det nmnda samt ordet num1 nom1 mngfaldiga exempel4 ,slunda betyder talet #ajj i ,votjak4 sju1 ,syrjn4 sjo1 ,finsk1 sata1 st1 ,turk4 jos1 js1 ,samoj4 jur4#eb 7fven i sanskr4 heter #ajj sata74 ,betydelsen af haf och underjordens gud r tillika en bekrftelse p uppfattningen af ,num ssom den i allt nrvarande gudomen4 ,ty ,jurak ,sam4 nga1 underjordens gud1 r hos ,tawgy ,sam4 en himmelens gudom4#ec ,det sistnmnda och formen jam leder oss genast till ,lapparnes underjordiska herrskare och gud jabme1 med ett eufoniskt b ssom i ,jubmel4 ,helt skert hr till samma stam ,tungusiskans aja1 ajama -- god1 med2 en vanlig frslagsstafvelse4 ,inne i dessa jemfrelser kan jag ej lemna onmnd en1 som hr sjelfmant erbjuder sig4 ,castrn anfr1 att konsonanterna j och w ofta i de altaiska sprken sttas framfr en begynnande vokal ssom aspirationer1 stundom fven h1 k1 s1 och att alla dessa fven kunna med hvarandra vexla plats4#ed ,med denna lag till std finna vi mhnda frklaringen af benmningarna p flera finska folk4 ,ryssarne omtala frn #aa seklet ett folk jam1 jemer1 hvilket enl4 ,lehrberg och ,sjgren r detsamma som ,hm-eet1 ,hmliset4 ,deraf fr man1 med utbyte af h mot s1 ,sabme-lads1 ,lappar1 och den svenska benmningen p ,samojederna4 ,men redan ,franzn jemfr det ,lappska ,sabme med ,suomi1#ee och ,lehrberg anfr flera former1 ,same1 ,some1 fven den ryska och svenska benmningen ,sumer1 ssom af enahanda stam med ,suomi1 men alla liksom jam1 hm hnfrande sig till suo1 sumptrakt4#ef ,ngon svrighet vid ofvan framstllda sigt erbjuder frklaringen hvadan ,germaner och ,svenskar hafva ftt benmningen ,finnar4 ,enligt ,diefenbach betyder det nordfrisiska finne1 anglos4 och fornnord4 fen1 sumptrakt1#eg och det r icke antagligt att de utan skl uppkallat folket s4 ,men huruvida det hrleder sig deraf1 att ,finnarne bebodde sumptrakter1 eller att man d1 som ofta nu1 frklarade ,suomen maa ,suomiehen maa1 r svrt att afgra4 ,d likvl ,suomi1 ,same1 tyckes vara samma ord som ,jur4 ,sam4 jam1 haf1 kan man vl icke frneka allt sammanhang med suo2 men att m hr till ordets stam bevisas af alla dess olika former4 ,derfre sger fven ,sjgren afgjordt om ,arvidsons och andras antagande af ,suomi ssom en frkortad form af ,suomen maa1 att det r att gra vld p den enkla stammen och detsamma1 som att frklara ,hmeen maa likbetydande med brllopsgsternas land1 af h1 miehen1 maa4#eh ,i stllet fr krrbebyggare1 som man frklarat ,finnarnes namn1 skulle sledes ofvan gifna frklaring innebra en pminnelse om ,guds utvalda1 eller himmelens sner1 benmningar som endast ,judar och ,chineser hittils varit nog ansprkslsa att tilldela sig4 ,men jemfrelserna stanna ej hr4 ,tungus4 ajama god nmndes4 ,att det frsta a r endast ett eufoniskt tillgg synes af ,mongoliskan4 ,med den frut nmnda vexlingen af konsonanten j mot s f vi neml4 ,mong4 sam1 ,tibetan4 sang1 hvilka bda i dessa sprk betyda god4 ,det r just med anledning hraf som ,castrn jemfr ,tibetanarnes ,sang-fu1 det godas klla1 med ,finnarnes ,sampo2 det ,tibet4 ,sangfu uttalas neml4 af ,mongolerna ,sampo1 och fu klla1 upphof1 motsvarar ter det finska p4#ei ,det terfinnes fven under olika former hos andra altaiska folk3 ,tungus4 bulak1 ,burt4 buluk klla1 ,sojot4 pas1 ,kojbal4 bas hufvud1 ,kamass4 ,samoj4 phru klla2 tydligast visar sig slgtskapen i det ,ungerska f1 fej hufvud4 ,att ter1 med knnedom om huru ofantligt ofta de begynnande aspirationerna h1 s1 j1 nj byta plats med hvarandra i de altaiska sprken1 frneka identiteten mellan det ,tungus4 ajama god och samma folks njan1 njangnja himmel1#fj r omjligt4 ,begge ter st bde i ljud och betydelse i det innerligaste samband med ,samojedernas jama1 ,lapparnes jabme1 ,fin4 juma-la1 ,sam4 ,num himmelen1 himmelens gud1 ur-gudomen4 ,och betydelsen af det mngomtvistade ,sampo vore slunda etymologiskt1 icke blott det godas klla1 utan fven himmelens hufvud1 guds hufvud1 hlla1 ursprung solen6 ,hr hade vi sledes att ska lsningen p denna i finska ,mytologin hittils ofrstdda gta1 som p detta stt uppfattad sprider ljus fver mnga dunkla stllen i ,finnarnes urgamla dikt4 ,och mrkvrdigt nog fverensstmmer denna frklaring med allt hvad om ,sampo i ,kalevala-dikten sges1 d man neml4 serskiljer sednare tiders tillgg4 ,alldenstund denna frga str i nrmaste sammanhang med nrvarande underskning1 vill jag hr i korthet framlgga de ytterligare bevis1 som ur ,kalevala ltteligen kunna hemtas fr ofvannmnda sigt4 ,det sednaste af ,lnnrot sinnrikt framstllda allegoriska tydningssttet#fb torde1 liksom de fregende1 icke fr en noggrannare prfning vara hllbart4 ,allegorin fverhufvud fvensom hr det abstrakta begreppets bildning tillhra ett mera utveckladt medvetande n den finska dikten ger tillknna4 ,kalevala-sngerna utgra nu till strre delen en skildring af msesidiga hrtg mellan ,kaleva- och ,pohjola-folket2 det r derfre ingenting underligt att dessa krigstg upprepas4 ,men en anmrkningsvrd omstndighet r den1 att ,louhi innesluter i berget bde ,sampo och solen jemte mnen4 ,vid hvardera tillfllet utbredde sig med anledning deraf olyckor och mrker fver ,kalevas folk4 ,att lefva utan ,sampo var att lefva ett fattigt lif1 utan sol ett dystert och mdosamt4 ,kalevas hjeltar beslto derfre hvardera gngen att terfrskaffa sig denna det godas klla4 fven i det enskilda visar sig en fverensstmmelse dem emellan4 ,bde ,sampo#fb och solen#fc benmnas kirjokansi1 det brokiga locket1 kirjorinta1 det brokiga brstet4 ,mngt och mycket i fornsngerna synes vl vid frsta gonkastet strida emot en sdan uppfattning1 men motsgelserna lsas ltt1 d man besinnar de mngfaldiga omgestaltningar dessa snger under tidernas lopp lidit4 ,minnet af hvad man tnkt sig under ,sampos namn har frsvunnit1 men medvetandet derom ssom ngonting stort och frunderligt qvarlefver nnu4 ,ssom ,sampo fr det nrvarande beskrifves r det ett oting1 ty de skilda delarna kunna aldrig sammanfogas till ett helt1 ldre och yngre frestllningar blandas om med hvarandra4 ,s uppfattade fven ,castrn ,samposngerna1 tminstone till en brjan4 ,han anser att berttelsen urspr4 var af mytisk natur1 och att den historiska inkldnaden r tillaggd frst af en sednare tid4#fd fven ,schiefner yttrar sig hrom3 att ,sampomyten har att tacka sitt ursprung en sinnrik uppfattning af storartade naturfreteelser1 kan vl numera icke ltt betviflas4#fe ,upplysande r det hrvid att jemfra gamla och nya upplagan af ,kalevala4 ,i den frra r det ,ilmarinen och ,winminen1 som ska att ter tnda ljuset1 i den sednare spelas denna roll af ,ukko1 ilman ukko1 som dock tydligen r blott en annan benmning fr ,ilmarinen4 ,att han1 enligt egen utsago1#ff hamrat himmelens lock och fst solen och mnen derp1 tjenar ssom en ytterligare bekrftelse1 ty p samma stt r det blott han som kan smida ,sampo2 att ter frfrdiga ett dylikt ting af en svanfjder1 ett kornfr m4m4 borde vl fr ,winminen icke hafva fallit sig s svrt4 ,mhnda ro de sista frestllningarna spr af den skandinaviska gudasagans inverkan i en sednare tid1 ty de ro uppenbarligen tillgg1 hvilka med det friga ej st i rtt sammanhang4 ,schiefner har i de ryska och skandinaviska sagorna uppvisat likheten med frestllningarna i ,kalevala och ,kalevi-poeg4 ,men man kan dock icke endast p grund af dessa likheter antaga1 att de bda finska folken frn sina tidigare boningsplatser i stern medfrt hgst f egendomliga myter och hemtat sina gudar och sin sagoverld frn ,germanerna4#fg ,ty frst och frmst r nnu icke bevisadt1 huru mycket af detta sagostoff br tillskrifvas de finska folken i ,ryssland1 och fr det andra ro dylika frestllningar gngse hos alla folk1 beroende af deras bildningsgrad4 ,detta frnekar dock ej tillvaron af lnade frestllningar1 uppblandade med de ursprungliga4 ,en annan omstndighet1 hvaraf man ofta finner sig fverraskad1 r att se solen nmnas1 der man af sammanhanget hade vntat ,sampo4 ,s t4ex4 ,n4 ,kal4 ,,xliii4 #cej1 sjunger ,winminen1 sedan ,sampo frgtts i hafvet3 ,sin ,pohjolan emnt1 ,tunge turmiot kivehen1 ,pahat paina kalliohon1 ,vaivat vuorehen valitse1 ,el kuuta kulloinkana1 ,aurinkoa milloinkana6 ,dermed fverensstmma fven de ord ,winminen yttrar1 d han ser spillror af ,sampo vaggas p vgen mot hans hembygds strnder3 ,tuost#fh on siemenen siki1 -- -- -- -- -- ,tuosta kynt1 tuosta kylv1 ,tuosta kasvu kaikenlainen1 ,tuosta kuu kumottamahan1 ,onnen piv paistamahan1 ,suomen suurille tiloille6#fi ,p grund af det nmnda och fven det fljande anser jag1 att man med ,sampos namn betecknat solen2 derfre st fven dylika uttryck qvar1 ehuru nu ofrstdda4 ,mhnda mter oss hr frfrigt1 vid beskrifningen om huru ,sampo splittras snder1 minnen frn frestllningarna om verldens uppkomst ur det sndersplittrade verldsgget4 ,hvad r vl heller mera egnadt att framkalla frestllningen om ett gg1 n den glnsande solskifvan6 ,vi hafva likartade frestllningar hos ,inderna4 ,den osynliga1 nnu ej tillvaro egande urgudomligheten bildar genom sin tanke ett gg1 hvari han sjelf ingr4 ,genom hans vilja splittras det snder1 hvarvid spillrorna bilda verlden4 ,p samma stt r ,sampo hr den glnsande solskifvan1 det godas klla1 hvari det goda sjelft1 ,sam ,num ,jum den ursprungliga1 fr tanken ofattliga gudomligheten gifvit sig en verklighet4 ,denna solskifva r ett gg som splittras snder1 och ur spillrorna framgr hela skapelsen ssom delar af ,sam ,num1 d44 en fullstndig immanens4 ,jag terkommer lngre fram till dessa frestllningar4 ,nu vill jag blott omnmna1 att ggets identitet med solen fven ppekas i en ,estnisk folksng4 ,sngarn omtalar huru han fann ett rnbo1 hvarur han tog det tredje gget och bar det till sin bt4 gget fll i hafvets djup1 alldeles ssom ,sampo1 och splittrades mot klipporna2 af skrfvorna uppstodo fartyg4 ,men gget bragte solen att smlla 7paisomaie71 mnens sken att tillvexa4 ,ur gulan uppsteg en hg 1 ur krnan de andra holmarna4#gj ,vi finna hraf huru mngfldt skiftande gestalter en ursprungligen gemensam frestllning antar i den sig stndigt pnyttfdande folktraditionen4 ,ssom ytterligare std fr det nmnda vill jag nnu anfra1 att ,inderna vid solfrmrkelser tro1 att demonen ,rhu1 ljusets fiende1 uppslukar solen4 ,siva har dock afhuggit hans kropp1 derfre kommer solen fram d hon passerat ,rhus svalg4 ,begreppet om ett fngslande terkommer fven i berttelsen om ,bala och ,vritra1 tvenne demoner1 som i djupa klyftor hlla fngslade de himmelska korna1 de regngifvande skyarna4#ga ,det pminner derjemte om de finska uttrycken kuu sydn1 kuu syntyy1 samt kuumet1 som instnger mnen1 hvarp ,kave befriar den4#gb ,agricola ter sger att mnen uppslukades af kapeet2 enligt en annan tradition franledes dess frmrkande af en gudomlighet ,rahkoi1#gc mnne ,rhu8 ,i den finska sagan om ,leppplkky berttas ter att solen1 mnen och morgonrodnan hllas fngslade af tre drakar4 ,dessa ddas af tre ynglingar med tillhjelp af en varg1 hvarp himlaljusen tergifvas t verlden4#gd ,utrymmet frbjuder att nu vidare underska den hrmed nra sammanhngande1 af ,castrn uttalade1 af ,collan fasthllna sigten1 att i finska dikten sknjas tydliga spr af frestllningar om en ljusets strid med mrkret4 ,den hnfr sig rtteligen fven till en jemfrelse med den persiska verldsskdningen1 som helt skert kommer att kasta ett mycket klarare ljus fver dessa frestllningar4 ,jag slutar derfre hr endast med ngra ord ur ,winminens afskedssng1 der pminnelsen om soitto otvifvelaktigt r ett sednare tillgg1 d man under ,sampo tnkte sig blott ngonting obestmdt1 som skaffade lycka3 ,taas minua tarvitahan1 ,uuen sammon saattajaksi1 ,uuen soiton suoriaksi4 ,uuen kuun kulettajaksi1 ,uuen pivn pstjksi4 ,efter denna afvikning fr utredningen af ,sampos betydelse och dermed sammanhngande frestllningar1 tervnda vi till hufvudfrgan4 ,vi hafva funnit att ordet ,num1 jemte dyrkan af himmelen ssom en hgsta gudom1 var utbredd fver en stor del af nordliga ,asien4 ,men fven hos den ariska stammen i sder terfinnas bde ordet och betydelsen4 ,hos ,inderna r ,jama1 liksom det ,lappska jabme1 namnet p ddens drott2 i ,vedorna d4v4s4 i den ldsta tiden r han likvl en himmelens furste1 frambragt af ljus och molndunkel2 ja han r solen sjelf ssom alstrande lifskraft4 ,samma hamn och person terfinnas i ,persernas ,vendidad och heliga sagor4 ,jima1 som han hr kallas -- en ldre form fr ,dschem1 sammansatt med schid1 herrskare1 till ,dschemschid -- r den gyllene tidens furste4 ,en pminnelse om ,winminen mter oss i berttelsen om denne4 ,ormuzd uppmanar neml4 ,jima att fra skapelsen till trifsamhet och lycka1 och sknker honom dervid en gyllene vinge och staf4 ,d trder ,jima fram1 vnd mot middagssolen1 och sger3 vidstrckta heliga jord6 rr dig1 ppna dig 7ssom en fdande71 du boskapens1 hstars och menniskors amma6 ,och jorden strckte sig ut4 ,ytterligare skall ,jima plantera en stor trdgrd1 fr att fra utvalda menniskor dit4#ge ,hvem erinrar sig icke hr ,winminen1 som ur det brustna gget bildar verlden1 och sedermera besr jorden genom ,pellervo4 ,huruvida frfrigt det ,indiska jama har ngot sammanhang med sanskr4 ordet dscham1 som enl4 ,bthlingk och ,roth betyder jorden1 kan jag ej nu afgra4 ,hos ,hebreerna mta oss jom dag och jum himmel1 ,tyskar och ,svenskar hafva ordet himmel1 rfdt frn deras gemensamma frfder ,germanerna4#gf ,men alla dessa ord st1 s vidt jag knner temmeligen enstaka1 utan tillfredsstllande frklaring i de ariska1 mig veterligen icke heller i de semitiska sprken4 ,en urldrig berring mellan den ,turaniska och ,ariska stammen torde derfre dessa1 liksom mnga andra omstndigheter1 gifva tillknna4 ,men man finner ltt hvilkendera som varit den egentliga egaren till nmnda ord4 ,ty under det ,inderna ffngt ska tolka betydelsen af ,jima ssom tvillingsbroder1 latin4 gem-inus1 gem-ellus1 fstes dervid i hela norra ,asien samma begrepp4 ,vigtigare r dock1 att alla ariska folk ega ett annat1 ur deras sprk ltt frklaradt1 ord som betyder himmel1 gud1 neml4 af sanskritstammen div dis lysa4 ,denna heter i sanskr4 dva-s gud1 littov4 dieva-s1 pers4 dava-s1 grek4 di-os1 div-os1 latin4 deu-s2 sanskr4 ordet djaus himmel motsvaras ter nrmare af grek4 zeus1 forngerm4 tius1 gen4 tivis1 tysk4 teuf-el1 svensk1 djefvul4 ,d de flesta ariska folk frn n ,ceylon till ,atlantiska hafvet bibehllit detta ord2 d mnga af dem intet annat ega1 fr att uttrycka begreppen himmel1 gud1 eller sedan kristendomen lrt betrakta den hedniske guden ssom de onda andarnes furste1 djefvul1 kan man vl med allt skl anse detta ord ssom ursprungligen tillhrande arierna4 ,men att de sjelfva skulle skapat sig tvenne ord fr samma begrepp1 r icke antagligt4 ,det r fven p grund hraf som ,schott anser det finska ordet taivas himmel vara af ariskt ursprung2 sanskr4 daiva-s betyder fven gudomlig4#gg ,dock har han frut i detta fall gjort jemfrelse med det finska taiv-un1 taip-ua bjas4#gh ,det skulle fra oss fr lngt att flja detta ords vandringar genom ,asien4 ,jag vill blott nmna det anmrkningsvrda1 att hufvud betyder i ,ienis4 ,ostjak4 tjy'e1 ,jur4 ,sam4 ngaewa1 ,tamas4 ,sam4 ngavua2 hufvudhud ,samoj4 ti1 tuaja1 ngaewanjaes2 ,jen4 ,ostj4 toai det fra -- tjoi himmel1 des ga1 ,karagas4 tre himmel2 ,kojbal4 djn gud1 tang morgonrodnad1 ,burt4 tenger himmel2 ,samoj4 t1 tng hgt berg1 t-men ofvan1 ,mandschu4 ten ,chines4 tjan himmel4 ,har det ariska dva-s1 det finska taiva-s sitt urhem i ,china8 ,hafva de begge druckit ur samma klla1 som fldar ur morgonrodnadens land8 ,vi hafva ssom resultat af det fregende en hos alla turaniska folk utbredd frestllning om en fverallt1 i jorden1 i hafvet1 i himmelen och dess freteelser boende gudomlig urmakt1 kallad med skilda namn ,jum1 ,num1 ,sam4 ,det r frut nmndt1 att detta urvsende ssom sdant ej tnjt ngon serskild dyrkan1 ej heller afbildades2 det var fr hgt och otkomligt fr ddligas bner4 ,hri visar sig en stor fverensstmmelse med ,indernas urvsende1 som ur sig utvecklar1 allt varande1 som r fverallt och i allt1 i naturen1 i gudar och menniskor1 utan att sjelf kunna frnimmas4 ,detta urvsende kommer hos ,inderna till verklighet i vattnet1 nrmare bestmdt egentligen i luften1 som genom frttning fvergr till vatten1 hvarp det heliga verldsgget vaggas fram2 en uppfattning som igenfinnes fven hos ,tibetanarne4 ,ty ocks der drifves luften tillsammans af en hvirfvelvind1 den frttas1 och deraf uppst sedan berg1 lnder m4m4#gi ,i fullkomlig fverensstmmelse hrmed yttras i den finska folkdikten1 med dess egendomlighet att betrakta upphofvet till ngot ssom dess moder3 ,ilma on emoja ensin1 ,vesi vanhin veljeksi o4s4v4#hj ,det terklingar hr den urspr4 frestllningen om ,num1 som r fven i hafvet1 eller rttare hafvet r ,num enligt ,samojedens utsago1 och ,jur4 ,sam4 jam betyder haf4 ,och p det ndlsa hafvet vaggas luftens jungfru1 d hon p sitt kn br det skimrande verldsgget1 som rullar ned deri4 ,denna luftens jungfru1 som synbarligen r ingenting annat n luften sjelf personifierad1 kallas fven uttryckligen ,vanhin luonnon tyttrist1 och ,ensin em itselit4#ha ,det r hr rtta stllet att framhlla1 hurusom hela den egendomligt finska verldsskdningen liksom koncentreras kring ett enda betydelsefullt ord1 synty4 ,allt i verlden kan frklaras1 om man blott fr reda p dess ursprung1 det som gifvit upphof dertill4 ,s r det med de spda blommorna p marken1 med skogen1 blsten1 ja smrtan och plgorna2 sjelfve ro de intet annat n yttringar af den makt1 som gifvit dem upphof4 ,alla enskilda freteelser i verlden hnfra sig slunda ytterst till ett ursprungligt vsende1 hvarifrn de alla1 fven de med skaparkraft begfvade andarne1 gudarne1 framtrdt4#hb ,i hela detta betraktelsestt ligger den mest uppenbara fverensstmmelse med ,inderns2 dessa synty-sanat frekomma ocks i ofantlig mngd och utgra sjelfva grundvalen fr det finska medvetandet4 ,betraktade med stor vrdnad fr sin helighets skull1 hafva de nda till vra dagar bevarats i folkets sinne1 ehuru ofta allt minne af deras betydelse redan frsvunnit4 ,p den stndpunkt af utveckling ,finnarnes mytologiska frestllningar hunnit genomskimrar nnu natursidan hos de flesta gudagestalter4 ,det vore ortt att hrvid1 liksom ngra gjort1 kalla den finske sngarns fantasi fattig och sparsam4 ,likt ,indern lskar han att hlja hvarje gudomlighet i en skimrande slja af de mest glnsande frger4 ,man behfver blott erinra sig ,pohja jungfrun1 som sitter vid regnbgens rand i en hvitglnsande drgt1 vfvande p en gyllene vf med en vfsked af silfver1 eller ,ilmarinen1 som vandrar vid himlaranden i bla strumpor och brokiga skor1 utrustad med en eldgnistrande skjorta och hllande i handen det blixtrande ,kaleva-svrdet1 allt erinringar om honom ssom himmelens eller luftens gud4 ,och lika lysande framstllas ,wellamos mr och skogens jungfrur4 ,s hopar fven den ldsta indiska dikten1 p sina gestalter allt hvad i freteelsernas verld finnes lysande och sknt4 ,men detta bevisar fr dem begge endast en s mycket strre brist p inre andlig sknhet1 hvarigenom formerna blifva dimmiga och genomskinliga1 samt p det hgsta obestmda4 ,med andra ord1 dessa folk lefva i sina ldsta dikter ett ungdomligt friskt naturlif1 hvarigenom utbildningen af de elemntra gudarne till sedligt handlande individer1 sdana vi mta hos ,grekerna1 nnu ej frsiggtt2 fantastiska former skymma nnu undan de menskliga konturerna4 ,med rtta anmrker ,rein1 att mnga af dessa ssom dimmiga gudomligheter betraktade naturkrafter med afseende sin skapande eller rttare fdande frmga tillades qvinnonatur4#hc ,vi terkomma derigenom till begreppet om synty4 ,i de frut anfrda orden ,ilma on emoja ensin o4s4v4 ligger redan en hel skapelseteori4 ,luften r det frsta1 vattnet har sitt ursprung derur1 och s vidare hela den friga skapelsen4 ,i fverensstmmelse dermed har fven ilma frvandlats till en qvinna1 den p hafvet svfvande ,ilmatar1 ssom nyss nmndes1 urmodren1 som ger brjan och upphof till allt1 sledes fven moder till gudarne4 ,men ssom personifikation af luften1 det frsta1 r hon tillika det osynliga urelementet sjelft1 eller det frsta af sjelfstndiga vsenden1 ssom hon sjelf sger1 ensin em itselit4 ,hon r dock fr dimmig1 fr abstrakt1 att med anledning braf fortfarande frblifva ssom urvsendets frsta inkarnation4 ,dertill fordrar hvarje myt en manlig princip2 hon ter r alstrandet sjelft4 ,kraften ter1 som lter henne framalstra verlden1 tillhr den osynliga urmakten4 ,men de mytiska frestllningarna fordra en representant af denne1 en den frnmste ibland gudarna1 motsvarande ,indra och ,brahma1 eller ,zeus i olympen4 ,denna plats har man hittills tilldelat ,ukko4 ,castrn yttrar hrom3 om ,ukko kan man nstan sga1 att han r en formls gud1 icke olik ,indernas ,brahma1 och ,judarnes ,jehovah4 ,hans tillvaro visar sig i molnens ska1 i storm och ovder1 i blixten1 som r hans svrd1 och i andra utomordentliga naturfenomen1 men utom sin uppenbarelso har han ingen hgre bestmmelse4 ,man r tillochmed oviss om1 huruvida han haft det fr de flesta friga gudar gemensamma utseendet af en menniska4#hd ,det r uppenbart ,juma som hrmed syftas1 den andliga makt1 som str bakom tingen4 ,sednare har likvl ,castrn1 i likhet med ,lencqvist och andra1 ansett att ,ukko r namnet p ,finnarnes hgsta gud1 en herrskare p himlahvalfvet fver ska1 blixt1 regn m4m41 med andra ord en fvergud2 ehuru denna benmning troligen frst begagnats som ett vrdnandsfullt epithet fr den hgste4 ,sjelfva grundbetydelsen af detta ord ssom gammal anfrvandt1 och alla de brokigt skiftande frestllningar man frknippar dermed gifva dock tillknna1 att ,ukko r endast ett tillnamn fr den redan ssom person fattade himmelens gud4 ,kldd i bla strumpor och brokiga skor1 frsedd med en eldgnistrande skjorta1 vandrar han vid himlaranden lngs molnets kant4 ,regnbgen r hans stridsbge1 hvarifrn han skjuter sina brinnande kopparpilar1 blixten r hans svrd4 ,han rder fven fver vindar1 sn och hagel1 och r likas eldens herre1 ssom synes af mnga stllen i ,kalevala4#he ,allt detta hnfres i en mngd varianter1 fvensom i gamla upplagan af ,kalevala1 till ,ilmarinen4 ,att ,ukko r endast ett tillnamn1 bevisas ytterligare af den omstndigheten1 att det p de allra flesta stllen begagnas adjektivt1 tillsammans med ett annat ord1 och kan utbytas mot vanha4 ,s i den bekanta sammanstllningen3 ,oi ukko ylijumala4 ,redan ,lencqvist omnmner ,porthans betnkligheter att deraf gra en serskild gud4 ,han anfr det bevisande faktum1 att namnet ukko tilldelas bde bjrnen1 som i en sng tilltalas med3 ,ukkoiseni1 lintuiseni1 ,kaunoiseni1 kultaiseni1 samt ,tapio1 skogens konung4 ,denne mste nemligen syftas med fljande bn3 ,anna ucko uuhiansi1 ,anna oinahat omansi1 och straxt derp3 ,ucko kullainen kuningas1 ,tuuvos ilman tuusimata1 ,varomata vaaputtele4#hf ,ganander anfr3 -- ainonen ,tapio1 ,metn ukko halliparta1 ,ota kullat kullistasi j4n4e4#hg ,lencqvist ppekar fven huru ofta det tilldelas ,winminen2 ja det sges uttryckligen ,ukko vanha ,winminen4 ,det alldagliga samtalssprket begagnar ,ukko till hvilken lderstigen man som helst1 och ,ganander yttrar sig3 ,ukko betyder nu i finskan appellative en gammal gubbe eller man4 ,det ligger fven i flera finska folks frestllning en djup vrdnad fr den hgste1 som frmr dem att i stllet fr hans namn begagna sig af en omskrifning3 den gamle1 den faste4 ,detta framtrder nnu tydligare hos ,esternas wanna taat1 wanna isa2 ,en dylik vrdnadsfull omskrifning begagnade ,finnarne fven d de anropade bjrnen3 mesikmmen m4fl4 ,om sledes p grund af det anfrda ukko mste betraktas endast ssom ett tillnamn1 bra vi se oss om efter en annan representant fr den osynlige1 i allt nrvarande ,jum4 ,enligt fleras antagande1 bland dem fven ,castrns1 motsvaras det begrepp denne fster vid ,ukko1 d4v4s4 en himmelens och skans gud1 af ,esternas ,taara1 som hos dem fven benmnes wanna isa1 eller blott den gamle4 ,synbarligen hafva vi i det sednare ett binamn fr ,num1 ,jum4 ,taara r ptagligen detsamma som ,tschuvaschernas ,tora2 de ,ugr4 ,ostjakerna benmna himmelens1 skans1 ja hela verldens gud ,trem1 ,trm4 ,ganander omtalar ,lapparnes ,tiermes1 en fvergud som beherrskar vindarna1 skan1 hafvet1 samt menniskjors hlsa1 lif och dd4#hh ,esternas krigsgud ,turris1 t hivilken en sng uppmanar att offra en hornfrsedd bock till spjutoffer1 till det skyddande svrdets brud1#hi kallas fven ,ukko1 och hr ptagligen till samma stam4 ,att han dyrkats fven af ,finnarne under namn af ,turisas1 framgr ur ,agricolas gudafrteckning i fretalet till ,psaltaren1 fvers4 till finska4#ij ,mhnda str det finska tora1 strid1 i sammang hrmed4 ,man har1 ssom bekant1 angende ursprunget till dessa benmningar lnge varit tveksam4 ,undsr det ,thunmann#ia anser den svenska i ljud och betydelse fverensstmmande benmningen p en af ,skandinavernas hgsta gudar1 ,thor1 vara ett ln af de finska folken1 motsges detta af ,rhs och afgjordt af ,jakob ,grimm i hans ,deutsche ,mythologie4 ,castrn afgr ingenting derom4#ib ,i flera smrre afhandlingar#ic antar ,schiefner1 dock endast p grund af msesidiga likheter1 att ,finnarne af de ,germaniska kulturfolken emottagit ,thordyrkan4 ,detta skl r dock ej tillrckligt2 likas icke heller de af ,grimm anfrda4 ,han antager neml4 att benmningen ,thor uppkommit genom sammandragning af ,thonar1 gam4 sachs4 ,thunar1 anglos4 ,thunor ,donar4 ,dessa sednare ro vl af samma stam som dna1 dna1 dunder1 donner1 beslgtade med stammen ton1 men sammandragningen r hgst problematisk4 ,frfrigt visar han att ordet ofta frekommer hos ,skandinaver och ,germaner1 men ngon motsvarighet hos beslgtade folk i ,orienten kan han ej uppvisa2 och dock glmmer han detta icke i andra fall1 t4ex4 vid stam4 ,zio4 ,det vigtigaste han anfr r1 att fven ,kelterna hafva ett ord ,taranis1 betydande skans gud4#id ,tillsvidare str derfre denna benmning temmeligen enstaka hos de ariska folken4 ,vnda vi oss ter till nord-,asien fr att ska nyckeln till denna gta1 s mter oss en stor mngd ord1 hnfrande sig till himmelen1 morgonrodnaden1 gud1 solen1 och till ljudet mer eller mindre beslgtade hrmed4 ,jag har ofvanfre vid jemfrelserna med taivas anfrt flera4 ,ytterligare finnas i ,karagassiskan1 som numera fvergtt till en ,tatarisk dialekt1 orden djrak1 tjrak ljus1 klyfta1 tjorormen g1 fara1 ,burt4 oktargoi himmel1 enl4 ,schott sannolikt af ok hg och targoi ,turk4 tangry den andliga himmeln1 ,mongol4 tenggeri1 tegri hvarje elementar ande2#ie likheten med tjarak r omissknnlig4 ,tydligast visar sig dock detta i ,karag4 tre himmel1 dr ska4 ,alla dessa benmningar af ,taara1 ,tora1 ,tiermes1 ,turisas torde derfre kunna anses ssom egendomligt finska benmningar1 tillegnade den hgste under frestllningen af den vrdnadsvrde gamle eller dundraren4 ,det visar sig fven hr samma utveckling som vid ordet ,num1 ifrn himmel till betydelse af gud1 ehuru ,tora serskildt blifvit en skans gud4 ,derigenom upplser sig fven motsgelsen af flera urvsenden4 ,visar det sig att denna stam terfinnes hos de ldsta ,arierna1 s antyder mhnda fven denna omstndighet en urklla1 hvarur de ,ariska och ,turaniska folken utgtt4 ,d slunda ,ukko r blott ett tillnamn fr himmelens1 skans och blixtens gud1 d vidare ,turisas ,tre serskildt blifvit en krigets beherrskare1 och ,jum betecknade det osynliga urvsendet eller hade den abstrakta betydelsen af gud i allmnhet1 mste ngon annan intaga platsen ssom gudomens frsta inkarnation4 ,denna plats ssom den frnmste i den finska gudaverlden innehar -- ,winminen1 och nrmast honom ,ilmarinen och ,lemminkinen4 ,d jag stller dessa namn i spetsen fr hela den finska olympen1 r det ingalunda med frbiseende af den lifliga strid1 som1 egentligen efter ,kalevalas frsta framtrdande #ahce1 fortsattes i mera n tio rs tid angende uppfattningen af denna dikt i dess helhet1 och serskildt de nmnda gudahjeltarna4 ,bde ,lnnrots#if och ,reins#ig historiska betraktelsestt1 att ,winminen var en hjelte1 frbttrare af ,finnarnes sjfart och kerbruk m4m41 ,castrns hnvisning till ,lappland1#ih och ,collans sigt1 att hela striden med ,lapparne1 svidt den ingr i de episka sngerna1 r fattad ssom en ethiskt mythisk strid1 icke ssom en historisk1#ii alla dessa olika sigter ro upptagna till bedmmande af ,rob4 ,tengstrm i ,fosterlndskt ,album fr #ahde4 ,vederlggningen af dem stder sig p en utlggning af den episka folkdiktens natur4 ,denna kan neml4 icke fr den historiska forskningen gifva ngra fullt skra data4 ,hndelserna koncentreras kring flera eller frre af folkets gunstlingar1 hvarvid frhllanden1 som i tiden ligga rhundraden aflgsnade frn hvarandra1 utan betnkande hnfras till samma person4 ,med afseende hjeltarnes namn kan heller ingenting afgjrdt sgas4 n r det de gamla gudarne1 hvilka blifvit menniskor och kring hvilka man grupperar historiska data1 n ter verkliga hjeltar1 som man stller i de fordna gudarnes frhllanden4 ,allt detta r fullkomligt sannt4 ,men1 heter det vidare1 ,collans pstende om ,winminens gudomlighet synes mindre tillfredsstllande4 ,och vidare3 hans frklaring r mindre antaglig n ngon af de fregende1 svl emedan den tillerknner den finska mythen individuela1 personliga gudar1 hvilket r emot dennas natur1 som emedan den fr sagan frutstter en mythisk grund4 ,alltid berr1 hvad hon kan bertta ytterst p iakttagande af menskliga frhllanden1 och huru fantastisk hon n m synas1 str hon dock alltid p verklighetens botten4 ,p ett annat stlle3 fverallt erinras vi om1 att sagan lefver i fantasin1 obekymrad om rummets topografi och tidens kronologi1 hvilkas bestmdhet hon sllan underkastar sig3 diktens sanning r den enda hon efterstrfvat4#ajj ,hvad den frsta invndningen betrffar1 kan man vl icke frneka ,ukko1 ,tjermes1 ,taara individuel gestalt4 ,nedanfr skall visas huru personbildningen gr n lngre4 ,angende ter sagan1 det egentliga stoffet i den episka folkdikten1 skilja vl redan brderna ,grimm denna frn mhrchen slunda1 att den frra r mera historisk1 den sednre mera fritt poetiskt skapande4 ,mhrchen r dels genom sin yttre utbredning1 dels genom sitt inre vsende dertill bestmdt1 att innefatta den rena tanken af en barnslig verldsskdning4#aja ,och p ett annat stlle3 hvad som s mngfaldigt och stndigt nyo har frjdat1 rrt och lrt1 det br inom sig sin ndvndighet1 och har skert sitt ursprung ur denna eviga klla1 som gjuter sin dagg fver allt lif1 och om fven blott en ensam droppe1 som ett litet blad har uppfngat1 dock skimrande i den frsta morgonrodnaden4#ajb ,mhrchen r slunda det skimrande skalet kring de ursprungligt mytiska frestllningarna4 ,af detta slag ro dock mnga bland ,suomen kansan ,satuja1 der ,kalevalas hjeltar upptrda1 och berttelsen om verldens uppkomst i brjan af den episka folksngen1 jemte allt som str i sammanhang dermed1 torde vl ingen kunna frnknna den djupaste mytologiska halt4 ,det synes tydligt1 tt pstendet mot ,collan utgr frn ett antagande af den finska episka diktens identitet med ,tyskarnes ,sage1 ehuru det just var detta som skulle bevisas4 ,collan torde derfre komma sanningen nrmare d hn sger1 att man i vr forndikt likalitet br ska helt och hllet myt1 som blott historisk sanning4 ,myten ligger numera i bakgrunden och framskymtar endast d och d1 och det episka har blifvit det hufvudsakligen framstende elementet4#ajc ,ett sdant undanskymmande af de tidigare mytiska frestllningarna och gudarnes frvandling till menskliga individer terkommer fverhufvud i hvarje ldre folkdikt1 som under olika bildningsstadier omgestaltas af den skapande folkfantasin4 ,p samma stt hafva ,persernas mytiska frestllningar om en strid mellan det godas och det ondas rike i ,schah-,name sammanblandats med striderna mellan tvenne fiendtliga folk4 ,den ursprungliga guden ,jima har dervid fvergtt till en fullt mensklig hjelte ,dschem4 ,att man fven i utlandet utan ngon tvekan anser den finska diktens hjeltar ssom gudar1 visar sig ofta4 ,bland andra sger ,julius ,csar1 ,prof4 i ,marburg1 derom3 ,kalevalas hjeltar bra mycket tydligare n den helleniska eller tillochmed den tyska folkdiktens hjeltar prgeln af en gudomlighet1 -- som sammanflyter med naturkroppen och dess verkningar p menniskolifvet2 de ro ursprungligen elementra gudar4#ajd ,och p fljande sida3 deras gudomliga vsende1 deras frhllande till elementerna springer hundrade gnger i gonen1 och dock ro de hjeltar1 hvilka underordna sig sjelfva under de egentliga gudarne ,jumala1 ,ukko1 ,hiisi4 ,men liksom i de flesta folks mytologier1 s insnrja sig fven i den finska de mngfaldigaste frestllningar i hvarandra4 ,ett folk1 som vandrat under rhundraden frn mellersta ,asien till ,suomis sjar1 som kanske strfvat frn sderns yppiga dalar ssom nomader fver ,kirgisernas sandiga stepper1 mhnda fven tltat mngen vinternatt p de dsliga tundrorna vid ishafvet1 hos ett sdant folk mste frestllningarna om allt i verlden vexla i det ondliga4 ,man kan derfre med fullt skl antaga1 att dessa vexlingar och de deraf beroende olika bildningslagren skola terspeglas fven i fornsngerna4 ,den flyktigaste lsning mste ocks upplysa derom1 att rhundraden ligga emellan den tid1 d de tv frsta sngerna af ,kalevala ro diktade1 och den d de sednare bildats4 fven ,castrn yttrar i sin granskning af den nya ,kalevalaredaktionen1 att myten om verldsskapelsen str der ssom ett helt och hllet isoleradt fragment4 ,utom den hemlighetsfulla skymning1 som verldens morgon i dessa1 liksom i alla folks urldsta myter1 sprider fver tingen1 bevisas det fven deraf1 att ,winminen frst har en helt annan gestalt1 n d han ssom en gubbe fikar efter ,ainos hand4 ,tron p honom ssom heligare n vanliga menniskor har frsvunnit1 och nu vgar folkfantasin gyckla med den ldrige4 ,att den allmnna utvecklingen af de fordna gudagestalterna i myten till folkhjeltar fven egt rum hos ,finnarne1 bevisar den ytterligare frminskning de slutligen undergtt i sagorna4 ,jemfr man ,ilmarinens person med den af samma namn i ,satuja1 s r afstndet omtligt4 ,och grunden till denna frvandling r icke blott kristendomen1 som trampar under ftterna hvad hedendomen ansg stort och hgt1 utan denna sednares egen utveckling4 ,det som i en tidig barndom tillfredsstllde andens behof af en gud1 det mste i en mera utvecklad lder byta form2 fret r detsamma1 blommorna som uppspira derur vexla endast gestalt och frg4 ,hr r ej stllet att underska de spr af historiska tilldragelser1 som frekomma i fornsngerna1 eller att granska de olika sigterna om lget af ,pohjola m4fl4 orter4 ,d af det fregende torde framg1 att dessa snger innehlla en massa af mytiska frestllningar frn en urldrig tid1 vill jag anfra de serskilda bevis som de lemna fr ,winminens1 ,ilmarinens och ,lemminkinens gudomlighet4 ,man har velat bortjfva dylika stllen med anledning af smrre motsgelser1 eller med antagande af1 att de tillhrde en sednare tid1 d sngarne icke mera knde frfdrens betraktelsestt4 ,p det frra sklet frklarar ,rein hela den bekanta kosmogoniska frestllningen om verldsgget fr ett ln utifrn4#aje ,dylika motsgelser frekomma dock i hvarje folks gudalra1 och i ,indien sammanblandas de skilda gudarnes verksamhet och epiteter p ett fabelaktigt stt4 ,och om det fven r fallet1 ssom ,lnnrot uppgifver i fretalet till nya ,kalevala-upplagan och ssom man af varianter ser1 att p skilda orter n den ena1 n den andra af de bekanta hjeltarna namnes i den andras stlle1 s r dikten likvl s rik1 att skilda stllen frfullstndiga hvarandra4 ,skarpsinnigt sger derfre ,collan om ,winminens och ,ilmarinens gudomlighet1 att det vore tilltet tvifla derp1 om deruti lge ngonting orimligt4#ajf ,och i allmnhet mste man hafva starka motskl fr att rentut frneka sngens utsago1 ty det gller ju att bedmma1 hvad sngarena sjelfva tnkt4 ,jag vill derfre hr upptaga de enskilda stllen som bevisa ,winminens och ,ilmarinens gudomlighet1 under de rubriker som ,collan redan #ahcf uppstllde1 men betydligt frkade4 ,fr det frsta tilldelas dem epithetet ikuinen1 in-ikuinen1 evig1 evrdlig2#ajg #b3o gudomlig makt1 skaparemakt4 ,ty om fven utmrktare menniskor kunde frambringa mngt och mycket i verlden genom ett trollord1 ssom i allmnhet en schaman1 s str dock ,winminen i spetsen fr hela detta skaparslgte4 ,enligt gamla upplagan af ,kalevala r det han1 som vid ggets bristande i stycken1 frambringar allt genom sitt blotta skaparord4 ,eller gifves det vl ngot hgre bevis p gudomlig makt n dessa ord ur den vises mun3 ,munasen alanen puoli ,alaseksi maa emksi6 ,munasen ylnen puoli ,ylseksi taivaseksi6 ,mi munassa valkiata ,se piv paistamahan6 ,mi munassa ruskiata ,se kuuksi kumottamaan6 ,munasen muruja muita ,ne thiksi taivahalle6 ,det r ett vrdigt motstycke till de sublima orden i ,genesis3 varde ljus6 ,och icke heller ,winminen lemnar skapelsen t sitt de1 utan vakar med krleksfullt ga fver dess fortkomst4 ,beskrifningen fortsattes huru ,siin mies meret lukevi1 ,uros aallot arvelevi2 ,kussa ptns kohotti1 ,siihen saaria saneli2 ,kussa ktt knnhytti ,siihen nient sivoeli j4n4e4 ,hela detta stlle r vl i nya upplagan frndradt1 men ,lnnrot har sjelf fr mig medgifvit1 att de flesta varianter hr hafva ,winminen i stllet fr det sednare ,ilmatar4 fven i upplagan af #ahdi r det ,winminen som fullbordar skapelsen1 derigenom att han lter ,pellervoinen bes jorden med trd och rter4 ,detta vsende r synbarligen endast vextlifvets personifikation1 som ftt sin tillvaro genom ,winminens vilja1 och ger ingalunda tillknna ngon bristande frmga4 ,p samma stt r det1 d den skyhga eken skymmer sol och mne2 ,winminen tnker och begrundar1 genast finnes der tillreds ngot vsende som utfr hans tanke4 ,hvarhelst en brist i skapelsen finnes1 r hans ande genast frdig och i stnd att hjelpa4 ,sjelf kallar han sig fven skapare1 d han med fljande ord besr jorden3 ,min kylvn kyyhttelen1 ,luojan sormien lomitse1 ,ken kautta kaikkivallan ,tlle maalle kasvavalle1 ,ahollen ylenevlle4#ajh ,fragmenter af gamla snger nmna fven ,winminen ssom ,kaiken mailman takoja1 ,urnan kannen kalkuttaja1#aji och i en anteckning af ,lnnrot heter det3 ,se on vanha ,winminen ,maan ja taivosen takoja1 ,ilman kannen kalkuttaja4 ,i allmnhet tillskrifves dock detta ,ilmarinen4 ,den frre sger om sin broder att han r en smed1 som s skickligt hamrat luftens lock1 att intet spr af hammarn synes derp4#aaj fven hans syster tilltalar honom ssom takoja in ikuinen1#aaa hvilken benmning fverallt frekommer4 ,sjelf sger han om sig1 d han smider verktyg fr att fngsla ,pohjola kringen3 ,ei tuo kumma ollekana1 ,jos olen takoja tarkka1 ,kun olen taivoa takonut1 ,ilman kantta kalkutellut4#aab ,och detta motsges icke af ,ilmarinens frklaring fver ursprunget till hans makt3 ,kauan katsoin ,luojan suuhun1 ,partahan jalon ,jumalan ,ennen taivoa takoissa1#aac ty ssom vi f se erknnes alltid beroendet af den osynliga ,jumala1 han som fretrdesvis r luoja4 ,hvad annat n den hgsta grad af skapande frmga tillknnagifva fven fljande ord af ,winminen sjelf under tflingen med ,joukahainen3 ,omat on meret kyntmni m4 m4 och ,olin ma miess kolmantena1 ,ilman pielt pistmss1 ,taivon kaarta kantamassa1 ,taivoa thyttmss4#aad ,det tredje beviset fr de tvenne omnmndas gudom r1 att de begge stigit upp till himmelen4 ,i #dg run4 af nya ,kalev4 upplagan berttas1 huru itse ilman suuri luoja1 ,ukko1 blef missmodig1 sedan ,louhi instngt sol och mne4 ,han vandrade derfre omkring lngs molnets rand och lt en blixt glnsa genom rymden1 fr att luftens jungfru skulle vagga den1 tills deraf blefve en ny sol4 ,men samma skildring hnfres i den ldre edition till ,winminen och ,ilmarinen4 ,det heter nemligen att de begge stego upp p det sjette glnsande hvalfvet1 p den nionde himmelen4 ,der lto de begge blixten ljunga1 eller ssom det heter3 ,iski tulta ,ilmarinen1 ,vlhytti ,winminen1 -- ,miekalla tuliterll4 ,och d en qvinna frgade dem hvarifrn de voro1 svarade ,winminen3 ,keskiilmalta olemma1 ,keskitaivahan navalta4#aae ,dessa ord1 hvilka gifva tillknna ett ursprung liknande ,ukkos -- ty han benmnes ofta taivahan napanen1 -- hntyda en hgre stllning n menniskornas4 ,det tillkommer icke heller ngon annan n dem1 som hamrat himmelens hvalf1 uppstllt luftens pelare1 med ett ord dem1 som ordnat och verkstllt skapelsen1 att fven hlla den vid makt4 ,detta stlle bekrftar derfre fullkomligt ett fregende1 der ,winminen och ,ilmarinen sgas hafva varit med om skapelsen4 ,luftens jungfru vaggar fven den gnista deras blixt har tndt2 allts ett dem underordnadt vsende4 ,men ,winminen benmnes fven uttryckligen gud1#aaf skapare4#aag ,lencqvist yttrar1 att fornsngerna icke framstlla ngon annan gud1 hgre n ,winminen4 ,han anfr tillika huru en af ,karelarnes vise under katholska tiden1 tillfrgad hvilka som voro ,finnarnes hgsta gudomligheter utan betnkande svarat3 ,itse vanha ,winminen ja ,neitsy ,maaria emonen4 ,frn den tiden hrstamma fven dylika bner som3 ,itse ilmoinen ,jumala1 ,itse vanha ,winminen1 ,itse sepp ,ilmarinen ,tss myskin tarvitahan2#aah hvilka alla1 bde bner och benmningar1 blott kunna stllas till ett fver menniskan stende vsende4 ,i ett hfte synty-sanat1 som i manuskript blifvit mig godhetsfullt meddeladt af ,prof4 ,lnnrot1 heter1 det s4 #i om ,ilmarinen3 ,hiki tippu luojan pst1 ,kaste kasvoista jumalan4 ,p ett annat stlle anfr ,lnnrot att fven ,winminen blifvit kallad gud4#aai ,hvem annan n den som skapat dem kan vl heller utbrista i en s herrlig hymn som denna1 under det att den tillika innehller ett slags maktord3 ,terve kuu kumottamasta1 ,kaunis kasvot nyttmst1 ,piv kulta koittamasta1 ,aurinko ylenemst6 ,nousit kullaisna kken1 ,hopeisna kyyhkylisn1 ,elollesi entiselle1 ,matkoillesi muinaisille4 ,nouse aina aamusilla ,tmn pivnki perst1 ,teep meille terveytt4 -- ,ky nyt tiesi tervehen1 ,matkasi imantehena1 ,pt kaari kaunihisti1 ,pse illalla ilohon6#abj ,men det sista beviset1 sjelfva inseglet p ,winminens sanna gudomlighet1 r hans frsvinnande fr den kristna religionen4 ,redan #ahcf anfr ,castrn detta vigtiga faktum1#aba som sednare r upptaget fven af ,fab4 ,collan4 ,att ,winminen r representanten fr ,finnarnes hela verldsskdning1 att han r hufvudpersonen i den hedniska gudaverld1 som deras egendomliga ande har skapat1 framgr vl af intet tydligare n deraf1 att han mste lemna sitt folk1 d det begynner omfatta kristendomen4 ,vid sitt frsvinnande beger han sig fven till de hga urmdrarna1 till de lga himlarna4 ,med allt det anfrda synes det dock anmrkningsvrdt1 att ,castrn i sin ,mytologi kallar ,winminen och ,ilmarinen icke gudar utan heroer4 ,om man fven afgjordt antager1 att en stor del af fornsngerna1 och alla de som beskrifva friarefrder1 hafva verkliga hndelser till grund1 s terst dock otaliga andra stllen1 hvilka gifva en annan uppfattning4 ,jag har ocks anfrt mnga stllen ur ,castrns skrifter1 der han gillar den ofvan framlagda sigten4 ,det oaktadt heter det i ,mytologin1 s4 #bhi1 att det torde vara bragt till fullkomlig klarhet1 att ,winminen1 ,ilmarinen och ,lemminkinen ej1 ssom man ofta varit frestad att antaga1 spela rolen af gudomliga vsenden1 utan framtrda blott i egenskap af hgre begfvade menniskor eller heroer4 ,denna slutsats begrundas nnu ytterligare genom utsagon1 att de endast srja fr sin enskilda lycka i familjen och ska lyckliggra sitt folk genom erfringen af ,sampo4 ,detta gller dem dock blott sdana de upptrda i friare-frderna4 ,hvad det andra pstendet betrffar1 att de blott genom mttet af sin styrka1 sin vishet1 sitt hjeltemod skilja sig ifrn vanliga menniskor1 att de hafva denna makt endast genom ordets1 vishetens gudomliga makt och ofta fven hindras i sina frehafvanden1 s mste man jemfra detta med frhllandet i andra mytologier4 fven der upptrdda gudarne under menskliga frhllanden1 och inskrnkas rtt ofta d de vilja utfra ngot1 s t4ex4 ,zeus af dets beslut4 ,och hos ,inderna r detta ngonting alldagligt4 ,att ter skaparkraften ligger i ordet1 i visheten1 bevisar endast fr hgheten af den finska religionen4 ,ordet r urmakten1 urgudomligheten sjelf1 som frlnar fven gudarne tillvaro och lif2 han r den andliga kllan1 hvarifrn allt hrleder sig1 ,num ,indernas ,brahma1 frn hvilken och till hvilken all ting r4 ,i sjelfva verket visar fven den fortsatta framstllningen att ,castrn ej ville fsthlla denna sigt4 ,ty sedan han underskt ,winminens hrkomst1 visat huru han genom egen kraft framtrdde i dagen och sedan deltog i skapelseverket1 yttrar han3 i sjelfva verket synes mig hans gudomliga dyrkan ej kunna betviflas2#abb och vidare3 denna skaparefrmga r hans natur medfdd1 och synes1 om ngot1 hafva bort berttiga honom till ett gudomligt anseende hos vra fder1 liksom samma ra fven i det fall1 att han och hans kamrater ,ilmarinen och ,lemminkinen endast skulle hafva fullndat skapelseverket1 icke heller hade bort kunna dem bestridas4#abc ,inkonseqvensen i de anfrda yttrandena torde derfre bra tillskrifvas den omstndighet1 att ,castrns frelsningar i den finska mytologin ro utgifna af annan hand1 utan att han sjelf fick fverse och fullborda dem1 och detta gller isynnerhet den sista afdelningen4 ,hela den vidare framstllningen tilldelar fven alla de tre nmnda en ursprunglig gudomlighet1 s att de tillhopa bildat en gudatrilogi af jordens1 luftens och vattnets gudomligheter4 ,jag behfver derfre hr upptaga endast resultatet af ,castrns underskning1 som gr det p det hgsta sannolikt1 att ,ilmarinen ursprungligen dyrkats ssom en luftens gud1 ,lemminkinen ,ahti1 med sitt ostadiga vsende1 lieto1 ssom hafvets4#abd ,den hr ofvan gifna bevisningen om hjeltarnes gudom gller egentligen ,winminen och ,ilmarinen4 ,lemminkinen upptrder dock stndigt i jembredd med dem2 han r identisk med ,ahti1 ,kaukomieli1 ,saarelainen4 ,lngre fram anfras ytterligare bevis4 ,huruvida ,winminen varit jordens gudomlighet r dock ej lika klart4 ,castrn sger3 ,om ,ilmarinen och ,lemminkinen ro menniskovordna gudar1 s mste detta naturligtvis i s mycket hgre grad glla om ,winminen1 emedan han i alla afseenden vida fvertrfffar dessa sina vnner4 ,man har velat hrleda hans namn fr4 wein l4 ween emonen4 ,lencqvist anmrker dock att han alltid skildras ssom en man1 och vid ,winminens sng kommer veen emnt sjelf fr att lyssna derp4 ,castrn jemfr ,win1 som enligt ,agricola fven skrifves ineminen1 med ,tatarernas aina1 jordens andar1 hvarigenom hans egenskap ssom en jordens gudomlighet bekrftas4 ,ett ytterligare std r1 att enligt ,lnnrot namnet fven uttalats som ,ainemoinen2#abe och sigten bekrftas indirekte deraf1 att fornfinnarne haft gudomligheter fr alla mjliga elementer1 men fr jorden allena saknas en sdan4 ,och hvad annat innebr ,winminens frd till ,wipunens graf fr att erhlla ursprungsord1 n en antydan om hans hrkomst frn jordens inre8 ,der ligger hans makt bevarad4 ,vi pminnas om en jordens gud fven deraf1 att det r ,winminen som ordnar jordens yttre utseende1 bildar uddar och holmar1 bugtar1 strnderna1 samt ytterligare frser marken med vxtlighet4 ,mhnda hnvisar oss slutet af ,kalevala sngerna till samma jordiska hem1 ty det heter att han seglar bort till de fra jordemdrarna1 ylisihin maa-emihin1 alaisihin taivosihin4 ,visserligen kan man frska en annan derivation af vanha1 ty i ,estn4 kallas han ,wannemunne1 och gammal heter der vanna2 i s fall vore han den personifierade urfadren sjelf4 ,till en bekrftelse af den ofvan framstllda sigten1 att ,winminen1 ,ilmarinen och ,lemminkinen varit den finska mytens frsta och hgsta gudagestalter1 gudomlighetens frsta inkarnationer fr att tala indiskt1 tjenar den fven af ,castrn upptagna estn4 sagan4#abf ,deri sges3 ,wanna issa bodde i sin hga himmel2 i hans sal lyste den majesttiska solen4 ,hjeltarne hade han skapat1 fr att begagna sig af deras rd1 deras konstfrdighet och deras styrka4 ,den ldste bland dem var ,wannemuine4 ,han hade danat honom gammal1 med grtt hr och skgg1 och frlnat honom lderdomens vishet2 men hans hjerta var ungt1 och han egde diktens och sngens gfva4 ,wanna issa betjenade sig af hans kloka rd1 och om sorgen frdystrade hans panna1 spelade ,wannemuine fr honom p sin underbara harpa1 och sjng sina lskliga snger4 ,en annan var ,ilmarine1 i den bsta mannalder och af manlig kraft1 med vishet p sin panna och eftertnksamhet i blicken4 ,honom var konstnrsfrmgan beskrd4 ,den tredje var ,lmmekne1 en gladlynt yngling1 full af lje1 alltid munter1 bjd fr hvarje fverdd4 ,alla ansgo de sig fr brder och den gamle kallar dem sina barn4 ,sagan berttar vidare huru denne1 medan hans sner sofvo1 skapade verlden1 och d de vaknat1 gnuggade de sig i gonen och skdade verket an med frvning4 ,men den gamle var trtt af arbetet med verldens skapelse och lade sig att hvila4 ,d tog ,ilmarine ett stycke af sitt bsta stl och hamrade ut det till ett hvalf1 spnde detta till ett tlt fver jorden1 och hftade stjernorna af silfver och mnen dervid2 frn den gamles frstuga tog han lyktan och fastade den med en frunderlig mekanism vid tltet1 s att den af sig sjelf gr upp och ned4 ,och ,winminen stmde upp en frjdesng till sin harpa1 blommor och vexter spirade fram1 och sngfglarna stmde in i hans qvde2 ,lmmekne strk jublande kring skog och backar4 ,d -- sade den gamle3 ,jag har skapat verlden som ett liflst stycke2 det r eder sak att frskna densamma4 ,genom denna saga blir mycket i den finska myten frklaradt4 ,att den ter1 tminstone till sina grunddrag1 varit gemensam fr ,finnar och ,ester innan dessa nnu sndrade sig till skilda folk1 bevisa icke blott namnlikheterna1 utan den omstndighet1 att alla detaljer1 som om de nmnda gudarne anfras i fornsngen1 genom den estniska sagan sammanslutas till ett helt4 ,blott med dess tillhjelp kan man ocks rtt frst hvarfre t4ex4 ,winminen och ,ilmarinen vid solens och mnens fngslande draga fver himmelen1 fr att ska godtgra denna brist4 ,de hafva nnu vrd om denna ordnade verld1 som den gamle fverlemnat i deras hnder4 ,hvilken skn betydelse fr ej derigenom fven ,winminens sng1 till hvilken hela naturen lyssnar4 ,den var frut stel och utan lif2 frst d den hr den gudomliges rst ljuda genom rymden1 fr vinden sitt sus1 fglarna sina snger och fven menniskan sngens gfva1 ssom en variant sger4#abg ,det r anden1 som besjlar den dda massan och sknker den uttryck4 ,att de tre gudarne ro brder antyder fven den finska dikten uttryckligen4 ,det heter nemligen i en variant1 mig godhetsfullt meddelad af ,prof4 ,lnnrot3 ,iri neito impi neito1 ,kalevalan kaunis neito ,saip' on kolme poikalasta1 ,yhen vanhan ,winmisen1 ,toisen seppo ,ilmarisen1 ,kolmannen on ,joukahaisen1 der den sistnmnde helt skert r densamme som ,lemminkinen4 ,iri heter annars ilman impi1 ,kave luonnotar4 ,ursprungsorden anfra de tre elementerna hvarifrn allt uppsttt2 men de tre gudarne ro blott dessas personifikationer4 ,s sges3 ,itsestns ilma syntyi1 ,ilmasta vesi erosi1 ,veest manner maatelihe4#abh ,efter dessa bevis1 att de i ,kalevalas nrvarande form ssom folkhjeltar upptrdande ,winminen1 ,ilmarinen och ,lemminkinen ursprungligen dyrkats ssom gudar1 tervnder jag till utvecklingen af det finska gudsmedvetandet4 ,jag har redan anfrt flera af de olika skapelseteorier1 som i synty-sanat framtrda4 ,de bekrfta alla1 att ,finnarne frn urldrig tid anat en genomgende enhet i universum2 ty sorgflligt beskrifva de1 huru ur luften uppstr vattnet1 ur detta jorden1 och s vidare vexter och djur4 ,de hnfra slunda allt till en enda ursprungsklla1 hvarifrn utvecklingen tagit sin brjan4 ,jag skall i det fljande framhlla de vexlande former1 i hvilka denna utveckling gestaltat sig2 hr vill jag frst nrmare underska den redan tidigt utbildade frestllningen om en skapare1 luoja1 en personlig ursubstans4 ,som bekant har man mycket tvistat derom1 huruvida hos fornfinnarne funnits medvetandet om en enda skapare4 ,det har dervid med dem gtt ssom till en brjan med ,inderna4 ,man frklarade hvarje uttryck1 som gaf tillknna en dylik uppfattning1 ssom en frestllning infrd med kristendomen och utbildad under dess inflytande4 ,eller ocks pstod man1 ssom ,max ,mller om ,inderna1 att monotheismen varit folkets ursprungliga religion1 hvarifrn det smningom affallit4 ,om man med monotheism frstr tron p en utom och fver verlden stende ,jehovah1 r ingenting mera oriktigt4 ,ty ,inderns hela verldsskdning utgr just derifrn1 att den evige har sin enda tillvaro i tingen1 att han med tusende gon blickar fram ur verlden4 ,indra1 ,varuna och ,agni1 de tre frsta elementargudarna1 ,brahma1 ,vishnu och ,siva likas1 ro endast olika skepnader af den ende1 som uppenbarar sig i dem alla4 ,det frnuftiga i verlden r det sanna gudomliga2 derfre tilltalar honom fven en sednare tid i de sublimaste hymner3 ,han var den ensamt fdde herren fver allt det som r4 ,han grundade jorden och denna himmel4 -- ,han1 hvars skugga r oddlighet1 hvars skugga r dd4 -- ,han1 hvars makt de sniga bergen1 hvars makt hafvet frkunnar4 ,fr hvilken dessa trakter ro som vore de ,hans armar4 -- ,han1 till hvilken himmel och jord1 stende fast genom ,hans vilja1 se upp1 darrande invrtes4 -- fver hvilken den uppgende solen skiner4 -- ,han1 som r gud fver alla gudar6#abi ,finnarne hafva icke s tydligt utsagt hvad luoja r1 men ur fornsngerna framgr dock tillrckligt klart1 huru de frestllt sig honom4 ,redan d ,winminen1 hans frsta inkarnation1 lngtar att fdas1 anropar han yli-jumala om bistnd4 ,vid alla mjliga besvrjelser1 der man anropar smrre gudomligheter1 tillgges ytterst en bn till den allrahgste1 om allt det andra icke hjelper4 ,i synty-sanat frmhlles han uttryckligen1 ssom vid jernets ursprung3 ,tuo ukko ylinen luoja1 ,itse ilmojen ,jumala ,ilmasta veen eroitti1 ,veest maati manterehen4 ,ukko llmoinen ,jumala ,hieroi kahta kmmentns ,vasemmassa polven pss2 ,siit syntyi kolme neitt1 ,koko kolme ,luonnotarta ,rauan ruostehen emoiksi1 ,suu sinervn siittjiksi4#acj ,p ett annat stlle sjunger ,wipunen fr ,winminen de djupa ursprungsorden om tidens begynnelse4 ,kuinka luojansa luvalla1 ,kaikkivallan vaatimalla ,itsestns1 ilma syntyi1 ,ilmasta vesi erosi1 ,veest manner maatelihe1 ,manterelle kasvut kaikki4#aca ,de anfrda orden framhlla vl ena sidan1 att verldens utveckling skedde enligt skaparns vilja1 men fven den andra1 att denna skapare sjelf mste hafva funnits i elementerna1 d luften kunde uppst af sig sjelf4 fverallt i ursprungsorden och lu'ut hnfres den yttersta makten till skaparen4 ,helt skert skulle man icke i en sednare tid med sdan hemlighetsfullhet begagnat sig af dessa trollformler1 om luoja betecknat de kristnes gud4 ,i veren sulku-sanat 7manuskript1 fr hvilket jag har att tacka ,prof4 ,lnnrots godhetsfulla meddelande7 sges3 ,jumaloista tunti tullo1 ,apu eineisten emist2 ,varjele vakanen luoja1 ,katso kaunonen jumla1 ,jott'ei vietisi vioille2 och p ett annat stlle3 ,tulonen jumalan luoma1 ,luoma luojan valkiainen1 samt ,rauta on jumalan luoma4 ,dylika yttranden1 hvaraf framgr att allt i verlden r skapadt af den hgste guden1 finnas i mngd i ,kalevala4 ,joukahainens moder tilltalar slunda vgen1 mnen1 solen1 d hon sker sin son3 ,oi tiehyt jumalan luoma1 ,kuu kulta jumalan luoma1 ,oi pivyt jumalan luoma1 ,etk nhnyt poikoani8 ,p samma stt yttras vid besvrjelser3 ,hoi mat jumalan luoma1#acb och ,wipunen sker besvrja ,winminen3 ,lhe nyt liika liikkumahan1 ,ennen pivn nousemista1 ,koi jumalan koittamista1 och lngre fram ,tullessa jumalan tunnin2#acc hvilka sistnmnda tillika innebra1 en antydan om det onda1 mrkret1 som vid solens uppgng mste fly4 ,det r fverfldigt att anfra flera exempel ur det nmnda torde ogensgligt framg1 att hos ,finnarne begreppet om en enda skapare1 som str fver bde verld och gudar ssom deras frsta upphof1 varit ursprungligt4 ,afgjordt yttrar derfre ,snellman i en recension3 i ,kalevala-dikten frekomma nu vidare s mnga uttryck1 hvilka hntyda p medvetandet om en enda skapare1 en hgsta gud1 den sanne1 -- att hvar och en som skrifver fver finska mytologin1 men helt och hllet fverser detta frhllande1 kan psts hafva frfarit utan sakknnedom4#acd ,gudarne sjelfva erknna derfre alltid1 att deras makt ytterst r ett ln af skaparn4 ,s anropar ,winminen yli-jumala1 d han lngtar att fdas2 ,ilmarinen erknner skaparen fver sig1 d han sger sig hafva lrt konsten att smida genom dessa ord3 ,kauan katsoin luojan suuhun1 ,partahan jalon jumalan1 ,ennen taivoa takoissa1 ,ilman kantta kalkuttaissa4#ace ,men hurudan denne ene och hgste skapare r1 framlyser bestmdare4 ,utredningen af ordet juma och de redan anfrda skapelse-teorierna visa1 att allt tillvarande utvecklar sig1 det ena ur det andra1 hvarigenom skaparn sjelf finnes i allt4 ,mnga stllen i ,kalevala bekrfta denna uppfattning4 ,ilmarinen sade att han1 fr att lra sig smida1 sett skaparn i munnen4 ,derifrn ledas vi helt naturligt fver till fljande3 ,silloin virsiks ,wipunen1 ,tuo vanha vaka-vkev1 ,jonk' oli suussa suuri tieto1 ,mahti ponnetoin povessa1 ,aukaisi sanaisen arkun1 ,lauloaksensa hyvi1 ,noita syntyj syvi1 ,ajan alku-luottehia4#acf ,och i fregende rader sges3 ,ei sanat salahan joua1 ,eik luottehet lovehen1 ,mahti ei joua maan rakohon1 ,vaikka mahtajat menevt4 ,hr frefaller det visst som skulle ,wipunen gras identisk med urgudomen4 ,hos honom r neml4 makten1 och ,winminen mste uppslukas af honom1 frsnka sig i urvsendet1 fr att erhlla den hgsta visheten4 ,men ,wipunen erknner sjelf fver sig skaparen1 och sjunger de betydelsefulla orden1 luften fddes af sig sjelf p skaparns nskan4 ,och med djupaste vrdnad yttrar ,winminen1 d han stmmer blodfldet3 ,en puhu omalla suulla1 ,puhelen jumalan suulla1 ,josp' on mulla suu suloinen1 ,suloisempi suu jumalan1 ,jospa on kaunoinen kteni1 ,ksi luojan kaunihimpi4#acg ,men af begge dessa stllen framgr p det tydligaste1 hvari den egentliga skaparkraften bestr4 ,de mktige frsvinna1 men makten blir qvar2 den finnes i skaparens mun1 r hans ord1 anden4 ,vi hafva sett huru detta ord i ,wins mun r mktigt att af ggets spillror bilda hela verlden1 p ett stt1 som i hghet mter sig med det verldsbeknta varde6 ,ordet1 det symboliska uttrycket fr tanken fverhufvud i allt skapadt1 blir slunda urgudomens sanna tillvaro4 ,ordet finnes i allt1 och om man knner ursprungs-ordet1 s r man herre fver tingen4 ,det finnes vl intet kraftigare bevis1 att ,finnarne ansett anden1 frnuftet i verldsordningen1 vara den egentliga skaparen1 frn hvilken gudar och verld leda sitt ursprung1 och hvilken betecknats med den opersonliga benmningen jumala4 ,i hvarje enskildhet genomskimrar derfre ngot af den hgste2 i hvarje trd1 i hvarje gren1 i hvarje grsstr1 ja i hvarje daggdroppe ler derfre en huld genius1 som sknker den lif och glans4 ,ehuru icke utgende frn samma princip1 ger likvl ,lnnrot en trffande skildring af denna verld med millioner gudar1#ach som vl kunna mta sig med de #ccj millioner man rknar i ,indien4#aci ,vi hafva ett indirekt bevis hrp i det spekulativa1 begrundande lynne1 som s starkt utmrker ,finnen4 ,det objektiva fverhufvud har fr honom en betydelse1 derfre sker han fverallt bakom freteelsen dess sanning1 synty1 kraften som verkar deri4 ,och denna fordran frklarar fven ltt bristen p egentligen historiska snger4 ,de tillflliga1 men fven bevisligen ofta blodiga1 sammandrabbningarna med andra folk hafva icke lemnat mera betydande spr efter sig i sngarens minne4 ,de voro visserligen lifsyttringar af folket1 men dess sanna lif lg i andens verkningar och i sngens makt4 ,derfre r fven sngarkungen den hgste i verlden4 ,denna frklaring vinner ny styrka genom jemfrelse med frhllandet i ,indien4 fven der spelar historien1 hndelsernas yttre sida1 en underordnad roll4 ,millioner r hopas p hvarandra utan betnklighet1 och forskaren har den yttersta svrighet att i denna rrliga massa f en fast punkt4 ,och denna freteelse r betingad deraf1 att ,indern i allt sker vsendet1 sker den osynlige ,brahma1 som ser genom tingen4 ,hos dem terfinnes fven frestllningen om sngens allmakt4 ,gunadhya frtljer sina himmelska sagor1 hvar vid alla djur frsamla sig fr att afhra dem4 ,grtande st de der och hra p2 men ,gunadhya aflade sin kroppsliga gestalt1 och tervnde till sin himmelska boning ssom ,sivas tjenare4#adj ,men hos ,finnarne1 liksom i ,indien1 skapar fantasin en mngfald af former1 fr att skdliggra huru den ende osynlige luoja ur sig utvecklar verlden4 ,en bland dessa r den bekanta frestllningen om verldsgget1 hvarur himmel och jord blifvit bildade1 s att hvarje spillra deraf r en spillra af det ena1 som fanns till frn begynnelsen4 ,denna frestllning r urldrig1 fven ,esterna hafva svaga minnen deraf4 ,bland annat sges i en sng1 att phha linnu bygger sig bo1 ligger p ggen och frdelar de spda ungarna1 en p himmelen till mne1 den andra till sol p luftens hvalf1 den tredje som en sten p ngen4#ada ,denna frestllning r otvifvelaktigt frn urldrig tid1 ty endast de ldsta kulturfolken af arisk stam knna den1 hos de friga har den redan frsvunnit4 ,hos ,inderna r det ,brahma1 som lter sig fdas i gget och under namn af ,purusha fullbordar skapelsen4 ,mhnda var fven den finska frestllningen urspr4 sdan1 att ,winminen framgick ur gget2 ty det r han som af urmaterien bildar uddar och ar1 med ett ord utfr urvsendets vilja4 ,det heter fven att hans moder i sjuhundrade r irrade omkring p de vida vattnen1 utan att kunna framfda honom4 ,och nd skedde det endast genom hans vilja4 ,brahmas gg vaggas p hafvet i tusende r innan det r moget1 och d framtrder han sjelf derur1 ltande gget brista snder4 ,frestllningen om en menniskas framtrdande ur ett gg terfinnes fven bde hos ,finnar och ,ester4 ,de sednare bertta huru ,linda uppvexte ur ett gg1#adb och dylikt frekommer fven i ,kanteletar4#adc ,benmningen ,sampo1 guds ursprung1 som tilldelades solen1 antyder ocks frestllningen om urvsendets fdelse i solen4 ,att ter himmelens guldglnsande skifva gifvit frsta anledningen till tanken p ett gg1 synes af ,indernas hymner4 ,i ,rig-,veda sges3 i begynnelsen uppstod kllan till det gyllene ljuset4#add ,och ,manus lagar framhlla1 huru i begynnelsen genom urvsendets tanke uppstod ett gg1 glnsande ssom guld1 lika lysande som stjernan med tusende strlar4 nnu andra berringspunkter finnas1 som hrmed st i sammanhang4 ,i finska mytologin finnes neml4 ett ord1 ,kave1 hvartill man frgfves i finskan sker en etymologisk frklaring4 ,i ,nya ,kalevala heter ,kave luonnon tytti och ensin em itselit1#ade p andra stllen ter sges3 ,kave ukko pohjan herra1 ,ikinen iku ,turilas4#adf ,vidare berttas huru han efter #cj somrar befriar sig ur sin moders skte4 ,ordet r sledes ett appellativ1 i sednare fallet fr urgudomens frsta inkarnation4 ,och mrkvrdigt nog finna vi en anknytningspunkt hrfr i ,indien4 ,bhrgu1 den lysande glnsande1 enl4 ,kuhn blixten1 framgr ur ,brahmas hjerta som klyfver sig1 hans son r ,kavi4 ,det ligger nra till hands1 att frbinda denna skdning af det sig klyfvande hjertat med den af det bristande gget1 ur hvilket verlden blef skapad4#adg ,och enl4 ,ganander frsts ofta med ,kavet en mktig frste i mnan1 som hjelpte den mot kuumets anslag4#adh ,i den finska frestllningen fattas slunda ,kave ssom hrstammande frn urmodren1 eller frn det lysande himlaklotet1 gget4 ,frska vi etymologiskt underska ordet1 s finna vi vl i ,jen4 ,sam4 kbe1 dd1 ,tungus4 kovi1 kuvi1 lycka1 ,ostj4 kava1 kevi1 hammare1 kavi1 gk1 ,burat4 kube1 del1 kubnam1 dela4 ,nrmare sammanhang har dock ,jenis4 ,ostj4 kip1 farfar1 hyp1 son1 ja med det frra betecknas fven mnen4 ,alla dessa kunna dock icke utan vidare frklara det finska kave2 man kan hos ,germaner1 ,greker och ,romare nnu mindre finna ngon motsvarighet1 hvarigenom det kunde frklaras fr ett ln4 ,enda utvgen blir derfre att enl4 omnmnda myt vnda blicken till ,indien4 ,der mta oss sanskrit orden kav1 plja1 kav1 fra1 eld frn gdsel1 och slutligen kavi klok tnkare1 vis4 ,bthlingk och ,roth tillgga1 att det brukas om urtidens vise fder1 som nu omsvfva solen som andar4#adi ,det sttes sledes fven hr i frbindelse med himlaljusen4 ,i ,schah-name omtalas konungaslgten ,kawja eller ,kajanider2 kava frklaras vara en solens anfrvandt1 och kawus betyder den frstndige4#aej ,latinska ordet cav-ere1 akta sig1 vara klok1 str hrmed i samband4 ,frn frestllningen om gget1 som likt ett fr inkastades i vattnen1 uppstr ltt den om verldstrdet4 ,eller kan vl ngot annat menas med eken1 puu jumalan1 som ,ojenteli oksiansa1 ,levitteli lehvins ,latva tytti taivahalle1 ,lehvt ilmoille levisi1 ,pitti pilvet juoksemasta1 ,pivn peitti paistamasta1 ,kuuhuen kumottamasta4#aea ,ur fret till detta trd utbildas hela verlden4 ,man finner det ltt1 ty d det hugges i spillror1 flyta dessa vida omkring1 och dit de hinna1 der uppstr evrdlig lycka4 ,en pminnelse om ,sampo och gget1 som splittras4 ,p andra stllen ter beskrifves huru solen och mnen hngde p trdets grenar1 och fven ,ilmarinen fster sin nysmidda sol i ett hgt trd4 ,hos ,esterna har minnet hraf redan till en del bleknat1 men tydliga spr finnas nnu qvar4 ,tamme laul berttar huru eken1 som trngde genom himlahvalfvet1 flles4 ,deraf gres ett badhus2 men framfr trskeln var mnen1 ofvanfr solen1 och stjernorna dansade derinne4#aeb ,och huru skaparns ande genomstrmmar allt1 huru han bor i sitt verk1 sknjes tydligt af den framstllning1 som finnes i ,kalevipoeg1 slutet af ,,vi sngen4 ,den himmelshga eken beskrifves omstndligt4 ,d den ndteligen nedhugges1 bildas af dess spillror den mktiga ,suomibryggan1 fartyg och stder1 men fven en koja fr sngarn1 der han virkar sina snger4 ,och till honom strmmar frn ,taaras eviga salar1 frn skaparns rika klla hvad han behfver fr att fullnda sin vf4 ,att verldstrdet1 skapelsens mngfald1 liksom himmel och jord ur gget1 bildas genom ordets makt1 framgr ur ,winminens sng4 ,det heter neml4 ,laulo kuusen kukkalatvan1 ,kukkalatvan1 kultalehvn4 ,latvan tynti taivahalle1 ,puhki pilvien kohotti1 ,lehvt ilmoille levitti1 ,halki taivahan hajotti4 ,laulelevi1 taitelevi2 ,laulo kuun kumottamahan ,kultalatva kuusosehen2 ,laulo oksille otavaan4#aec ,nu r det visst fallet1 att verldstrdet frekommer hos de flesta germaniska folk4 ,men dels upptrder det ej hos dem s1 att af dess spillror skapelsen framgr1 dels finnas liknande frestllningar fven hos andra finska folk1 hvilka gra det sannolikt1 att denna frestllning varit gngse hos ,finnarne lngt frr n de kommo till ,europa4 ,i ,tatarernas sagor omtalas nio lrktrd1 som vexa ur samma rot1 och en inskrift str p trdet3 d ,kudaj skapade jord och himmel1 d fddes fven detta lrktrd4#aed ,men om fverhufvud denna bild r mindre utfrd1 s br jag anmrka att detsamma fven1 s vidt jag kunnat se1 r fallet med ,indernas verldstrd4 ,jag har frut framhllit ,indernas frsk att skdliggra ur-anden1 som genomstrmmar hela verlden1 i soma1 ,persernas haoma4 ,de finska sagorna likasom ,kalevipoeg omtala sklar1 fyllda med mktiga drycker4 ,den ena af dem ger styrka och lif1 den andra frlamar4 ,inderna sga1 att soma finnes i vattnet1 men den r egentligen en lifvets dryck1 som fven gudarne mste njuta1 for att ej ssom blotta naturvsenden frgs2 motsvarande sledes ,grekernas nektar4 ,i en afhandling af ,a4 ,kuhn1#aee som jag genom ,hr ,statsrdet ,schiefner i ,st4 ,petersburg godhetsfullt ftt mig tillsnd1 d redan trenne ark af denna underskning voro tryckta1 sger en ,upanishad1 att gudarne sitta under verldstrdet och dricka soma ur den heliga kllan4 ,bundehesch nmner3 nra trdet jat-bs vexer den hvita hom1 i kllan arduisur1 den som ter deraf blir oddlig4 ,i nrmaste sammanhang hrmed str ,skandinavernas verldstrd1 asken ,ygdrasil1 och ,urdar-brunnen1 ur hvilken ,odin dricker vishet4 ,men att fven frestllningen om lifvets dryck hos ,finnarne ej behfver vara ett ln frn ,germaner1 bevisar dess frekommande hos de asiatiska folken4 ,tatarernas sagor omnmna ofta lifsvattnet1 som finnes i ett guldfat p tolf qvarters djup i jorden4 ,fatet ter r nedgrfdt vid roten af en bjrk med guldblad och gyllene bark4 ,der hade ,kudaj stllt en hjelte till vktare4#aef nnu terstr att frklara orsaken till verldens uppkomst4 ,indern sger3 tad ordet var till och knde lngtan i sitt sinne2 lngtan blef ett fr1 som brast genom eftersinnandets makt4 ,och vidare3 ,maja1 som r ,brahmas lngtan1 krleken1 frambragte verlden4 ,hvilken frvnande likhet med ,winminen1 som i sin moders skte eftersinnar och lngtar att blifva fdd4 ,och ,ilmatar1 ,kave luonnotar1 urelementet1 fven hon ledsnar att vara till ensam p de vida fjordarna1 med den gungande vgen framfr sig1 den klara himmelen bakom2 fven hon lngtar att blifva till ngot4 ,namnet ,maja1 frvillelse1 ger tillknna denna lngtans natur2 det r ett affall frn det urspr4 varandet ssom endast en tnkt enhet4 fvergngen till tillvarons mngfald sker slunda1 att krleken r bandet mellan vara och icke vara6 ,vi hafva genomgtt ,finnarnes frestllningar om verldsskapelsen och funnit1 att de svl med afseende den genomgende grundtanken1 som fven de vexlande bilderna i hufvudsak fverensstmma med ,indernas4 ,den strsta olikheten r den1 att spekulationen i ,indien genom en flertusenrig kultur stigit till en ovanlig hjd4 ,men mnga andra n de hr nmnda freteelserna leda oss till ,orienten vid underskningen af ,finnarnes forntid4 ,s yttrar ,jakob ,grimm1 den frste som i utlandet fste blicken vid ,kalevala3 jag vill synnerligen anmrka 7i det finska epos7 en liflig1 sinnrik naturknsla1 sdan man nstan blott i indiska dikter antrffar den4 ,och d han omnmner huru ,winminen drifver omkring p hafvet1 skapande vikar och ar1 tillgger han3 hvem pminner ej denna kosmogoniska frestllning om den indiska sagan om ,brahma och ,vishnu1 hvilka1 sittande p ett blad och sugande p sina tr1 skapande draga genom hafven8#aeg fven ,acvinerna1 ljusbringarne fdda af ljus och molndunkel1 kunna ltt sammanstllas med ,koit och ,emarik1 koitto och hmr4 ,jag vill dock med hela denna framstllning ingalunda pst1 att ,finnarne omedelbart af ,inderna emottagit sina mytiska frestllningar2 verensstmmelsen antyder i min tanke endast en innerlig och mktig berring4 ,men huruvida den egt rum frrn ,inderna och ,zend-folket nnu skiljt sig frn hvarandra1 d4v4s4 med de ursprungliga ,arierna1 eller om bde dessa och ,finnarnes stamfrvandter st ur ngon gemensam urklla1 r en frga1 som nu ej torde kunna afgras4 ,ogensgligt visa dock ,finnarnes mytologiska frestllningar1 att de af alla altaiska folk1 s vidt man hittils knner1 bibehllit det mesta af en urldrig bildning1 som blomstrat lngt frr n de europeiska kulturfolkens4 ,anor betyda visst i och fr sig icke mycket2 hvarje folk har derfre med rtta blott den betydelse dess nrvarande bildningsgrad sknker4 ,men i frfdrens traditioner ligger en nnu verkande makt1 och den verldsskdning1 som fortplantats frn generation till generation1 r hrvid den icke minst vigtiga4 ,fotnoter3 #a ,theil ,,ii1 s4 #cg-dd4 #b ,jfr ,hegel's ,vorles4 ber die ,philosophie der ,religion4 ,i4 #bge1 #bhd-bic4 #c ,jfr ,ludv4 ,noack1 ,die ,theologie als ,religionsphilosophie1 ,lbeck #ahec1 #if flj4 #d ,e4 ,meier1 ,indisches ,liederbuch4 ,stuttgart #ahed1 #ci4 #e ,a4 ,wuttke1 ,geschichte des ,heidenthums4 ,breslau #ahec4 ,,ii1 #bdc1 #bde4 #f ,i4 ,stevenson1 ,translation of the ,sanhita of the ,sama-,veda4 ,london #ahdb4 #gc1 #agb4 #g ,lassen1 ,indische ,alterthumskunde4 ,bonn #ahdg4 ,i1 #gfh4 #h ,lassen1 ,indische ,alterthumskunde4 ,bonn #ahdg4 ,i1 #gef-gfj4 #i ,stevenson1 ,transl4 of ,s4 ,v4 #aci1 #e1 #he4 #aj ,wuttke1 ,gesch4 d4 ,heidenth4 ,,ii1 #bdc4 #aa ,stevenson1 ,transl4 of ,s4 ,v4 #cf1 #db1 #de4 #ab ,max ,mller1 ,history of ancient ,sanskrit ,literature4 ,london #ahfj4 #edf4 #ac ,rosen1 ,rigveda ,sanhita1 ,lib4 primus4 ,sanskrite et ,latine4 ,london #ahch4 #afa4 #ad ,ind4 ,alterthumskunde4 ,i1 #gee1 #gef4 #ae ,roth1 ,zur ,geschichte der ,religionen4 ,zeller's ,theol4 ,jahrb4 #ahdf4 #ceb4 #af ,wuttke1 ,gesch4 d4 ,heid4 ,,ii1 #bdh1 #beb4 #ag ,meier1 ,ind4 ,liederbuch1 #dd1 #de4 #ah ,jfr ,wuttke1 ,gesch4 d4 ,h4 ,,ii1 #beb4 ,jfr ,th4 ,pavie1 ,le ,rig-,vda et leslivrs sacrs des ,hindous4 ,revue des deux ,mondes #ahed4 #bgj4 #ai ,stevenson1 ,transl4 of the ,s4 ,v4 #ajb4 #bj ,stevenson1 ,transl4 of the ,s4 ,v4 #hb1 #ih1 #aeb4 #ba ,stevenson1 ,transl4 of the ,s4 ,v4 #bg4 #bb ,h4 ,t4 ,colebrooke1 ,miscellaneous ,essays1 ,london4 #ahcg1 ,i4 #he-hg4 #bc ,max ,mller1 ,hist4 of ,anc4 ,sanskr4 ,lit4 #efg4 #bd ,wuttke1 ,gesch4 d4 ,heid4 ,,ii1 #bia1 #bic1 #bhd4 #be ,colebrooke1 ,misc4 ,essays4 ,i1 #dg4 #bf ,max ,mller1 ,hist4 of ,a4 ,s4 ,lit4 #ajj-ajh4 #bg ,max ,mller1 ,hist4 of ,a4 ,s4 ,lit4 #ajc1 #fa1 #cg4 #bh ,jfr ,lassen1 ,ind4 ,alterth4 ,i1 #gge-ghc4 #bi ,wuttke1 ,gesch4 d4 ,h4 ,,ii1 #bee4 #cj ,wuttke1 ,geseh4 d4 ,h4 ,,ii1 #bee4 #ca ,loiseleur ,deslongchamps1 ,lois de ,manou4 ,paris #ahcc4 #db4 #cb ,th4 ,pavie1 ,le ,rig-,vda et les livrs sacrs des ,hindous4 ,rev4 d4 deux ,mondes #ahed4 #bgc4 #cc ,roth1 ,zur ,geschichte der ,religionen4 ,zeller's ,theol4 ,jahrb4 #ahdf1 #cef4 #cd ,stevenson1 ,transl4 of ,s4 ,v4 #ajj4 #ce ,wuttke1 ,gesch4 d4 ,h4 ,,ii1 #bic4 #cf ,herm4 ,kellgren1 ,mythus de ,ovo ,mundano4 ,h3forsi #ahdi4 #ee1 #ef4 #cg ,loiseleur ,deslongchamps1 ,lois de ,manou4 #b-d4 #ch ,jfr ,h4 ,kellgren1 ,mythus de ,ovo ,mundano1 #eg1 #dg-ej4 #ci ,h4 ,h4 ,wilson1 ,the ,vishnu ,purana4 ,london #ahdj4 #aa-bj4 #dj ,colebrooke1 ,misc4 ,essays4 ,i1 #cc1 #cd4 ,jfr ,max ,mller1 ,hist4 of ,a4 ,s4 ,l4 #efd4 ,jfr ,mor4 ,carriere1 ,die ,ind4 ,lyrik4 ,westermanns ,,iii4 ,deutsch4 ,monatshefte #ahfa4 ,n3o #fj4 #da ,wuttke1 ,gesch4 d4 ,heid4 ,,ii1 #bhc4 #db ,wuttke1 ,gesch4 d4 ,heid4 ,,ii1 #bhc4 #dc ,i4 ,a4 ,sjgrens ,gesamm4 ,schriften4 ,st4 ,petersburg #ahfa4 ,,ii1 ,th4 #b4 ,s4 #bg4 #dd ,alla bidrag till de etymologiska underskningarna rrande altaiska sprken ro hemtade ur ,castrns grammatiker och ordfrteckningar fr dessa sprk4 #de ,a4 ,baudrimont1 ,histoire des ,basques4 ,paris #ahed4 #df ,i4 ,a4 ,lindstrm4 ,suomi #aheb4 #dg ,castrn1 ,nordische ,reisen u4 ,forsch4 ,v4 #ahfb1 s4 #adb4 #dh ,allgem4 ,culturgeschichte4 ,,vi1 #cba1 #cgi4 #di ,ignell1 ,menskl4 ,utveckl4 ,historia4 ,i1 #a1 #ad4 #ej ,castrn1 ,finsk ,mytologi s4 #ae1 #be4 ,jfr hans grammatiker4 #ea ,f4 ,mytol4 s4 #ad4 #eb ,w4 ,schott1 ,altajische ,studien4 ,berlin #ahfj1 s4 #fac4 #ec ,castrn1 ,fin4 ,mytol4 s4 #aeg4 #ed ,resor o4 ,forskn4 ,,ii1 s4 #gj4 #ee ,de ,bircarlis1 #aghf1 s4 #g1 #h4 #ef ,a4 ,c4 ,lehrberg1 ber die ,wohnsitze der ,jemen4 ,st4 ,petersburg #ahaf1 s4 #aje1 #afj1 #baa4 #eg ,vergl4 ,wrterbuch d4 ,goth4 ,sprache #ahea4 ,i1 #cfb4 #eh ,a4 ,j4 ,sjgren1 ber die lteren ,wohnsitze d4 ,jemen4 #ahcj4 ,i4 #cjc4 #ei ,resor o4 ,forskn4 ,,ii1 s4 #gj4 ,jfr ,finsk ,mytol4 s4 #bgb4 #fj ,w4 ,schott1 ,altaj4 ,studien1 s4 #fad4 #fa ,tre ord om och ur finska fornsngen af ,elias ,lnnrot ,litteraturbladet fr ,nov4 #aheh4 #fb ,nya ,kalevala4 ,,xxxix4 #fc ,nya ,kalevala4 ,,xlvii4 #fd ,h3fors ,morgonblad #ahcf1 ,n3o #ie1 #if4 #fe ,a4 ,schiefner1 ber das ,wort ,sampo1 ,bulletin de l',acadmie des ,sciences de ,st4 ,ptersb4 ,tome ,,iii4 ,n3o #g1 s4 #eja4 #ff ,g4 ,kal4 ,i1 #ahj4 ,n4 ,kal4 ,,xlix1 #cdc4 #fg ,bulletin de l',acadmie des ,sciences de ,st4 ,ptersb4 ,tome ,,ii1 ,n3o #d1 s4 #bie4 #fh ,n4 ,kal4 ,,xliii4 #big4 #fi ,n4 ,kal4 ,,xliii #big4 #gj ,h4 ,neus1 ,ehstnische ,volkslieder4 ,i4 ,reval #ahej1 s4 #c4 #ga ,h4 ,kellgren1 ,nala och ,damajanti1 s4 #aa4 #gb ,ch4 ,ganander1 ,mythologia ,fenn4 s4 #de1 #df4 #gc ,castrn1 ,finsk ,mytol4 s4 #ff4 #gd ,satuja ja ,tarinoita4 ,,ii1 s4 #a-bh4 #ge ,r4 ,roth1 ,die ,sage v4 ,dschemschid i ,zeitschr4 d4 ,d4 ,m4 ,g4 #ahej4 ,,iv1 #dag4 #gf ,jfr ,l4 ,diefenbach1 ,vergleich4 ,wrterbuch d4 ,goth4 ,sprache4 ,,ii1 #eea4 #gg ,altajische ,studien #ahfj1 s4 #fad4 #gh ,w4 ,schott1 ber das ,altaische oder ,finnisch-,tatarische ,sprachengeschlecht4 ,berlin #ahdi4 #gi ,pallas1 ,die ,mongol4 ,volkerschaften4 ,st4 ,petersburg #aggf #ahja4 ,,ii1 #ah4 #hj ,n4 ,kal4 ,,ix1 #bi4 #ha ,n4 ,kal4 ,,xlvii1 #adb1 #aef4 #hb ,jfr ,g4 ,rein1 ,frsk till utredande af ,fornfinnarnes ,mythologie4 ,suomi #ahdd1 s4 #bbe-bci4 #hc ,suomi #ahdd1 s4 #bcj4 #hd ,m4 ,a4 ,castrn1 ,reisen u4 ,forsch4 ,v1 #ahfb1 s4 #bcj4 #he ,om ,ukko se ,castrn1 ,finsk ,mytol4 s4 #bg-eb4 #hf ,chr4 ,lencqvist1 ,de superstitione veter4 ,fennorum #aghb1 s4 #be1 #bf4 #hg ,mythologia ,fenn4 #aghi1 s4 #ih4 #hh ,mythol4 ,fennica1 s4 #ij4 #hi ,h4 ,neus1 ,ehstnische ,volkslieder4 ,reval #ahej4 ,i1 s4 #fb4 #ij ,se ,finlands ,minnesv4 ,mn #ahed1 s4 #cac4 #ia ,i ,fr4 ,rhs1 ,svea ,rikes historia4 ,sthlm #ahbc1 s4 #cj4 #ib ,finsk ,mytologi s4 #ea4 #ic ,bulletin de l',acadmie des ,sciences de ,st4 ,ptersbourg4 ,tom4 ,,ii1 ,n3o #d4 ,,iii1 #g4 ,v1 #c4 #id ,jak4 ,grimm1 ,deutsche ,mythologie4 ,gttingen #ahdd1 s4 #aej-agd4 #ie ,schott1 ,altaj4 ,studien1 s4 #fad4 #if ,de ,winmine4 #ahbg4 #ig ,h3fors ,morgonblad #ahcb4 ,n3o #ae1 #af4 #ih ,h3fors ,morgonblad #ahci4 ,n3o #b4 #ii ,h3fors ,morgonblad #ahch4 ,n3o #ef flj4 #ajj ,fosterlndskt ,album4 ,i1 s4 #aca1 #abg4 #aja ,deutsche ,sagen von ,brd4 ,grimm4 ,berlin #ahaf4 #ajb ,brd4 ,grimm1 ,kinder u4 ,hausmhrchen4 ,gttingen #ahdc4 ,i4 s4 ,,xiii4 #ajc ,h3fors ,morgonblad #ahch4 ,n3o #ef flj4 #ajd ,das ,finnische ,volksepos ,kalevala4 ,stuttgart #ahfb1 s4 #bj1 #ba4 #aje ,suomi #ahdd1 s4 #bbh4 #ajf ,h3fors ,morgonblad #ahch4 ,n3o #ef flj4 #ajg ,g4 ,kalev4 ,,iii1 #ij4 ,,iv1 #aac4 ,,xi1 #fg1 #ahi1 #cdc4 ,,xii1 #dg4 ,,xiii1 #dah4 ,,xxvii1 #bdd4 ,,xxix1 #cj4 ,,xxx1 #aej1 #bca4 #ajh ,n4 ,kalev4 ,,ii1 #big4 #aji ,lnnrot1 ,de ,winmine4 bo #ahbg1 s4 #h4 #aaj ,n4 ,kalev4 ,,vii1 #ccc4 #aaa ,n4 ,kalev4 ,,xviii1 #bbc4 #aab ,n4 ,kalev4 ,,xlix1 #cda4 #aac ,g4 ,kalev4 ,,xxvii1 #dih4 #aad ,g4 ,kalev4 ,,xxx1 #hd4 #aae ,g4 ,kalev4 ,,xxvi1 #bh1 #ge4 #aaf ,g4 ,kalev4 ,,iv1 #ab4 ,variant4 ,,xxii1 #db4 #aag ,g4 ,kalev4 ,,xxi1 #bia4 ,topelii ,suom4 ,kans4 ,vanh4 run4 ,v1 #bc4 #aah ,lencqvist1 ,de superstit4 ,fenn4 s4 #be1 #bf4 #aai ,de ,vinmine1 s4 #h4 #abj ,n4 ,kalev4 ,,xlix1 #djc4 #aba ,h3fors ,morgonblad #ahcf4 ,n3o #ie1 #if4 #abb ,finsk4 ,mytol4 s4 #cae4 #abc ,finsk4 ,mytol4 s4 #cjh4 #abd ,finsk4 ,mytol4 s4 #cae-cah4 #abe ,de ,vinmine1 s4 #g4 #abf ,fin4 ,mytol4 s4 #cjd4 #abg ,suomi #ahdb4 #c h4 s4 #df4 #abh ,n4 ,kalev4 ,,xvii1 #ede4 #abi ,max ,mller1 ,history of ,anc4 ,sanskr4 ,literature1 s4 #efi4 #acj ,n4 ,kalev4 ,,ix1 #bi4 #aca ,n4 ,kalev4 ,,xvii1 #edc4 #acb ,n4 ,kalev4 ,,xix1 #gh4 #acc ,n4 ,kalev4 ,,xix1 #dgg1 #dig4 #acd ,saima #ahdf4 ,n3o #h1 #i4 #ace ,g4 ,kalev4 ,,xxvii1 #bjj4 #acf ,n4 ,kalev4 ,,xvii1 #ebg4 #acg ,n4 ,kalev4 ,,ix1 #eaa4 #ach ,tre ord om och ur finska fornsngen4 ,litteraturblad ,nov4 #aheh4 #aci ,jfr ,view of the ,history ,liter4 a4 ,mythologie of the ,hindoos by ,w4 ,ward #ahbb4 ,i4 ,,lxxiv4 #adj ,die ,mhrchensammlung des ,somadeva4 ,leipzig #ahdc4 ,i1 #ge4 #ada ,h4 ,neus4 ,ehstn4 ,volksl4 ,i1 s4 #dj4 #adb ,kalevipoeg4 l4 ,dorpat #aheg1 s4 #cj4 #adc ,kanteletar ,,iii1 #a4 #add ,m4 ,mller1 ,history of ,anc4 ,sans4 ,lit4 #efi4 #ade ,n4 ,kalev4 ,,xvii1 #bia4 ,,xlv1 #aag4 #adf ,ganander1 ,mythol4 ,fenn4 #cd4 ,finnische ,runen von ,g4 ,h4 v4 ,schrter1 #ahcd1 s4 #b4 ,jfr ,topelius1 ,suomen kansan ,vanhoja ,runoja4 #adg ,a4 ,kuhn1 ,die ,herabkunft d4 ,feners u4 d4 ,gttertranks4 s4 ll4 #adh ,ganander1 ,mythol4 ,fenn4 #cd4 #adi ,jfr ,o4 ,bthlingk och ,r4 ,roth4 ,sanskrit ,wrterbuch ,,ii4 #aej ,heldensagen von ,firdusi1 bersetzt von ,a4 ,fr4 v4 ,schack4 ,berlin #ahea1 s4 #ae1 #ai1 #bj4 #aea ,n4 ,kalev4 ,,ii1 #ha4 #aeb ,h4 ,neus4 ,ehstn4 ,volksl4 ,i1 #dg4 #aec ,g4 ,kalev4 ,v1 #bg4 #aed ,castrn1 ,ethnolog4 ,frelsn4 #aheg1 s4 #bfj4 #aee ,die ,herabkunft des ,feuers u4 d4 ,gttertranks4 ,ein ,beitrag zur vergleich4 ,mythologie der ,indo-,germanen4 ,berlin #ahei4 s4 #abd1 #abh4 #aef ,castrn1 ,ethnol4 ,frel4 s4 #bba1 #bff4 #aeg ,jak4 ,grimm1 ,om det finska epos4 i ,fosterl4 ,alb4 ,,ii4 #ahde4