,transcribers note3 ,this e-text was produced from ,project ,runeberg's digital facsimile edition1 printed in #aijb1 available at http3_/_/runeberg4org_/polarforsk_/ ,project ,runeberg publishes free digital editions of ,nordic literature4 ,learn more at http3_/_/runeberg4org_/ ,,polarforskningen ,,af ,a4 ,g4 ,,nathorst ,,med ,,en ,,karta ,f,,reningen ,,heimdals ,,folkskrifter2 ,n3,r #gd4 ,p4 ,a4 ,,norstedt ,s,,ners ,f,,rlag1 ,,stockholm4 ,,pris3 #be ,,re ,freningen ,heimdals folkskrifter4 ,anmlan4 ,freningen ,heimdal1 stiftad och upprtthllen af studenter i ,uppsala1 strfvar ett verka fr folkupplysningens sak genom ett efter dess krafter afpassadt opartiskt folkupplysningsarbete utan politisk innebrd4 ,i detta syfte har freningen sedan #ahic utgifvit folkskrifter -- smrre populrt skrifna uppsatser i skilda mnen -- fr hvilkas halt och vrde den knner sig kunna bra ansvaret1 utan att den drfr gr till sitt hvarje i dem frefintligt omdme eller frslag4 ,sex a tio folkskrifter berknas rligen utkomma4 ,hvarje skrift utgr ett afslutadt helt4 ,omfnget vxlar i allmnhet mellan #a och #e tryckark och priset mellan #aj och #ej re4 ,skrifterna1 hvilka hittills utgifvits af ,f4 ,g4 ,beijers bokfrlagsaktiebolag1 ,stockholm1 utkomma frn och med #ahii ,p4 ,a4 ,norstedt ,sners frlag1 ,stockholm4 ,utom genom bokhandeln kunna skrifterna fven erhllas genom freningen eller frlggarne -- numren #a--fj genom ,f4 ,g4 ,beijer1 nummer #fa och fljande genom ,p4 ,a4 ,norstedt ,sner -- hvilka vid direkt partirekvisition lmna rabatt4 ,f,,reningen ,,heimdals ,,folkskrifter4 #gd4 ,,polarforskningen ,,af ,a4 ,g4 ,,nathorst ,,med ,,en ,,karta ,,stockholm ,p4 ,a4 ,,norstedt ,s,,ners ,f,,rlag ,,stockholm ,,kungl4 ,,boktryckeriet4 ,p4 ,a4 ,,norstedt ,s,,ner #aijb r efter r hafva frn ,sverige eller andra lnder strre eller mindre expeditioner till det norra polaromrdet blifvit utsnda4 ,nrmare och nrmare polen har mnniskan satt sin fot1 frut obekanta trakter ha blifvit underskta och knda4 ,framtrngandet mot polen gr dock lngsamt1 vanligen har det fordrats flera expeditioner fr att n en breddgrad lngre n frut1 men undantag hafva dock gifvits1 ssom d ,nansen #ahie1 p tio bgminuter nr1 ndde tre breddgrader nordligare n amerikanen ,lockwood1 som #ahhb vid ,grnlands nordspets slagit nrmast fregende rekord med #hc #bd'4 ,och fven ,nansen kom endast vid pass #c #a_/b breddgrader nordligare n ,e4 ,parry nra sjutti r tidigare 7#ahbg74 ,nu har den italienske kaptenen ,u4 ,cagni1 p hertig ,luigis af ,abruzzerna expedition till ,frans ,josefs land #aijj1 hunnit #hf #cc' #di n4 br41 det vill sga ungefr tre och tre fjrdedels nymil lngre n ,nansen1 men dr han mste vnda terstodo nnu vid pass trettiotta och en half nymil till polen4 nnu r polen slunda lngt ifrn ndd1 och de svrigheter1 som ett framtrngande fver isen visat sig erbjuda1 gfvo anledning till ,s4 ,a4 ,andres frsk #ahig att hinna den efterstrfvade punkten medelst luftballong1 ett frsk som kostade honom och hans fljeslagare lifvet4 ,de expeditioner1 som skt n polen eller en hg nordlig breddgrad1 hafva tilldragit sig den stora allmnhetens hufvudsakliga intresse4 t hvarje om n s dumdristigt och illa planeradt fretag i denna riktning gna tidningarna den allra strsta uppmrksamhet4 ,strfvandet att frst hinna dit har blifvit en tflingskamp1 vid hvilken de vetenskapliga intressena skjutas t sidan eller p sin hjd komma i andra rummet4 ,mera obemrkt fortg andra arbeten inom polaromrdet4 ,de expeditioner1 hvilka hafva dettas vetenskapliga utforskning till ml1 gra mindre vsen af sig1 deras framgngar uppmrksammas mindre af allmnheten4 ,och dock r det just genom dem1 som vrt vetande om polartrakterna blifvit vidgadt1 det r genom dem1 som polarforskningen erhllit en varaktig och vetenskaplig betydelse4 ,ofta nog hr man framstllas frgan1 hvartill polarexpeditionerna tjna och om de verkligen ro vrda de summor1 som offras p desamma4 ,svaret p denna frga skall jag i det fljande ska lmna4 ,skulle vi vinna ngot drigenom1 att sjlfva polen blefve uppndd8 ,troligen intet annat n att det d blefve slut p denna tflingskamp1 som slukar stora penningsummor1 hvilka kunna anvndas bttre till andra ndaml1 denna kamp som kostat mnga mnniskors lif och frorsakat mycket lidande bde fr mnniskor och djur4 ,ty efter allt hvad man nu vet1 mste man antaga1 att omrdet kring polen r ett djupt1 af drifis betckt haf4 r detta fallet1 s har uppnendet af polen ingen strre betydelse i vetenskapligt hnseende1 om det ock frn sportsmannens synpunkt m vara en djrf och vacker bragd att hafva ntt dit4 ,helt visst kommer ocks den man1 som frst lyckas framtrnga till den s efterstrfvade punkten1 att firas p ett stt1 som aldrig kommit ngon af vetenskapens heroer till del4 ,ty fr allmnheten gller det blott att ett lnge efterstrfvadt ml blifvit vunnet1 och den nation1 som den lycklige vinnaren tillhr1 skall helt visst rkna hans grning ssom en af sina frmsta bragder1 om ock dess vetenskapliga betydelse blir s godt som ingen4 ,det r ju mnniskans skyldighet att s omfattande som mjligt ska lra knna den jord hon bebor4 ,de hvita flckarna p kartan blifva ocks r efter r allt mindre1 men de bda ,polarregionerna 7se kartan7 visa alltjmt de strsta omrden af jorden1 som nnu ro fullstndigt oknda4 ,icke underligt drfr1 att just mot dessa vnda sig ej blott den allvarliga forskningens mn utan fven sdana1 som strfva efter att genom ett djrft framtrngande inom dessa oknda regioner vinna rykte och ra4 99 99 99 99 99 ,det nmndes ofvan1 att omrdet nrmast polen med all sannolikhet r ett djupt af drifis betckt haf4 ,ssom bekant1 r ,atlanten fver #c #jjj meter djup ett stycke vster om ,norge1 och detta djup fortstter norrut vster om ,spetsbergen4 fven norr om ,spetsbergen trffade ,nordenskild #ahfh vid #ha #db' n4 br41 #ag #cj' o4 l4 ett djup af #b #ddj meter4 ,under ,frams drift fann ,nansen1 att hafsbottnen snkte sig ganska hastigt norr om de ,nysibiriska arna1 s att djupet dr uppgick till #c #hjj meter1 och under den fortsatta driften nda upp till #hf n4 br4 trffade han och ,sverdrup ingenstdes mindre djup n #c #jjj meter1 oftast betydligt mera4 ,atlanterdjupet fortstter fljaktligen mot ster genom ,ishafvet norr om ,spetsbergen och ,frans ,josefs land1 och d det ej r sannolikt1 att det endast bildar en smal rnna1 kan man med ,nansen1 som drtill fven stder sig p isens drift och andra frhllanden1 antaga ssom tmligen skert1 att intet land finnes p denna sidan polen eller vid denna sjlf4 ,en vandring dit1 exempelvis frn ,frans ,josefs land1 skulle slunda icke erbjuda ngot vsentligt nytt utfver hvad man redan knner om den isken1 som ,nansen beskrifvit4 ,vinsten i vetenskapligt hnseende skulle blifva inskrnkt till rent meteorologiska rn1 iakttagelser fver isen m4 m4 ,med ett drifvande fartyg ssom ,fram1 hvarifrn lodningar och hydrografiska arbeten kunde utfras1 skulle ju resultaten blifva ngot strre4 ,men i intetdera fallet har polen sjlf ngon srskild vetenskaplig betydelse utfver andra observationspunkter inom det hgsta polaromrdet4 ,hade dremot funnits land vid polen1 d skulle frhllandet gestaltat sig annorlunda4 ,detta lands geologiska byggnad1 dess fauna och flora m4 m4 skulle kunnat gifva oss ytterligt viktiga lrdomar i frga om jordens forna klimat1 vxternas och djurens vandringar1 biologiska frhllanden m4 m4 ,men fr att dessa resultat skulle st att vinna1 fordrades visserligen1 att det antagna landet undersktes af naturforskare och icke blott af ngon sportsman1 hvilken saknade vetenskaplig underbyggnad4 ,den sida af polarforskningen1 som uppstller ett uppnende af nordpolen ssom ml1 har fljaktligen endast i de fall ngon strre betydelse1 nr den r frenad med vetenskapliga underskningar1 och detta i samma mn mera1 ju allsidigare dessa underskningar ro4 ,det har redan i det fregende omnmnts1 att engelsmannen ,e4 ,parry #ahbg ndde #hb #de' n4 br4 ,detta skedde under en vandring p isen norr om ,spetsbergen1 fretagen under sommaren frn ,hecla ,cove i ,treurenbergbay p ,vstspetsbergens nordkust4 ,det drjde sedan nra femtio r1 innan ngon kom nnu nrmare polen1 denna gng p vstra halfklotet1 d engelsmannen ,a4 ,h4 ,markham #ahgf lyckades framtrnga norr om ,grinnell land p isen till #hc #bj'4 ,markham deltog i den engelska polarexpeditionen under ,nares1 som med de tv fartygen ,discovery och ,alert fvervintrade p ,grinnell land #ahge--gf1 det frra vid #ha #db'1 det senare vid #hb #bf' n4 br4 ,denna expedition var rik p vetenskapliga resultat och har i hg grad vidgat knnedomen om ,grinnell land samt den grnlndska kusten p andra sidan ,robesons kanal4 nnu ngot lngre n ,markham hann amerikanen ljtnant ,j4 ,b4 ,lockwood p den grnlndska sidan #ahhb1 dr han framtrngde till #hc #bd'4 ,lockwood var deltagare i ,greelys expedition1 hvilken fvervintrade vid ,fort ,conger p ,grinnell land #ahha--hc4 ,denna expedition var amerikansk och utgjorde en af de internationella meteorologiska stationer inom polaromrdet1 som voro i verksamhet #ahhb--hc4 ,p grund af ishinder i ,smiths sund blef den icke ssom berknadt var afhmtad vid ,fort ,conger1 utan deltagarne mste i augusti #ahhc i btar begifva sig sder ut till ,kap ,sabine vid ,smiths sund1 dr de flesta 7aderton af tjugufem71 bland dem fven ,lockwood1 under fvervintringen #ahhc--hd ledo hungersdden4 fven de friga sju1 bland hvilka ,greely sjlf1 voro nra att duka under1 d ndtligen den #bb juni #ahhd dvarande commander1 sedermera amiral ,w4 ,s4 ,schley ombord p ,thetis kom till deras undsttning4 ,en af de fverlefvande dog likvisst p hemvgen4 ,efter ,lockwood ndde ,nansen den hgsta nordligaste punkten #ahie1 d han p sin vandring frn ,fram med ,h4 ,johansen hann nda till #hf #ad'4 ,nansens plan med ,fram var helt olik de frut anvnda och gick som bekant ut drp1 att fartyget skulle1 inneslutet i isen1 drifvas af den strm1 som han antog framg fver polen frn trakten norr om de ,nysibiriska arna mot ,grnlandshavet4 ,att en sdan strm1 eller rttare af vindarna franledd isdrift1 verkligen r fr handen1 dagalades genom ,frams drift1 och hade ,nansen kommit in i isen lngre mot ster1 eller hade han i enlighet med sin frsta plan gtt till ,polarhafvet genom ,berings sund1 s r det ganska sannolikt1 att ,fram passerat helt nra polen4 ,nansens och ,johansens djrfva vandring frn fartyget norr ut och deras fvervintring p ,frans ,josefs land ro nnu i s friskt minne1 att jag ej behfver uppehlla mig drvid4 ,men det torde bra ppekas1 att frn ett p detta stt drifvande fartyg1 frsedt med ndamlsenlig utrustning1 vetenskapliga observationer af allahanda slag1 ssom nmndt1 kunna utfras1 hvarfr en dylik frd1 liksom under ,frams drift1 kan blifva af omfattande vetenskaplig betydelse1 frutsatt naturligtvis1 att kursen ej sammanfaller med ,frams4 ,att kapten ,u4 ,cagni lyckades n #hf #cc' #di nordlig bredd1 den hgsta punkt1 som hittills blifvit uppndd1 berodde till stor del drp1 att hertig ,luigi af ,abruzzerna1 den italienska expeditionens ledare1 med fartyget ,stella ,polare lyckades trnga nda till #ha #dg' p ,frans ,josefs land och dr fvervintra4 ,vandringen norr ut var i alla fall betydligt lngre n ,nansens1 ty denne brjade sin frd frn ,fram nra tv breddgrader nordligare4 ,i vetenskapligt hnseende blef fga vunnet genom ,cagnis raska frd1 emedan vandringen endast gick fver is4 ,dock kunde pvisas1 att de ar1 som ,payer trott sig se norr om ,frans ,josefs land och hvilka han kallat ,konung ,oskars land och ,petermanns land1 i verkligheten icke existera4 ,till denna korta fversikt af de expeditioner1 som sedan ,parrys dagar slagit rekord vid frsken att n polen1 m fogas ngra ord dels om ,s4 ,a4 ,andres ballongfrd1 dels om pgende expeditioner med polen ssom ml4 ,andre uppsteg som bekant den #aa juli #ahig frn ,danskn och har sedan dess jmte sina kamrater varit frsvunnen4 ,af de tillvaratagna flytbojarna blir det sannolikt1 att ballongen1 sedan den frst gtt i nordnordostlig riktning till ungefr #hb n4 br41 tagit kosan mot ostsydost och gtt sder om ,frans ,josefs land1 hvarp den nedfallit i hafvet ngonstdes sydost eller ster om detta4 ,denna strcka r s lng1 att om kursen varit nordlig1 s skulle ej blott polen blifvit ndd1 utan ballongen skulle fortsatt sin frd ett stycke p andra sidan draf4 ,ballongens brkraft var slunda tillrcklig fr att under gynnsamma frhllanden fra densamma till och frbi polen1 men den rckte icke till fr en terfrd ur polaromrdet4 ,hade allt gtt vl1 hade man passerat i nrheten af polen1 hade vdret d varit klart och hade man lyckats komma ut ur polaromrdet1 s borde man hafva erhllit ett definitivt svar p frgan om frekomsten af land i polens nrhet och drigenom mjligen inbesparat mycket ondigt arbete1 som nu utfres af andra expeditioner4 ,huru ,andre-expeditionen omkom r nnu ovisst1 mjligen blir dess slutliga de aldrig kndt4 ,fr nrvarande pg tre expeditioner1 af hvilka tminstone de tv hafva till uppgift att ska n nordpolen4 ,otto ,sverdrup1 ,nansens bermde fljeslagare1 afgick #ahih med ,fram till nordvstra ,grnland1 dr han mnade framtrnga genom ,smiths sund och ,robesons-kanalen till ,grnlands nordspets1 dubblera denna och nga sder ut lngs ostkusten4 ,dock r det antagligt1 att han fven haft andra ml i sikte och att han1 om han lyckats framtrnga norr om ,grnland1 mjligen drifrn frskt en vandring mot polen4 ,hvar ,sverdrup nu finnes1 vet man dock ej4 ,isfrhllandena #ahih voro ej gynnsamma i ,smiths sund1 och ,sverdrup kunde drfr ej framtrnga s lngt norr ut1 som han hoppats1 hvarfr han under vintern sysselsatte sig med underskning af ,ellesmere land4 ,sedan sommaren #ahii har man ej hrt ngot af honom1 och hans fartyg lr d hafva varit synligt i ,smiths sund1 styrande mot sder4 ,om detta r riktigt1 s torde han mjligen fvergifvit sin ursprungliga plan att framtrnga genom ,robesons kanal och i stllet vndt sig mot ,jones sund och de nnu outforskade trakterna vster drom4 ,han skulle d till fventyrs komma till det omrde1 dr de engelska expeditioner1 som strfvat att n nordvstpassagen1 p sin tid arbetat1 och om lyckan r god1 kunde han tnkas framkomma till ,berings sund4 ,som ,sverdrup hade proviant fr fem r1 r det fr nrvarande 7februari #aijb7 ingen anledning att hysa strre oro fr hans uteblifvande1 frutsatt att hans fartyg nnu finnes i behll4 ,skulle detta dremot hafva frolyckats1 s mste man ju befara1 att en del af provianten fven gtt frlorad1 om den ock sedan delvis kunnat ersttas genom jaktbyte4 ,d ,sverdrups expedition medfr flera naturforskare1 br densamma hafva vunnit viktiga vetenskapliga resultat4 ,amerikanen ,r4 ,peary arbetar fr nrvarande med nordligaste ,grnland och ,grinnell land som utgngspunkt fr att1 understdd af eskimer1 genom vandring fver isen ska n nordpolen4 ,han blef bekant genom sin djrfva bragd #ahib1 d han jmte norrmannen ,eivind ,astrup frn ,m',cormick ,bay vid #gg #dc' n4 br4 vandrade fver inlandsisen till nordstra kusten af ,grnland vid #ha #cg' n4 br41 en strcka1 som1 inberknadt krokvgarna1 fram och ter belper sig till vid pass #a #hjj a #a #ijj kilometer4 ,pearys fortsatta arbeten i nordvstra ,grnland hafva dremot icke varit lika framgngsrika1 och hans brist p vetenskaplig underbyggnad har gjort dem mindre resultatrika1 n annars skulle varit fallet1 ehuru ju visserligen tskilligt blifvit vunnet4 ,hr vill jag endast erinra om hemfrandet till ,amerika af de stora jrnblocken vid ,kap ,york1 af hvilka det strsta vger #ij a #ajj tons1 slunda nra fyra gnger s mycket som det strsta nordenskildska blocket frn ,ovifak1 samt om hans studier fver eskimstammen norr om ,kap ,york4 ,sommaren #aijj ndde ,peary #hc #ej' n4 br4 p isen norr om ,grnland1 men dr hindrades han af rkar att komma vidare4 ,han r dock fortfarande dr uppe och mnar fortstta sina frsk4 ,genom sin lngvariga vistelse drstdes har han fullstndigt vant sig vid eskimernas lefnadsstt4 ,amerikanen ,e4 ,b4 ,baldwin1 hvilken ssom meteorolog deltog i ,pearys andra expedition #ahic--id och hvilken sedermera fvervintrade med amerikanen ,wellman p ,frans ,josefs land #ahih--ii1 har upptagit frsket att n nordpolen frn detta land1 dr han nu fvervintrar4 ,expeditionen bekostas af en amerikansk millionr ,ziegler1 som stllt obegrnsade medel till ,baldwins disposition4 ,med skotska hvalfngstfartyget ,esquimaux1 som af ,baldwin inkpts och omdpts till ,america1 har han sommaren #aija begifvit sig till ,frans ,josefs land1 dit ett annat fartyg fr hans rkning frt fver #djj hundar samt ett antal ponies4 ,baldwins mening r att tidigt p vren #aijb antrda frden mot nordpolen1 och om denna ns1 mnar han icke tervnda till ,frans ,josefs land utan fortstta mot ,grnland1 p hvars ostkust1 i nrheten af #ge n4 br41 ett par deper fr hans expedition sommaren #aija blifvit upplagda och dr ett fartyg skall ska honom redan #aijb4 ,expeditionen har fr oss ett srskildt intresse1 emedan fartygets befl och besttning till stor del utgres af svenskar2 en af styrmnnen har deltagit i frfattarens bda polarexpeditioner #ahih och #ahii4 ,ngon utfrlig framstllning af polarforskningens historia ingr icke i planen fr denna uppsats1 och den korta ofvan lmnade fversikt af de frder1 som sedan brjan af frra rhundradet fretagits med sjlfva nordpolen eller en mjligast hgsta nordliga breddgrad ssom ml1 torde hr vara fullt tillrcklig4 ,vi skola nu vnda oss till den andra1 vida viktigare sidan af polarforskningen1 nmligen den vetenskapliga1 eller polaromrdets allsidiga underskning i vetenskapligt hnseende4 ,de ldre expeditionerna till polaromrdet1 srskildt de engelska1 hade i allmnhet geografiska upptckter ssom ml4 ,en vetenskaplig utforskning af de lnder1 som ptrffades och besktes1 ingick icke i dessa expeditioners plan1 men det oaktadt har dock vetenskapen skrdat mnga frukter af desamma genom de iakttagelser1 som utfrts af fartygens officerare och lkare4 fven genom hvalfngarne1 srskildt ,william ,scoresby den yngre1 hade knnedomen om polaromrdets naturbeskaffenhet samt framfr allt om dess hgre djurvrld bragts tskilligt framt4 ,men frnse vi det1 som angr en del af de hgre djuren1 voro iakttagelserna i det stora hela spridda och bristflliga1 helt naturligt d de utfrts vid sidan af andra arbeten4 ,det blef svenskarne frbehllet att infra en annan tingens ordning1 ty det r frn dem1 som den vetenskapliga polarforskningen stammar4 ,nr ,otto ,torell utrustade sin expedition till ,spetsbergen #ahfa1 satte han nmligen en allsidig vetenskaplig utforskning af landet och omgifvande farvatten ssom ml jmte de rent geografiska arbetena4 ,utom chefen deltogo i denna expedition sju andra naturforskare1 och den kunde drfr tervnda med mycket omfattande resultat p de olika vetenskapernas omrden1 ja s omfattande1 att ingen fregende expedition i detta hnseende ens tillnrmelsevis kunde jmfras med densamma4 ,a4 ,e4 ,nordenskild1 hvilken ssom ,torells nrmaste man deltog i denna expedition1 efter att redan #aheh hafva tfljt honom p hans frsta spetsbergsfrd1 har planerat alla sina expeditioner p samma stt1 och s har i allmnhet fven varit fallet med friga svenska expeditioner1 bde strre och mindre4 ,astronomer1 geodeter1 kartografer1 mineraloger1 geologer1 fysici1 meteorologer1 hydrografer1 zoologer1 botanister1 bakteriologer och fotografikunniga hafva slunda haft tillflle att arbeta inom skilda trakter af polaromrdet1 och de delar af detta1 som fretrdesvis utgjort mlet fr svenskarnes forskningar1 ro drfr bst knda4 ,af andra nationer r det i synnerhet danskarne1 som adopterat den svenska forskningsmetoden1 och danska ,grnland har genom de af kommissionen fr ,grnlands geologiska och geografiska underskning 7frn #ahgf7 utsnda expeditionerna blifvit ganska grundligt utforskadt4 ,dessa underskningar hafva1 ssom rimligt r1 d det gller en till ,danmark hrande besittning1 bekostats af danska staten1 p senare tid dock fven med bidrag frn den under danska vetenskapsakademien stende ,carlsbergsfonden4 ,betrffande andra nationer m vi erinra om tyskarnes arbeten p nordstra ,grnland #ahfi--gj1 resultatrika drfr att denna under ,k4 ,koldeweys ledning stende expedition medfrde flera naturforskare liksom de svenska4 ,den engelska expeditionen under ,nares r redan nmnd1 likas ,nansens frd med ,fram4 ,p senare r hafva fven ryssarne utfrt ett erknnansvrdt arbete inom polaromrdet1 ssom p ,novaja ,semlja och stra ,spetsbergen1 fr att nu icke tala om de ,nysibiriska arna och fastlandet sder om ,ishafvet4 ,mindre resultatrik i vetenskapligt hnseende var engelmannen ,f4 ,jacksons treriga vistelse p ,frans ,josefs land #ahid--ig1 helt visst drfr1 att ledaren sjlf ej gde vetenskaplig underbyggnad4 ,men doktor ,koettlitz och andra af deltagarne hafva dock gjort mnga vackra iakttagelser1 och ,nansens korta vistelse p ,frans ,josefs land gaf relativt mycket goda resultat4 ,p grund draf att de mnga engelska franklinexpeditionerna icke medfrde egentliga naturforskare1 terstr nnu ofantligt mycket arbete1 innan ,nordamerikas arktiska arkipelag kan anses ngorlunda fullstndigt utforskad i vetenskapligt hnseende4 ,hvad man redan drom har sig bekant1 lofvar mycket intressanta resultat4 ,vr knnedom om polaromrdet str fljaktligen i samband med expeditionernas sammansttning och arbetsmetod4 ,dr den svenska metoden fljts1 r sagda knnedom fullstndigast1 dr vetenskapen kommit i andra rummet1 r den dremot1 trots fven ett stort antal expeditioner1 fortfarande bristfllig4 ,vi skola nu taga i betraktande ngra sidor af de vetenskapliga arbetena dr uppe samt skrskda deras betydelse4 ,vi vnda oss drvid i frsta rummet till gradmtningen p ,spetsbergen1 som de senaste ren varit s mycket p tal och till hvars utfrande svenska staten beviljat ansenliga bidrag4 ,afsikten med densamma r att erhlla ett viktigt bidrag till knnedomen om jordens storlek och form4 ,hade jorden varit fullstndigt klotrund1 s kunde man genom att uppmta hvilken som helst del af en meridianbge eller af ekvatorn erhlla det nskade resultatet4 ,hvarje meridianbge omfattar ju #cfj latitudgrader1 och om t4 ex4 en latitudgrad uppmttes1 lika mycket hvar1 s blefve jordens hela omfng #cfj gnger s stort som det erhllna resultatet2 mttes tre latitudgrader1 mste resultatet multipliceras med #abj o4 s4 v4 ,sedan emellertid ,newton pvisat1 att jorden icke r klotrund utan i stort sedt en rotationsellipsoid1 d4 v4 s4 afplattad mot polerna1 mste det mta betydligt strre svrigheter att bestmma jordens form4 ,helst borde en gradmtning fretagas frn ekvatorn nda till polen1 men d frdelningen af land och haf lgger hinder i vgen fr detta1 mste man i stllet nja sig med s stora delar af bgen1 som kunna erhllas4 ,om en afplattning r fr handen1 mste meridianbgen visa en mindre krkning nrmare polen n vid ekvatorn4 ,fr att utrna1 om s verkligen vore fallet1 anordnades af franska vetenskapsakademien redan #agce--dc en gradmtning vid ekvatorn i ,peru och #agcf--cg en annan i ,tornedalen1 vid #ff latitud4 ,dessa mtningar bekrftade den antagna tillplattningen1 lngden af en breddgrad i ,lappland befanns strre n vid ekvatorn1 d4 v4 s4 krkningen var p frstnmnda stlle minst4 ,det r tydligt1 att ju nrmare polen en dylik gradmtning kan utfras1 dess bttre1 och redan #ahbf framkastade engelsmannen ,e4 ,sabine tanken drp1 att en sdan borde fretagas p ,spetsbergen4 ,torell upptog en frberedande rekognosering af denna plans utfrbarhet i programmet fr expeditionen till ,spetsbergen #ahfa1 och norra delen af gradmtningsntet blef d af ,chydenius och ,dunr till sina hufvuddrag utstakad1 medan den sdra delen rekognoserades af ,nordenskild och ,dunr under en srskild expedition #ahfd4 ,till definitivt utfrande kom planen1 p grund af de stora kostnaderna1 frst #ahii1 d ,sverige och ,ryssland gemensamt pbrjade arbetena1 efter det att en svensk expedition under ,e4 ,jderin utfrt en del frberedande arbeten #ahih4 ,ryssarnes underskningar voro fullbordade #aija1 men af ,svenskarnes arbeten terstr1 p grund af ogynnsamma isfrhllanden vid ,spetsbergens nordkust1 en obetydlig del1 som dock antages kunna fullbordas sommaren #aijb4 ,den meridianbge1 som d blifvit uppmtt1 r visserligen endast omkring #d #bj' lng1 men resultatet af mtningen antages blifva af stor betydelse4 ,dock anses numera1 att gradmtningar icke ensamt ro tillrckliga fr att bestmma jordytans form i stort1 emedan denna r oregelbundnare1 n man frr antagit4 ,man anvnder drfr fven underskningar fver pendelns svngningar1 hvilka p grund af tyngdkraften ro hastigare1 ju nrmare jordens medelpunkt det stlle r belget1 dr pendelobservationen utfres4 ,och d jordradiens lngd minskas mot polerna1 blir pendelns svngningshastighet drstdes gifvetvis strre n nrmare ekvatorn4 ,emellertid tillkomma en mngd stringar1 beroende af lokala omstndigheter1 ssom bergarternas olika tthet1 lokala terrngfrhllanden m4 m4 ,alla dessa omstndigheter hafva under gradmtningsexpeditionerna blifvit beaktade och underskta1 och drfr komma dessa jmte sitt hufvudresultat att medfra en mngd andra viktiga sdana1 hvilket hr endast kunnat antydas4 ,efter att slunda hafva vidrrt en srskildt viktig uppgift fr geodesien1 hvilken endast str att vinna i polaromrdet1 skola vi nmna ngra ord om de rent kartografiska arbetena4 ,om dessa hafva de svenska polarexpeditionerna gjort sig i hg grad frtjnta4 ,redan efter expeditionerna #ahfa och #ahfd kunde ,dunr och ,nordenskild utgifva en karta fver ,spetsbergen1 hvilken i hgst vsentlig grad korrigerade de frut befintliga och fr frsta gngen visade landet ssom det till sina hufvuddrag ser ut4 ,sedermera har denna karta genom fljande expeditioner blifvit mer och mer kompletterad1 och detta ej blott genom topografiska arbeten utan fven genom en stor mngd astronomiska ortsbestmningar4 ,intet polarland kan i detta hnseende anses s noggrant kartlagdt som ,spetsbergen4 ,men vr insats i denna riktning stannar ej hrvid4 ,beeren ,eiland och ,kung ,karls land hafva blifvit noggrant uppmtta och kartlagda1 en stor del af ,asiens nordkust har genom ,vegafrden blifvit till sitt lge riktigare bestmd1 ,kejsar ,frans ,josefs fjord och ,kung ,oskars fjord i nordstra ,grnland ro uppmtta och kartlagda genom svenska expeditioner1 s ock ,kung ,oskars hamn 7,angmagsalik7 lngre sder ut och likas ngra spridda omrden p vstkusten4 ,det r naturligtvis danskarne1 som fr frigt utfrt mest omfattande kartarbeten p ,grnland1 om ock i allmnhet mindre detaljerade n ,svenskarnes4 ,engelsmn och amerikaner hafva arbetat i nordvstra ,grnland1 p ,grinnell land och i ,amerikas arktiska arkipelag1 ryssarne p ,novaja ,semlja och i arktiska ,sibirien4 ,nu kan man frga1 hvartill allt detta arbete tjnar4 ,det r nog sant1 att de fartyg1 som g hit1 kunna reda sig med mindre noggranna kartor1 ssom sjkorten1 p hvilka endast kustkonturerna ngorlunda riktigt angifvas4 ,men fr en mngd vetenskapliga arbeten1 srskildt de geologiska1 r ett noggrant kartografiskt underlag absolut ndvndigt1 och ett land kan fr frigt icke anses fullstndigt kndt1 frrn hufvuddragen af dess topografiska frhllanden blifvit faststllda4 ,de kartografiska arbetena frsvara drfr vl sin plats och ro p samma gng en mttstock p den grundlighet1 hvarmed landets underskning frsiggtt4 ,geologien torde kanske mer n ngon annan vetenskap1 detta svl direkt som indirekt1 hafva profiterat af polarforskningen1 och det var fr frigt geologiska sprsml1 hvilka gfvo anledningen till den vetenskapliga polarforskning1 som utgtt frn ,sverige4 ,nr ,o4 ,torell brjade studera de lsa jordaflagringarna och bergens afslipningsfenomen hos oss samt 7#ahef7 lrde knna glacierernas verkningar i ,schweiz1 fann han det nskvrdt att utstrcka sina forskningar till polarlnderna1 dr glacirerna ro utvecklade efter en helt annan mttstock n i ,alperna4 ,det var detta1 som gaf anledning till hans frsta resa till ,spetsbergen #aheh1 hvarefter han beskte ,grnland #ahei -- p ,island hade han varit redan #aheg4 ,hemkommen frn ,grnland planerade han den stora expeditionen #ahfa1 i hvilken ssom nmndt sju andra naturforskare deltogo1 representerande geologi och mineralogi1 geografi och geodesi1 astronomi1 fysik1 botanik1 zoologi och p stt och vis fven hydrografi4 ,nr vi nu ssom ett geologiskt faktum kunna anfra1 att ,sverige under istiden1 i analogi med det nutida ,grnlands inre1 var betckt af en vldig inlandsis af kanske ett par tusen meters mktighet och att denna inlandsis strckte sig fver norra ,tyskland och en stor del af ,ryssland1 s kan detta sakfrhllande sgas hafva framgtt genom jmfrelser med frhllandena inom polaromrdet4 ,och sedan vi nu veta1 att vrt krosstensgrus r den forna inlandsisens morner och att den hvarfviga leran1 som utbreder sig fver en s stor del af sdra och mellersta ,sverige och dr utgr en viktig kerjord1 r afsatt i det haf1 som omedelbart efter isens afsmltning inkrktade p landet1 d frstr man utan vidare1 att man1 fr att f inblick i dessa jordarters rtta bildningsstt1 mste utfra jmfrande studier inom polarlnderna4 ,och det r fven dr1 som man fr lra knna beskaffenheten af det djur- och vxtlif1 som efter isens afsmltning frst tog vrt land i besittning4 ,lovn hade redan #ahci och #ahdf pvisat1 att de mollusker1 hvilkas skal bilda de bekanta ,kapellbackarna vid ,uddevalla1 tillhra arter1 som nu lefva i ,ishafvet1 och fven i stra ,sverige1 srskildt i ,stockholms omgifningar1 har man i den hvarfviga leran1 glacialleran eller ishafsleran1 ssom den numera kallas1 funnit skal af den ishafsmussla1 ,yoldia arctica1 som lefver under mera ytterligt arktiska frhllanden n ngon annan molluskart4 ,i fullstndig fverensstmmelse hrmed tillhra de dggdjurslmningar1 som i sdra ,sverige funnits i ishafsleran1 fven arktiska arter1 af hvilka srskildt m nmnas grnlandshval 7,balaena mysticetus71 hvitfisk eller hvithval 7,delphinapterus leucas71 narhval 7,monodon monoceros71 grnlandssl 7,phoca groenlandica71 storsal 7,phoca barbata7 m4 fl4 ,af landdjur m erinras om renen1 som r funnen i istidens aflagringar i ,skne1 och vi se slunda1 att man frst inom polartrakterna finner motsvarighet till den djurvrld1 som vid isens afsmltning lefde p ,sveriges och angrnsande omrdens land samt i nrbelgna haf4 ,alldeles detsamma gller om vxtvrlden4 ,den flora1 som frst tog landet i besittning1 i den mn som isen smlte undan1 utgjordes ej blott i ,sverige utan fven i ,danmark1 norra ,tyskland1 ,ryssland samt till och med i ,skottland och ,england af till stor del samma rent arktiska arter1 som nu bilda vxtligheten p ,spetsbergen1 ,frans ,josefs land1 ,grnland o4 s4 v4 eller i arktiska ,sibirien4 ,detta knna vi genom de fynd1 som blifvit gjorda i stvattensaflagningar1 afsatta i dammar och sjar efter isens afsmltning1 fretrdesvis i ,skne och ,danmark men fven i ,ryssland1 norra ,tyskland nda ned till ,dresden1 ,england och ,skottland4 ,ssom exempel p dessa vxter erinras om sm dvrgviden 7,salix polaris1 herbacea och reticulata71 fjllsippan 7,dryas octopetala71 dvrgbjrken 7,betula nana71 saxifragor 7,saxifraga oppositifolia1 hirculus och cspitosa71 fjllsyran 7,oxyria digyna7 m4 fl4 ,dessa vxter finnas ju visserligen fven p vra fjll1 men frst inom polartrakterna fr man en full inblick i de frhllanden1 under hvilka istidens flora lefvat4 ,det r slunda fretrdesvis dr vi hafva att lra oss1 huru rfflorna p vra berg och andra afslipningsfenomen under istiden hafva uppsttt1 huru vra glaciala grus- och lerlager hafva bildats samt huru den vxt- och djurvrld var beskaffad1 som efter isens afsmltning frst tog land och haf i besittning4 ,och man kan drfr tryggt pst1 att polarforskningen varit absolut ndvndig fr en riktig uppfattning af istiden och i samband med denna stende frhllanden4 ,dr ha vi slunda en frukt af denna forskning1 som srskildt fr vrt lands geologi varit af oskattbar betydelse4 ,men fven fr mnga andra geologiska sprsml hafva de geologiska arbetena i polartrakterna varit fruktbringande4 ,d utrymmet frbjuder mig att stanna vid dem alla1 skall jag endast i frbigende erinra om deras viktiga bidrag till frgan om frdelningen af land och haf under forna geologiska perioder och i omedelbart samband drmed om de forna nivfrndringarna och frgan om fastlandens rrelser4 ,dremot kan jag ej underlta att ngot stanna vid ett annat resultat af de geologiska forskningarna inom polaromrdet1 hvilket varit af genomgripande betydelse fr knnedomen om jordens forna klimat4 ,vid studium af de fossilfrande formationerna i ,europa hade man snart nog kommit till insikt drom1 att de i allmnhet1 frnsedt istidens aflagningar1 talade fr ett klimat1 betydligt varmare n det1 som nu p samma stllen r rdande4 ,detta vare sig det var frga om aflagringar frn den paleoziska 7med undantag fr perm71 mesozoiska eller tertira tiden4 ,fr att nu endast tala om tertirtiden1 s funnos t4 ex4 palmer under densamma ej blott i ,schweiz1 ,frankrike och ,england utan till och med s lngt norr ut som vid det nutida ,preussens stersjkust4 ,det var ju hraf gifvet1 att klimatet under den tiden var betydligt gynnsammare n det nrvarande1 och samma vittnesbrd kan dragas af den dtida djurvrlden4 ,medeltemperaturen i ,schweiz under den ldre miocena tiden uppskattas af ,heer till ungefr #bj1e grader ,celsius1 eller ungefr detsamma som nu p ,kanariearna1 medan den nutida medeltemperaturen p frstnmnda stlle r #aa1ff grader4 ,man frskte frklara detta p olika stt1 och s lnge man ej knde ngra tertira aflagringar norr om ,tyskland1 kunde man ju alltid ska orsaken till det forntida mildare klimatet i lokala frhllanden1 beroende p olika frdelning af land och haf m4 m4 ,men underskningarna inom polartrakterna gjorde en gng fr alla slut p dylika frklaringsfrsk1 ty de dagalade1 att fenomenet var af en allmn natur1 som hade gjort sig gllande fver hela jordklotet4 ,i polartrakterna fann man nmligen mngenstdes vxtfrande tertira aflagringar1 och de vxtlmningar de innehlla bra vittnesbrd om ofantligt mycket gynnsammare klimatfrhllanden n nutidens4 ,i ,grnland har man vid omkring #gj n4 br41 slunda vid nra nog samma breddgrad som ,nordkap1 funnit lmningar af en rik skogsflora1 som sammansttes af mnga olika barrtrd1 ssom sumpcypresser och mammutstrd1 ginkgo1 granar1 tallar1 tujor m4 fl4 samt ett nnu strre antal lftrd1 ssom popplar1 alar1 bjrkar1 valntstrd1 lnnar1 magnolier1 plataner1 lagerarter och en stor mngd andra4 ,af valntter har man till och med funnit de frstenade frukterna1 som slunda dr ndde full mognad4 ,p ,spetsbergen1 vid #gh och #gi n4 br41 finnas likaledes tertira aflagringar med en stor mngd barr- och lftrd1 ehuru en del af de p ,grnland frekommande mest sydliga formerna saknas4 ,i alla fall funnos dr sumpcypresser1 sequoior1 granar1 tallar1 tujaliknande trd eller buskar1 popplar1 almar1 bjrkar1 alar1 lindar1 lnnar1 magnolier1 plataner1 hasslar och mnga andra1 i allmnhet utmrkta genom stora blad4 ,dessutom funnos ormbunkar1 bland dem en storbladig ,osmunda1 samt frkenarter m4 fl4 ,men nnu lngre norr ut har man vittnesbrd om ett gynnsamt klimat under den tertira tiden4 ,vid ,discovery ,bay p ,grinnell land insamlades under den engelska expeditionen #ahge--gf vid #ha #db' n4 br4 tskilliga tertira vxtfrsteningar4 ,hr frekomma visserligen af lftrd endast storbladiga bjrkar samt hasslar1 popplar1 almar1 lindar m4 fl41 men af barrtrd finnas alltjmt sumpcypresser och sequoior4 ,ehuru denna flora tyder p ett mindre varmt klimat n det1 som samtidigt var rdande tio breddgrader lngre mot sder1 r dock motsatsen mot nutiden icke mindre stor n frut4 ,ty sumpcypressen 7,taxodium distichum7 r i vra dagar inskrnkt till sdra delarna af ,frenta staterna4 ,d man fven p de ,nysibiriska arna funnit en tertir flora med sumpcypresser och lftrd1 blir det utan vidare tydligt1 att klimatet under den tertira tiden varit varmare fver hela jorden och att detta mste bero af hela jorden betrffande frhllanden4 ,g vi lngre tillbaka i tiden1 skola vi finna vittnesbrd om liknande frhllanden4 ,p ,grnlands vstkust vid #gj n4 latitud finnas aflagringar frn kritsystemet1 rika p vxtlmningar af mngahanda slag1 bland hvilka till och med mrkas trdartade ormbunkar1 cycasarter samt brdfruktstrd1 nrstende det p ,sderhafsarna lefvande kta brdfruktstrdet 7,artocarpus incisa74 ,under kritperioden var klimatet fljaktligen nnu varmare drstdes n under den tertira1 antagligen tropiskt4 ,och g vi s lngt tillbaka i tiden som till stenkolsperioden1 s mrka vi ingen skillnad mellan de fossila vxter1 som finnas i de under denna tid p ,spetsbergen afsatta aflagringarna1 och dem1 som frekomma i motsvarande aflagringar i ,europa4 ,hade vi vndt oss till de fossila djuren i stllet fr till vxtfossilen1 skulle vi kommit till samma resultat1 och det r drfr ondigt att uppehlla oss vid dem4 ,af det sagda torde det vara tydligt1 att man frst genom de geologiska underskningarna i polartrakterna kunnat komma under fund med forna tiders klimatfrhllanden och p samma gng komma till insikt drom1 att klimatfrndringarna varit gllande fver hela jorden och icke berott af lokala frhllanden4 ,huru dessa frndringar skola frklaras1 kan nnu icke med skerhet sgas1 ehuru frklaringsfrsk icke saknats1 ssom att de skulle bero p rent kosmiska frhllanden1 p frndringar af polernas lge1 af jordbanans excentricitet o4 s4 v4 ,p senaste tid har man skt frklaringen i vxlingar af atmosfrens kolsyremngd2 en kning af denna medfr nmligen en stegrad temperatur4 ,hr r dock icke stllet att ing p ngon diskussion angende det ena eller det andra frklaringsfrskets strre eller mindre sannolikhet4 ,utom hvad de fossilfrande aflagringarna i polartrakterna lra oss i frga om jordens forna klimat1 f vi af dem en mycket viktig inblick betrffande organismernas forna geografiska utbredning1 och srskildt hafva mnga vxtgeografiska frgor genom underskningarna af desamma vunnit sin lsning4 ,vnda vi oss till de nutida organismerna drstdes1 till fremlen fr de zoologiska och botaniska studierna1 s finna vi ej mindre betydelsefulla uppslag4 ,fr att frst tala om de zoologiska forskningarna1 s innebr ju knnedomen om polaromrdets djurvrld en vsentlig kning af det zoologiska materialet1 en kning som redan i frga om de hgre djuren genom mnga egendomliga typer -- hvalarna1 narhvalen1 hvalrossen1 slarna1 myskoxen1 isbjrnen och tskilliga fglar -- r beaktansvrd nog4 ,det gller hrvid ej blott knnedomen om dessa djurs byggnad utan fven om deras lefnadsfrhllanden1 hvarvid det icke r minst mrkligt1 att s stora djur som hval- och sldjuren ena sidan1 myskoxen och renen den andra kunna finna nring och frodas under de mest utprgladt arktiska frhllanden4 ,ej mindre resultatrik r underskningen af den lgre djurvrlden i hafvet1 hvilken1 tvrtemot hvad man p frhand kunnat frmoda1 r srdeles rik nnu vid mycket lg temperatur1 ja exempelvis utanfr glacirerna visar en fast otrolig lifaktighet och individrikedom4 ,att ing p ngon redogrelse fr detta djurlif kan naturligtvis icke hr komma i frga1 det r nog med att sga1 att det ej blott har lmnat ett ytterst vrdefullt allmnt zoologiskt och biologiskt material utan drjmte gifvit uppslag till mnga djurgeografiska frgors lsning och p samma gng1 ssom frut nmnts1 lrt oss knna beskaffenheten af djurlifvet under istiden4 ,i samband med djurlifvet i hafvet m fven nmnas ngot om plankton1 de mestadels sm och fr blotta gat nstan osknjbara organismer1 djur och vxter1 hvilka frekomma fritt kringdrifvande i hafsvattnet och hvilka1 oaktadt sin litenhet1 kunna blifva af betydelse p grund af individernas talrikhet4 ,de utgra nmligen fda t hgre djur1 speciellt fiskarna4 ,beskaffenheten af plankton str i det nrmaste samband med vattnets temperatur och salthalt1 och d dessa ro olika i olika hafsstrmmar1 ro planktonorganismerna till viss grad bundna vid olika sdana4 ,underskningarna af plankton ro drfr ej blott fr biologen utan fven fr hydrografen af betydelse och ro slutligen i praktiskt hnseende af vikt1 p grund draf att plankton ssom nmndt tjnar till fda t fiskar1 dribland fven sillen4 ,d vi nu kommit in p det hydrografiska omrdet1 m nmnas1 att fr att kunna riktigt uppfatta hafsstrmmarna i ,atlanten1 r det ndvndigt att fven studera de hydrografiska frhllandena inom polaromrdet4 ,d de frra hafva stort inflytande p vrt lands klimat och fven1 ssom antydts1 ro af stor betydelse fr hafsfisket1 torde vikten af dylika underskningar utan vidare inses4 ,det m p tal om de hydrografisk-zoologiska underskningarna icke frgtas1 att de djupdraggningar1 som utfrdes under den svenska polarexpeditionen #ahfa1 i hgst vsentlig mn bidrogo att dagalgga oriktigheten af den dittills omfattade meningen1 att ngot djurlif p de stora hafsdjupen icke skulle kunna existera4 ,hydrografiska underskningar1 upphmtande af vattenprof samt lodningar hafva utfrts under flertalet svenska expeditioner och medfrt viktiga rn4 ,de botaniska forskningarna inom polaromrdet hafva gifvit mycket beaktansvrda resultat4 ,den arktiska floran r nu ganska vl knd1 och drmed hafva vi fven kunnat bilda oss frestllning om istidens flora i ,europa4 ,viktiga vxtgeografiska slutsatser i frga om den arktiska florans historia hafva drvid blifvit vunna4 ,ej mindre betydelsefulla ro underskningarna af de arktiska vxternas biologi4 ,huru ro de byggda fr att kunna motst de i polartrakterna rdande ogynnsamma frhllandena8 ,detta r en frga1 som genom noggranna underskningar i naturen jmte anatomiska underskningar af det hemfrda materialet fr en stor del af dem redan blifvit besvarad1 hvarvid mnga nya uppslag blifvit vunna4 ,ej mindre intressanta ro iakttagelserna fver vxternas fvervintring och hastiga utveckling1 nr sommaren brjar1 fver det inflytande1 som utfvas af sommarens stndiga dager1 samt fver det stt1 hvarp befruktningen frsiggr1 ehuru drvid frmedlande insekter fr mnga arter saknas4 ,detta i frga om de hgre vxterna4 ,rrande de lgre erinra vi srskildt om hafsalgernas yppiga utveckling i det kalla vattnet1 deras mrkliga fruktsttning under vintermrkret samt vidare om sn- och isalgerna1 som lefva p sndrifvor1 glacirer och inlandisar1 dr ngra af dem ro knda som rd och grn sn4 ,den arktiska luftens hlsosamhet r en gammal erfarenhet1 och frnvaron af mikroorganismer i densamma har lnge varit anad4 ,under senare expeditioner hafva omfattande bakteriologiska underskningar enligt nyaste metoder blifvit utfrda1 hvilka konstatera1 att bakterier fullstndigt saknas i luften inom det hgarktiska omrdet och att jstsvampar frekomma ytterligt sparsamt4 fven andra bakteriologiska resultat af intresse hafva genom dessa forskningar blifvit vunna4 ,de botaniska underskningarna af drifveden1 som trffas s allmnt uppkastad p strnderna inom det arktiska omrdet1 hafva visat sig vara af stor betydelse fr knnedomen om hafsstrmmarna och isens drift4 ,genom dessa underskningar har nmligen kunnat bestmmas1 att drifveden till strsta delen hrstammar frn ,sibirien1 med hvars floder den frn skogsomrdet frts ut i hafvet och vidare med hafsstrmmarna4 ,fr knnedomen om isens drift hafva fven underskningarna af p drifisen frekommande lerslam och mikroskopiska alger visat sig vara af betydelse4 ,en del af detta slam hrstammar frn ,sibiriens floder4 ,det var delvis p resultaten af dylika underskningar1 som ,nansen grundade sin teori om isdriften i polarhafvet1 hvilken till fullo bekrftades af ,framexpeditionen4 ,af de fysikaliska arbetena inom polaromrdet m erinras om betydelsen af magnetiska underskningar af allahanda slag1 om studier af elektriska frhllanden och af norrskensfenomenet1 ebb- och flodfenomenen samt om de meteorologiska observationerna4 ,man erknner ju numera1 att vderlekens vxlingar p en viss trakt str i nrmaste samband med vderleksfrhllandena inom friga delar af jorden4 ,hade vi fasta stationer fver hela jordklotet1 skulle vderleken utan tvifvel p frhand fullt skert kunna bestmmas1 men som det nu r1 kan detta endast ske till en viss grad4 ,vderleksfrhllandena inom polartrakterna ro af stor betydelse fr friga delar af norra halfklotet1 och det var insikten drom1 som franledde upprttandet af de samtidigt arbetande meteorologiska stationerna inom en stor del af polaromrdet #ahhb--hc4 ,i detta internationella fretag deltogo de flesta civiliserade nationer1 ,sverige p ,spetsbergen1 s att icke mindre n femton stationer samtidigt arbetade inom norra polaromrdet1 medan tre voro verksamma vid det sdra4 ,att ett s omfattande och kostsamt fretag kunde vgabringas1 dagalgger allra bst dess stora betydelse4 ,till det meteorologiska omrdet1 ingripande i det geologiska1 kan man fven rkna underskningarna af glacirer och deras uppkomst1 deras morner1 deras periodiska vxlingar o4 s4 v4 ,dessa underskningar inom polarlanden ro srdeles viktiga1 ej blott drfr att glacirerna dr ro utvecklade i betydligt strre mttstock n i ,alperna och andra berg utan fven emedan de upptrda under delvis andra former1 af hvilka srskildt de stora inlandsisarna ro af betydelse fr en riktig uppfattning af frhllandena under istiden4 ,jag har i det fregende p grund af utrymmeshnsyn endast kunnat antyda de allra viktigaste uppgifterna fr den vetenskapliga polarforskningen1 en detaljerad framstllning skulle krfva en volym4 ,af det anfrda torde emellertid denna forsknings oerhrdt stora vetenskapliga betydelse vara klar1 och p samma gng torde tillrckligt vara visadt1 att den vl r vrd de penningsummor1 som offrats p densamma4 n tydligare framtrder dess inflytande p naturvetenskapernas hela utveckling1 om man sker gra sig en frestllning om den stndpunkt1 som dessa nu skulle intaga1 om ngon vetenskaplig polarforskning icke gt rum4 ,vi skulle d icke p lngt nr kunnat f en s noggrann frestllning om jordens verkliga form som nu1 knnedomen om frdelningen af land och haf under forna geologiska perioder skulle varit i hg grad bristfllig1 vi skulle aldrig kunnat bilda oss ngon riktig frestllning om jordens forna klimat4 ,vi skulle helt visst hyst den oriktiga meningen1 att ett rikt djur- och vxtlif icke vore frenligt med ett arktiskt klimat1 vi skulle aldrig kunnat bilda oss ngot riktigt begrepp om istiden eller om uppkomsten af vra lsa jordaflagringar1 knnedomen om en mngfald vxter och djur skulle saknas eller vara bristfllig1 mnga vxt- och djurgeografiska frgor skulle vara olsta1 vr uppfattning af organismernas lifsbetingelser skulle vara mycket inskrnkt och delvis oriktig1 knnedomen om hafsstrmmarna och friga hydrografiska frhllanden likas1 o4 s4 v41 o4 s4 v4 ,nr vi drfr se1 huru det nu r1 emot hvad det sannolikt varit1 om icke den vetenskapliga polarforskningen gt rum1 d kunna vi ej annat n med tacksamhet erknna1 att denna varit en oskattbar vinst af omfattande och ingripande betydelse fr naturvetenskapens utveckling under det nittonde seklet4 ,och det r med stolthet vi erinra oss1 att denna forskning utgtt frn ,sverige4 ,infr dessa resultat r det tydligt1 att vetenskapsmannen med ganska stor likgiltighet mste se kapplpningen om att frst hinna till polen4 ,lsningen af de vetenskapliga uppgifter1 som polaromrdet erbjuder1 r i hans tanke af ofantligt mycket strre vikt och betydelse n ett framtrngande till den af mngen s efterstrfvade punkten4 99 99 99 99 99 ,hvad jag om polarforskningen hittills yttrat har afsett det norra polaromrdet4 ,men det r tydligt1 att i samma mn som detta blifvit mer och mer kndt1 i samma mn har man brjat rikta uppmrksamheten mot det sdra4 ,s har srskildt skett i vra dagar1 och det r ett gldjande vittnesbrd drom1 att den vetenskapliga forskningens betydelse blifvit alltmera insedd1 att s mnga expeditioner till det sdra eller antarktiska polaromrdet1 bland dessa fven en svensk1 nu kommit till stnd4 ,af dessa expeditioner g de engelska och tyska lst p millioner kronor4 ,och dock kunna de endast anses ssom brjan till ett mera allvarligt upptagande af sydpolarforskningen4 ,det obekanta omrdet inom det sdra polaromrdet 7se kartan7 r nmligen flera gnger strre n inom det norra och gr p sina strckor till och med utanfr den sdra polcirkeln4 ,det sdra polarhafvet r ocks betydligt olika det norra s till vida1 som det rundt om r ppet1 medan det norra kan anses ssom ett till stor del afstngdt bcken1 som p alla sidor1 utom mot ,atlanten1 omslutes af land1 s att endast ,berings sund och sunden till ,baffins ,bay dr lmna tilltrde till detsamma4 ,hr r icke platsen att lmna ngon skildring af hvad man hittills knner om det antarktiska omrdet4 ,men dremot m ngra ord gnas t arten af de forskningar1 som dr bra utfras4 ,om desamma kan jag dock fatta mig kort1 ty de ro i det stora hela af samma art som i det norra polaromrdet1 ehuru naturligtvis vissa olikheter1 betingade af de olika frhllandena1 mste uppst4 ,om ngon gradmtning i sydpolaromrdet kan det gifvetvis nnu icke blifva tal1 man vet icke1 om ngot omrde1 som lmpar sig fr en dylik1 dr r fr handen4 ,s mycket viktigare blifva drfr pendelobservationerna1 ty ngra sdana hafva hittills icke utfrts drstdes1 och man saknar fljaktligen nnu hvarje som helst kunskap om jordens afplattning mot den sdra polen4 ,huruvida de geologiska forskningarna skola gifva lika viktiga dokument fr bedmande af jordens forna klimat1 som de1 hvilka vunnits i det norra polaromrdet1 r nnu ovisst4 ,man vet dock1 att frstenadt tr och fossila musslor finnas p ,sydshetlandsarna1 och detta lofvar tminstone godt fr afgrandet af frgan om huru klimatet under den tertira tiden drstdes var beskaffadt4 ,ett viktigt studiefreml blifva de antarktiska ismassorna1 de strsta som finnas p jorden1 samt utredningen om huru de bildats2 detsamma gller om de frn dessa ismassor hrstammande kolossala isbergen4 ,att rent geografiska arbeten till en brjan komma att trda i frgrunden inom ett hittills s fga kndt omrde r en gifven sak1 och de ro fven ndvndiga ssom underlag fr forskningarna p andra omrden4 ,af stor betydelse blifva de hydrografiska arbetena1 srskildt fr frgan om den kalla strm1 som sder ifrn framtrnger lngs hafsbottnen mot ekvatorn4 ,af de meteorologiska iakttagelserna vntar man sig viktiga rn1 likas af de jordmagnetiska observationerna och andra i samband drmed stende4 ,sydskenets natur r fven en frga1 som str p dagordningen1 i all synnerhet som det1 enligt uppgifter af ,ross1 upptrder under andra former n norrskenet4 ,floran inom detta omrde r nnu ytterligt litet knd1 och inom en stor del af detsamma psts hgre vxter till och med helt och hllet saknas1 ngot som skulle innebra en vsentlig olikhet mot det norra polaromrdet1 dr fanerogamer frekomma nnu vid de hgsta breddgrader1 dr mnniskofot trampat land4 ,zoologen har ett ytterligt rikt arbetsflt4 ,hvaldjuren ro nnu obetydligt knda1 och de mnga slarterna samt fglarna -- srskildt pingvinerna -- komma att lmna honom ett intressant och vrdefullt material4 ,men viktigast blifva kanske hans underskningar af de lgre djuren1 hvarvid det bland annat gller att ska lsa frgan om bipolariteten4 ,hrmed frsts frhllandet1 att det antarktiska omrdet innehller tskilliga arter1 hvilka ro identiska med sdana1 som finnas i det arktiska1 ehuru de saknas i de mellanliggande hafven4 ,hur skall denna fverensstmmelse frklaras8 ,somliga mena1 att dessa arter ro afkomlingar af en fauna1 som under forna tider varit likformigt frdelad fver hela jordklotet och hvilka nu endast skulle bibehllit sig i de bda polaromrdena4 ,andra hlla fre1 att djuren under larvstadiet med kalla djupstrmmar kunnat passera ekvatorialbltet1 en sikt som af andra forskare bestmdt frnekas4 ,man skulle kanske kunna tnka sig1 att en sdan spridning gt rum under istiden1 hvilken efter allt att dma infallit samtidigt p bda halfkloten4 ,de nuvarande arktiska och antarktiska faunorna funnos d samtidigt betydligt nrmare ekvatorn1 och man vet genom fynd af stenblock p hafsbottnen1 att isbergen d drefvo mycket lngre mot ekvatorn n nu4 ,vare hrmed huru som helst1 denna bipolaritet i hafsdjurens utbredning r en frga1 som tilldragit sig forskarnes synnerliga uppmrksamhet och som fr sin slutliga frklaring ovillkorligen fordrar1 att den antarktiska hafsfaunan blir noggrant knd4 fven planktonunderskningar samt bakteriologiska underskningar hra till sydpolarforskningens uppgifter4 ,det r att hoppas1 att denna forskning under det tjugonde rhundradet skall bringa lika vackra frukter t vetenskapen som den arktiska forskningen medfrt under det nittonde1 samt att de omrden1 som nnu ro oknda inom de norra ,polarregionerna1 under tiden fven skola blifva utforskade4 ,frklaring till kartan4 ,kartan framstller det norra polaromrdet ned till #fj n4 br4 ,den obrutna rda linien omsluter det omrde inom detsamma1 som nnu r outforskadt4 ,fr jmfrelses skull har hr fven angifvits storleken och begrnsningen af det outforskade omrdet inom den sdra polarregionen1 med nordpolen tnkt ssom sydpol4 ,det utmrkes genom den rda brutna linien med vidfogade fina streck4 ,enligt ,supan1 efter hvilkens karta #ahig dessa grnser ro inlagda1 var den geografiska knnedomen om det sdra polaromrdet vid slutet af nittonde rhundradet ungefr af samma omfattning som knnedomen om det norra vid slutet af det sextonde4 ,illustration3 ,karta ver ,arktis ,af ,freningen ,heimdals folkskrifter hafva hittills utkommit3 #a4 ,unionen1 sdan den skapades och sdan den blifvit4 ,i4 ,den ursprungliga unionen4 ,af ,doc4 ,rudolf ,kjelln1 #be re4 #b4 ,om ,engelbrekt ,engelbrektsson och betydelsen af hans verk4 ,af ,prof4 ,s1 ,j4 ,bothius4 #bj re4 #c4 ,om lungsot och tuberkulos4 ,af ,prof4 ,s4 ,b4 ,henschen4 #bj re4 #d4 ,upsala mte #aeic4 ,ett #cjj-rsminne4 ,tecknadt af ,fil4 ,kand4 ,karl ,hildebrand4 #b uppl4 #be re4 #e--f4 ,vrnpliktssoldaten4 ,lsning fr vra vrnpliktige1 srskildt fre inskrifningen4 ,af ,ljtnant ,c4 ,g4 ,w4 ,hammarskjld4 #cj re4 #g4 ,om ,kp1 ,frstrckning och ,borgen4 ,af v4 ,hradshfding ,johan ,widn4 #be re4 #h--i4 ,om solen4 ,trenne frelsningar vid sommarkurserna i ,upsala #ahih4 ,af ,prof4 ,n4 ,c4 ,dunr1 #cj re4 #aj4 ,underjordiska inflytelser p jordytan4 ,om nivfrndringar1 jordbfningar o4 vulkaniska freteelser4 ,af ,doc4 ,r4 ,kjelln4 #be re4 #aa4 ,olaus ,petri1 hans reformatoriska verksamhet och karakter4 ,af ,komminister ,karl ,hult4 #bj re4 #ab4 ,om vderleksmrken1 deras betydelse och ursprung4 ,af ,prof4 ,h4 ,h4 ,hildebrandsson4 #bj re4 #ac4 ,ur folklifvet1 berttelser af ,p4 ,k4 ,rosegger1 fversttning af ,fil4 ,kand4 ,e4 ,n4 ,sderberg4 #be re4 #ad--ae4 ,unionen1 sdan den skapades och sdan den blifvit1 ,,ii4 ,unionens historia 7#ahad--ahia74 ,af ,doc4 ,r4 ,kjelln4 #dj re4 #af--ag4 ,gustaf ,,ii ,adolf1 hans personlighet och hans betydelse4 ,af ,doc4 ,ludvig ,starenow4 #b uppl4 #cj re4 #ah--ai4 ,unionen1 sdan den skapades och sdan den blifvit4 ,,iii4 ,den nuvarande unionen4 ,af ,doc4 ,rudolf ,kjelln4 #dj re4 #bj4 ,om lmpliga reformer i den svenska landtbefolkningens kosthll4 ,af ,prof4 ,seved ,ribbing4 #bj re4 #ba4 ,kina och dess frbindelser vsterut4 ,af ,fil4 ,kand4 ,s4 ,lnborg4 #be re4 #bb4 ,vr kttfda1 de faror1 som hota oss dri1 samt ngra af skyddsmedlen mot desamma4 ,af ,stadsveterinren ,gust4 ,kjerrulf4 #bj re4 #bc4 ,ur folklifvet4 ,,ii4 ,berttelser af ,alphonse ,daudet4 fversttning af ,fil4 ,kand4 ,h4 ,sdersten4 #bj re4 #bd4 ,om vra skogar och skogsfrgorna4 ,at ,lektorn m4 m4 ,d3r ,a4 ,n4 ,lundstrm4 #be re4 #be4 ,mnniskans inflytande p vrt lands vegetation4 ,fredrag vid ppnande af sommarkurserna i ,upsala #ahie4 ,af ,prof4 ,th4 ,m4 ,fries4 #bj re4 #bf4 ,om engelska sjukan hos barn4 ,af ,prof4 ,o4 ,v4 ,petersson4 #be re4 #bg4 ,alexander den store4 ,at ,d3r ,richard ,nordin4 #be re4 #bh4 ,indianerna i norra och mellersta ,nordamerika4 ,af ,fil1 ,kand4 ,o4 ,a4 ,wetterling4 #bj re4 #bi--cj4 ,den svenska flottan och dess uppgift vid fosterlandets frsvar4 ,af ,ljtnant ,j4 ,schneidler4 #ej re4 #ca4 ,om nordens vrvxter4 ,af ,prof4 ,f4 ,r4 ,kjellman4 #aj re4 #cb4 ,om koksaltets betydelse fr mnnisko- och djurkroppen4 ,af ,prof4 ,o4 ,hammarsten4 #ae re4 #cc--cd4 ,om samhllsklasser och lefnadsstt under frra hlften af #afjj-talet4 ,af ,bibliotekarien ,claes ,annerstedt4 #dj re4 #ce4 ,ett frslag till svenska nationalfester4 ,af ,doc4 ,v4 ,lundstrm4 #aj re4 #cf4 ,gustaf ,vasa1 hans personlighet och hans betydelse4 ,af ,lektor ,e4 ,hildebrand4 #bj re4 #cg4 ,hvad torfmossarna frtlja4 ,af ,prof4 ,aug4 ,quennerstedt4 #ae re4 #ch4 ,skyddsympningens utveckling och ett hundrarsminne4 ,af ,prof4 ,carl ,sundberg4 #bj re4 #ci4 ,om folklig fvertro4 ,af ,fil4 ,kand4 ,sven ,m4 ,lampa4 #bj re4 #dj4 ,den unisona sngen4 ,af ,rektor ,k4 ,e4 ,palmgren4 #bj re4 #da4 ,vra minnen frn hednatiden4 ,af ,fil4 ,d3r ,bernhard ,salin4 #dj re4 #db4 ,karl ,,xi3s personlighet och lifsgrning4 ,af ,fil4 ,d3r ,rudolf ,fhrus4 #bj re4 #dc4 ,om arbetarefrskring genom konsumtionsbeskattning4 ,af ,amanuensen ,i4 ,flodstrm4 #ae re4 #dd4 ,en resa genom ,sverige r #aehf4 #be re4 #de4 ,den svenska folkhgskolan4 ,af ,folkhgskolefrestndaren ,teodor ,holmberg4 #cj re4 #df4 ,den medeltida religionsuppfattningen4 ,frelsningar vid sommarkurserna i ,upsala #ahig4 ,af ,doc4 ,j4 ,a4 ,eklund4 #bj re4 #dg--dh1 ,de norrbottniska grufflten och ,ofoten-banan4 ,af ,d3r ,fredr4 ,svenonius4 #hj re4 #di4 ,om fotografering och ljustryck4 ,af ,doc4 ,n4 ,a4 ,langlet4 #be re4 #ej4 ,ur folklifvet4 ,,iii4 ,berttelser af ,anatole ,france1 ,paul ,bourget m4 fl4 fversttning af ,fil4 ,kand4 ,hugo ,hultenberg4 #bj re4 #ea4 ,om ,rntgenstrlarna1 deras framstllning och frhistoria4 ,af ,prof4 ,knut ngstrm4 #be re4 #eb4 ,vasco da ,gama och upptckten af sjvgen till ,indien4 ,af ,doc4 ,j4 ,fr4 ,nystrm4 #cj re4 #ec4 ,fosterlandskrlek4 ,af ,helena ,nyblom4 #aj re4 #ed--ee4 ,om vxternas nring4 ,af ,fil4 ,kand4 ,j4 ,f4 ,nordwall4 #dj re4 #ef4 ,om de indiska inskrifterna1 deras upptckande och tolkning4 ,ett blad ur ,indiens historia4 ,av ,prof4 ,k4 ,f4 ,johansson4 #ae re4 #eg4 ,betydelsen fr ,sveriges utveckling af #afjj-talets krigspolitik4 ,af ,fil4 ,d3r ,ellen ,fries4 #be re4 #eh4 ,om oljevxterna och deras anvndning inom industrien4 ,af ,direktr ,tom von ,post4 #bj re4 #ei4 ,i ryska kloster4 ,af ,fil4 ,kand4 ,valdemar ,langlet4 #be re4 #fj4 ,ur konung ,gustaf ,,ii ,adolfs skrifter4 #ce re4 #fa4 ,ferdinand ,magellan och den frsta vrldsomseglingen4 ,af ,fil4 ,lic4 ,erik ,falk4 #de re4 #fb4 ,om det gamla och det nya krutet4 ,af ,prof4 ,oskar ,widman4 #ae re4 #fc4 ,konsten och skolan och konsten i hemmet4 ,af ,carl ,g4 ,laurin4 #ae re4 #fd4 ,erik ,dahlberg4 ,af ,hjalmar ,nilsson ,heden4 #ej re4 #fe4 ,hollndare och engelsmn i ,sydafrika4 ,af ,fil4 ,kand1 ,verner ,sderberg4 #be re4 #ff4 ,luthers etiska skdning4 ,populra frelsningar hllna vid #ahii rs sommarkurser i ,uppsala af ,prof4 ,hj4 ,danell4 #bj re4 #fg4 ,djurens blodomlopps- och andningsorgan4 ,af ,lektor ,ludv4 ,johansson4 #dj re4 #fh4 ,helsingelif under helsingelag4 ,af ,prof4 ,harald ,hjrne4 #bj re4 #fi4 ,sveriges sockenbibliotek och friga anstalter fr folklsning1 ,av ,fil4 ,kand4 ,v4 ,sderberg4 #de re4 #gj4 ,ngra blad ur sagans historia4 ,av ,prof4 ,henrik ,schck4 #hj re4 #ga4 ,om ,kalevala1 finnarnes nationalepos och forskningarna rrande detsamma4 ,af ,doc4 ,k4 ,b4 ,wiklund4 #be re4 #gb4 ,om anfalls- och frsvarsmedel inom djurriket4 ,af ,doc4 ,einar ,lnnberg4 ,med #g planscher4 #ej re4 #gc4 ,fredrika ,bremer4 ,med portrtt4 ,af ,doc4 ,j4 ,mortensen4 #ce re4 #gd4 ,polarforskningen af ,a4 ,g4 ,nathorst4 ,med en karta4 #be re4 ,stockholm #aijb4 ,kungl4 ,boktryckeriet4