,,om ,,viljans ,,frihet ,,ett ,f,,redrag ,,av ,,frans v4 ,,sch,,ele ,,stersund ,a4-,b4 ,j,,mtlands ,,tidnings ,,tryckeri #aibb ,vad jag i afton skall tala om1 r varken den politiska friheten eller om mnniskans frmenta rtt att handla fritt1 oberoende av alla sedliga bud4 ,utan min nuvarande uppgift r en filosofisk-psykologisk frelsning om detta problem3 har mnniskan i och med sin vilja en frmga att sjlv bestmma sig fr den ena eller andra av olika mjligheter1 har hon i denna bemrkelse en fri vilja1 eller r vr vilja alltid bunden av kausalitetens ndvndighet1 s att hon i varje gonblick endast kan vilja ett1 nmligen det vartill hon tvingas av sin frtids och den nuvarande situationens frenade orsaker8 ver detta problem ha mnsklighetens alla stora tnkare grubblat och spekulerat1 utan att komma till ngon lsning av den art1 att den tillvunnit sig allmnt erknnande4 n i dag st de motsatta meningarna i denna frga s skarpt mot varandra1 som de ngonsin det gjort1 sedan problemet frst kom under debatt4 ,somliga tnkare antaga och frsvara den mnskliga viljans frihet och se i den mnniskans egentliga adelsmrke1 det som hjer henne ssom person ver naturen1 ver den opersonliga verkligheten med dess bundenhet av naturlagarna4 ,denna sikt r den filosofiska frihetslran eller indeterminismen4 ,andra dremot frfkta den rakt motsatta sikten1 frihetsfrnekelsen eller determinismen4 ,enligt denna sikt finnes aldrig fr viljan ngra olika mjligheter att vlja emellan1 utan vrldsfrloppet r en ondlig kedja av orsaker och verkningar1 i vilken varje lnk r genom en oblidkelig ndvndighet bunden vid de andra lnkarna4 ,och i den kedjan har ock den mnskliga viljan sin bestmda1 desbundna plats1 och varje hennes beslut r sdant det mste vara i fljd av sitt inordnande i orsakskedjan4 ,mnniskan tror sig ga en fri vilja och med en viss grad av sjlvstndighet fatta sina beslut4 ,men detta r blott ett sjlvbedrgeri1 grundat p hennes okunnighet om de orsaker1 som i varje gonblick framkallar viljeyttringen ssom sin ovillkorliga verkan4 ,lika grna kunde stenen1 som i fljd av tyngdlagen med en viss bestmd hastighet faller till marken1 inbilla sig att den med egen kraft bestmde sin rrelse4 ,om den under sitt lopp genom luften vaknade till medvetande skulle den kanske falla offer fr en sdan dess sjlvknsla smickrande illusion1 d den icke visste varifrn den kom och vad som drev den ned mot marken4 ,mnniskan r just i en liknande situation4 ,omedveten fdes hon hit till vrlden och vaknar till medvetande1 sedan hon vl brjat sin verksamhet4 ,okunnig om de krafter1 som stta henne i rrelse1 inbillar hon sig ga en sjlvstndig rrelsefrmga och sjlv med sin vilja lnka sitt de4 ,en smula reflektion borde emellertid befria henne frn denna draktiga illusion4 ,vad har hon fr rtt att tro sig st utanfr det system av orsaker och verkningrar1 som i vrigt reglerar allt inom universum8 nej1 hon r inom detta blott ett litet obetydligt stoftgrand1 som liksom all annat ledes av naturlagarnas undantagslsa ndvndighet4 ,vare sig att hon utfr ett beundransvrt hjltedd1 som gjuter en rans gloria kring hennes hjssa1 eller flckar sitt namn genom en fraktlig1 brottslig handling1 i bdadera fallen handlar hon s1 som hon mste handla i fljd av de rftliga anlag1 med vilka hon blivit fdd1 den utveckling dessa anlag ftt genom hennes fregende liv och den situation1 i vilken hon nu frsatts4 ,att tnka sig ngot annat n endast en drskap1 viljefriheten r endast ett asylum ignoranti1 en okunnighetens tillflykt1 frn vilken den tnkande och bildade mnniskan mste hlla sig fjrran4 ,sanningen skall gra eder fria1 sger ett gammalt pstende2 nej1 tvrtom1 sanningen skall lra oss1 att vi ro alltigenom ofria4 ,detta r de tv sikterna1 som st s ofrsonliga mot varandra1--indeterminismen1 som jakar viljans frihet1 determinismen1 som nekar den4 ,m vi ngot lyssna till de skl1 som anfras frn vardera hllet1 och till sist ska vga skl mot skl4 ,lt oss frst hra de skl1 som indeterministerna beropa4 ,deras huvudargument r helt enkelt detta3 viljans frihet r ett faktum1 som vi i vr inre erfarenhet kunna konstatera med minst lika stor visshet som ngot som helst i den yttre erfarenheten givet faktum4 ,vi ga en fri vilja1 ty vi knna oss fria4 ,vi mrka1 huru vi sjlva fritt bestmma oss1 nr vi vlja mellan olika handlingsmjligheter4 ,att tvivla p detta vrt eget omedelbara medvetandes inre vittnesbrd1 r minst sagt lika orimligt1 som att betvivla tillvaron av den yttre vrld1 som vi fatta med vra sinnen4 ,vi kunna visserligen taga miste om de motiv1 som pverka oss i beslutets gonblick4 ,vi kunna t4 ex vid ett visst tillflle tro oss handla rent oegennyttigt1 under det att i sjlva verket en i vrt sjlvslivs omedvetna djup frdold egoism vsentligt pverkat oss4 ,men att drav draga den slutsatsen1 att hela frihetsmedvetandet r en illusion r att kasta ut barnet med badvattnet4 ,vi ro visserligen mngen gng mera ofria n vi tro1 men det finnes ock tillfllen1 d vi med sdan klarhet stlla de olika handlingsmjligheterna mot varandra och under verlggningen s tydligt mta deras vrden i jmfrelse med varandra1 att frihetsfrnekelsen blir en ren orimlighet4 ,d emellertid detta argument ej verkar p deterministerna1 utan dessa hlla fr en tom illusion1 vad indeterministerna anse vara ett ofrnekligt inre faktum1 s g de sistnmnda ett steg lngre och hnvisa till de fljder1 som frihetsfrnekelsen skulle ha fr vr livsskdning i det hela och fr livet sjlvt4 ,hava vi icke en fri vilja1 s finnes fr oss intet som frtjnar kallas plikt och drmed ver huvud ingen moral4 ,om det icke finnes fr oss ngra olika handlingsmjligheter1 s finnes heller intet moraliskt bra1 utan endast ett naturndvndigt mste4 ,men d ro ock alla handlingar av samma moraliska vrde eller1 rttare sagt1 moraliska vrdelshet4 ,ingen skillnad finnes d mellan gott och ont1 mellan dygd och last1 mellan rtt och ortt4 ,allt moraliskt ansvar frsvinner1 ingen rr sjlv fr huru han handlar4 ,man handlar alltid s1 som man mste handla4 ,drmed punkt och slut4 ,men hur skall ett mnskligt samhlle p en sdan grund kunna byggas upp8 ,staten kan visserligen ven med deterministiska frutsttningar anse sig berttigad att mot vissa handlingar anvnda straff ssom ett statens medel till sjlvfrsvar4 ,men hur skall det kunna vara rttvist att i sdant syfte tillfoga brottslingen lidande1 d denne lika litet rr fr att han handlar samhllsvidrigt1 som de andra ha ngon personlig frtjnst i och med sitt rttrdiga handlingsstt4 ,och huru skall man frn deterministiska frutsttningar kunna bygga upp ngot kulturliv eller ver huvud bygga upp ngot alls8 ,skall icke frestllningen om alltings ndvndighet1 berva vr vilja dess energi4 ,allt sker ju enligt den deterministiska sikten1 ven om vi lgga armarna i kors1 varfr d rra dem8 ,man har ju hos turkar och ryssar historiskt sett1 huru fatalismen verkar till fretagsamhetens frsvagande4 ,liknande verkan p individerna och folken mste all determinism f1 om den verkligen blir den hrskande livsskdningen och dess anhngare icke1 sin sikt till trots1 i de enskilda fallen sjlva lta sig av frihetsillusionen eggas till handling4 ,en annan avskrckande fljd drager determinismen med sig1 nmligen en all livslycka ddande pessimism4 ,hur skola vi nmligen kunna bevara den fr livet behvliga optimismen1 om vi med deterministerna taga allt1 som sker vrlden1 ssom i vrldsplanen ingende rent ndvndiga bestndsdelar4 ,hr sker s mycket ohyggligt1 mdrar mrda sina barn1 mn plga sina hustrur till dds1 vrldskrig utkmpas och makt sttes med vld i rttens stlle4 ,om nu allt detta ingr i den av evighet bestmda livsplanen1 hur skola vi d kunna bevara1 vr tro p livet8 r icke frn denna synpunkt determinismen en rent ohygglig vrldsskdning1 infr vilken vi mste rysa tillbaka8 ,den ger sig ut fr att vara frukten av allvarligt sanningsskande1 men frutstter den icke fr att bliva uthrdlig antingen ett lttsinne1 nog ytligt fr att aldrig befatta sig med ngra vrdeomdmen om vrlden1 eller ett hjrta nog kallt1 fr att icke erfara ngra djupare mnskliga knslor8 ,sannerligen man mste ha starka skl fr att lta sig drivas till en s livsfientlig vrldssikt4 ,vilka ro d de argument1 som deterministerna beropa8 ,den form av determinism1 som frst mter oss i filosofiens historia1 r den psykologiska determinism1 som formulerades av ,sokrates i hans ryktbara sats3 ,den1 som vet det rtta1 gr det rtta2 ingen handlar frivilligt ortt1 utan endast drfr att han ej vet det rtta4--,denna uppfattning var naturlig fr ,sokrater i fljd av den entusiasm1 som hos honom vckts genom upptckten av den begreppsmssiga kunskapens allmngiltiga vrde4 ,det citerade pstendet innebar nog ocks fr ,sokrates en rent personlig sanning3 hans karaktr var sdan1 att han ej ett gonblick kunde frestas att handla mot bttre vetande4 ,men hur r det i det stycket med oss andra8 ,ack1 huru ofta mste vi icke instmma i den romerske skaldens ord3 ,video meliora proboque1 deteriora sequor 7jag inser och sknker mitt gillande t det bttre1 men jag fljer det smre76 ,det r s mnga gnger ej huvudet1 utan hjrtat1 som styr vra handlingar4 ,vi kunna drfr alltfr vl veta det rtta1 men gra det ortta4 ,insikten binder icke vr viljas frihet4 ,snarare bestmmas vra sikter srskilt p det moraliska omrdet mera av vra knslor och vr vilja n dessa ledas av sikterna4 ,samma psykologiska misstag1 som ,sokrates i detta hnseende begick1 prglade ocks den allmnna tankeriktningen under det tidevarv1 som just drfr kallas upplysningstiden1 den tid1 d man trodde att i stort sett inte annat behvde gras fr att fra kulturen framt n hja frstndets upplysning4 ,med frdomarna och vidskepelsen skulle ock brotten och lasterna frsvinna4 ,nogsamt har historien nu visat oss sena tiders barn grundlsheten av denna intellektualistiska optimism1 som fr vrigt vederlagts redan genom kristendomens djupa syndmedvetande och inom vetenskapen fick sin ddsstt genom ,kants lra om det radikalt onda hos mnniskan4 ,den fr medeltiden specifika formen av determinism var den som vi kunna kalla den teologiska determinismen4 ,enligt denna sg man i ,guds allmakt och allvetande hinder fr mnniskans viljefrihet4 ,om mnniskan kunde sjlv ngot fritt besluta och utfra1 s skulle hon ju kunna rubba ,guds allmnna vrldsplan och gcka det allvetande1 med vilket ,gud av evighet1 frutsett allt vad som skall hnda och ske1 dribland ven varje enskild mnsklig handling1 den drfr ej kan bliva ngon annan1 n den av ,gud frutsedda och drfr allt frn tidernas morgon frutsedda4 ,till detta skdningstt beknde sig ,augustinus i sin predestinationslra och ven ,luther1 som fllt det drastiska yttrandet3 mnniskan r en hst2 rides den av ,gud1 s kommer man till himlen2 men rides den av djvulen1 s br det till helvetet4 ,denna sikt rjer en alltfr lg uppfattning av ,guds vsen och vrt frhllande till honom4 ,nr man i ,guds allvetande ser ett hinder fr mnniskoviljans frihet1 visar man1 att man fattat ,guds tnkande ssom underkastat tidstillvarons brister4 ,man har drvid frbisett1 att ,gud r evig1 och att evighet ej betyder tillvaro i all tid1 utan upphjdhet ver allt vad tid heter4 ,fr ,gud finnes intet fre och efter1 utan skola vi med en frn vr vrld hmtad bild positivt uttrycka formen fr den gudomliga verkligheten1 s lever han i ett stndigt nu4 ,att hos honom tala om ett frutseende1 ett vetande p frhand1 som sedan behver bekrftas av verkligheten1 r en krass orimlighet och att i ett sdant gudomligt frutseende antaga ett hinder fr viljans frihet r lika stridande mot de sanna gudsbegreppen som mot en riktig uppfattning av mnniskans vsen4 ven hon tillhr med sitt innersta vsen evighetsvrlden och hennes tidsliv r drav blott ett ofullkomligt fenomen4 ,nr man i ,guds allmakt ser ett hinder fr mnniskans viljefrihet1 har man fattat frhllandet mellan ,gud och mnniskan p ett alltfr yttre stt4 ,man har frestllt sig ,guds makt och mnniskans makt ssom bredvid varandra1 ssom tvenne konkurrerande makter1 av vilka ej den ena kan vara en allmakt1 utan att den andra blir alldeles maktls4 ,men har man d gjort klart fr sig1 vad det betyder att p detta stt berva mnniskan all makt8 ,det skulle konsekvent innebra ett fullkomligt frintande av hennes vsen4 ,hon skulle d ej ens kunna liknas vid den hst1 som rides av ,gud eller av djvulen1 utan hon skulle vara ett rent intet1 som ej kunde ridas varken hit eller dit4 ,i verkligheten st vi icke i detta yttre frhllande till ,gud1 utan i honom leva vi1 rras vi och hava vr varelse1 liksom frn andra sidan sett1 han r icke utom oss1 utan inom oss1 utgr vrt eget innersta jag4 ,all vr makt r drfr p samma gng hans makt2 och vr viljas frihet1 dess upphjdhet ver naturndvndighet1 r just ett uttryck fr vr delaktighet i den gudomliga allmakten4 ,det r drfr s lngt ifrn1 att ,guds allmakt hindrar vr frihet1 att tvrtom vr vilja r fri endast i samma mn som ,guds makt verkar inom oss4 ,det r detta vi kalla ,guds nd1 och denna r p samma gng vr hgsta frihet4 ,ingen av de nu antydda formerna av determinismen1 varken den psykologiska eller den teologiska1 r emellertid den specifikt nutida formen av determinismen4 ,denna r en helt annan2 vi leva ej lngre i ngon naivt optimistisk upplysningstid1 ej heller i en tid1 d det religisa betraktelsesttet utvar tankeledningen4 ,utan nu r det naturvetenskapen1 som sitter i kulturens hgste och vill trycka sin prgel p hela vrldsskdningen4 ,vr tids form fr frnekandet av viljans frihet r drfr vad man kan kalla den naturalistiska determinismen4 ,fr denna skulle jag icke kunna redogra utan en rtt utfrlig framstllning av den s4k4 naturvetenskapliga vrldsskdningen1 och kritiken av denna skulle ock egentligen krva ett strre utrymme1 n hr nu str mig till buds4 ,men rrande den nmnda vrldsskdningen har jag redan ngot yttrat mig i min frra frelsning hr om ,vr tid och religionen4 ,jag anser mig drfr nu kunna inskrnka mig till att blott fullstndiga denna kritiska framstllning genom ngra f anmrkningar1 srskilt rrande naturalismens skl fr frnekandet av viljans frihet4 ,den naturalistiska vrldsskdningen r vanligen en radikal materialism1 som vill frklara allt ur kraft och materia4 ,bda fattas ssom eviga i betydelsen av ej i tiden uppkomna och ej heller i tiden frgngliga4 ,materien med dess ondliga massa av atomer och molekyler har alltid funnits och skall alltid frbliva1 till sitt vsen sig stndigt lik1 ehuru under kraftens eller energiens inverkan den r frsatt i stndig rrelse och drunder smdelarna st i vxlande relationer till varandra och ing i olika sdana mer eller mindre kortvariga kombinationer1 som vi kalla de yttre tingen4 ven energien r ouppkommen och ofrgnglig4 ,dess kvantum r ofrnderligt2 ehuru den kan vxla former1 n framtrda ssom kemisk energi1 n ssom ljus eller vrme1 magnetism eller elektricitet1 n ssom mekaniskt arbete o4s4v41 behller den stndigt samma energimngd1 enr den ena energiformen enligt bestmda ekvavalensmtt utan kvantitetsfrndring frbytes i den andra4 ,i detta materiella universum ingr enligt den materialistiska naturalismen ocks sjlslivet1 som intet annat r n vissa molekylra rrelser i hjrnans gangliceller4 ver huvud r allt vad som sker i universum intet annat n rrelser1 och dessa bestmmas i allo av de eviga naturlagarna4 ,om naturalismen ej utvecklar en sdan radikalt materialistisk psykologi utan i viss mn erknner en specifikt psykisk verklighet1 s antager den dock att viljan alltigenom r bunden genom inflytandet av i tiden fregende orsaker4 ,man fster d uppmrksamheten vid att viljan aldrig bestmmer sig utan vissa knslor ssom motiv och gr gllande att hon drvid med ndvndighet bestmmes genom det vid tillfllet starkaste motivet4 ,att i en sdan vrldsskdning ingen plats finnes fr en fri vilja1 r ju givet4 ,allt r i den s fattade vrlden naturndvndigt bestmt4 ,ingenstdes finnes ngra olika reala mjligheter2 endast ett r i varje fall verkligt och detta p samma gng ndvndigt4 ,att antaga en fri vilja1 r att frneka kausalitetslagens universalitet och detta detsamma som att berva naturforskningen en av dess oundgngliga postulat och ppna drren p vid gavel fr allskns vidskeplig tro p underverk och trolldom4 ,kunde en fri vilja ingripa p ngon punkt i vrldsfrloppet1 s skulle drigenom energiens kvantum n kunna kas1 n minskas1 och lagen om kraftens bestnd--den andra oundgngliga frutsttningen fr allt vad naturvetenskap heter--vara strtad4 ,vl m indeterministerna klaga ver att naturalismen bervar dem en mngd av deras kraste lsklingsfrestllningar1 rycker undan stden fr den konventionella moralen1 fyller i klyftan mellan moralisk skuld och frtjnst1 krver en annan grund n den gamla fr straffbarheten o4s4v4 ,de klaga1 men--de klaga dumt2 ty man skall ej klaga ver det1 som r ndvndigt1 utan endast lra sig att klokt och dmjukt finna sig dri och gra en dygd av ndvndigheten4 ,luften r tunn druppe p vetenskapens hjder1 men man mste vnja sig att andas den luften4 ,egentligen r den i hg grad hlsosam4 ,det r ocks kallt druppe4 ,men man mste hrda sig och lra sig att st ut med den temperaturen4 ,och s hja de naturalistiska deterministerna stolt sina kalla huvuden i den tunna luften och tro sig kunna leva utan de livslgner1 som vi andra stackare s hnga oss fast vid4 ,vad skola vi nu vr sida sga om denna vrldsskdning8 ,vilja vi fr dess lag slppa vrt evangelium8 ,pascal har en gng sagt3 hjrtat har sina skl1 som frstndet ej frstr sig p4 ,naturalismen gr till ytterlighet i underknnandet av dessa hjrtats skl1 vilka i sjlva verket ro nnu betydelsefullare fr oss mnniskor n alla frstndets skarpsinniga argument4 ,uppgiften r att utbilda en vrldsskdning1 som tillfredsstller p en gng huvudets fordringar och hjrtats krav4 ,det gr icke naturalismen1 och drmed r denna vrldssikt enligt min sikt dmd4 ,det r en ensidig vrldsskdning1 som godtyckligt till all verklighet utstrcker vad endast gller om den oorganiska naturen4 ,redan nr det gller att frklara livsfreteelserna hos de organiska varelserna1 hos vxter och djur1 visar sig otillrckligheten av den mekaniska naturfrklaringens principer4 ,det finnes hos dem ngot mer n de fysiska och kemiska frloppen1 vilka kunna reduceras till en mekanisk kausalitet4 ,det gr sig hr gllande srskilda teleologiska principer1 som p ngot stt leder naturfrloppen i ndamlsenlig riktning1 d4v4s4 fr fyllande av den organiska varelsens livsbehov4 ,dessa principer r det vi sammanfatta under namnet liv1 och detta1 livet1 kan icke p naturalismens stt frklaras4 ,redan hr mter man ngot1 som str ver den rena naturkausaliteten1--visserligen nnu icke en fri vilja1 men en sorts frebud drtill4 nnu tydligare bliva dessa frebud1 s snart man frn betraktelse av det kroppsliga livet skrider ver till iakttagande av sjlslivet1 till de olika yttringarna av medvetande4 ,drmed fres man ver frn naturen till anden1 som har sina egna lagar1 helt andra n naturlagarna4 ,inom sinnesfrnimmelserna r man nnu delvis bunden vid de yttre intrycken4 ,s lngt som frestllningsfrloppet kan frklaras genom idassociationerna1 kan man nnu vsentligen rra sig med orsaksfrklaringar4 ,men nr man s kommer till det logiska tnkandet1 visa sig alla sdana frklaringsfrsk otillrckliga4 ,drmed r man inne p ett andligt omrde1 dr personligheten sjlv vsentligen bestmmer sitt innehll4 ,sedan man konstaterat denna tankens relativa sjlvstndighet1 frvnas man ej ver att finna ock en viss sjlvstndighet eller frihet hos viljan4 ,i dennas lgsta yttringar1 drifterna och instinkterna1 har nnu naturkausaliteten ett dominerande inflytande4 ,rester av detta st nnu kvar hos begren1 dr det tillflliga godtycket rder4 ,men kommer man s vid sin betraktelse ver till den egentliga viljan1 som bestmmer sig1 efter klar verlggning1 med fullt medvetande fattar sina beslut och avsiktligt utfr dem i handling1--ja1 d r man inne p den fria viljans omrde4 ,denna medvetna vilja br sjlv vittne om sin frihet1 den knner sig fri1 vet sig fri--och r drfr fri4 ,mot det deterministiska argumentet om att viljan i varje fall bestmmes av det starkaste motivet1 framhller jag frst och frmst att enligt regeln motiven ro kvalitativt skilda1 s att valet mellan dem icke kan avgras efter ett rent kvalitativt frhllande mellan starkare och svagare4 ,fr vrigt r att mrka1 att vi genom vr makt ver uppmrksamheten kunna inverka p motivens styrka4 ,det motiv1 som vi uppmrksamma1 frstrkes1 det som vi ej uppmrksamma frsvagas4 ,i viss mn kan drfr vr vilja sjlv bestmma motivens styrka4 ,men hur gr det d med kausalitetslagen och lagen om kraftens bestnd1 dessa naturforskningens grundprinciper1 och hur gr det drfre med naturvetenskapen sjlv1 som bygger p deras tillmpande8 ,drfr behver man icke hysa ngon farhga4 ,intet hindrar naturvetenskapen att p sitt omrde framgent anvnda dessa principer1 ehuru den ej har rtt att utstrcka dem ver naturens omrde till andens1 om vilken naturvetenskapen alls ej handlar1 om den r nog kritisk att iakttaga sina naturliga grnser4 ,ja1 men om mnniskan med sin fria vilja kan ingripa i naturfrloppen1 hindras ej drigenom skerheten i alla naturvetenskapliga berkningar och frutsgelser8 ,hrvid br man besinna1 att ven deterministerna sakna alla resurser fr att skert frutsga mnskliga handlingar4 ven om de taga fr givet1 att alla sdana ledas av en mekanisk kausalitet1 ro de genom det mnskliga sjlslivets invecklade beskaffenhet hindrade att s genomskda detsamma1 att de kunna frutsga de mnskliga handlingarna4 ,klokt nog avhlla sig drfr ven deterministerna frn varje frsk till skra frutsgelser p de omrden1 dr de kunna vnta sig ingrepp av mnskliga viljor4 ,resultatet med avseende p de naturvetenskapliga berkningarnas rckvidd r slunda faktiskt precis detsamma1 vare sig man utgr frn deterministiska eller indeterministiska frutsttningar4 ,kausalitetslagen r fr vrigt alls icke ett axiom1 vars allmngiltighet p ngot stt r sjlvklar4 ,den r endast ett teoretiskt postulat1 en arbetshypotes1 som man har allt skl att anvnda1 s lngt som den visar sig stmma med erfarenheten och verkligt underltta den vetenskapliga frklaringen1 men heller icke ett enda steg lngre4 ,att pocka p dess giltighet p ett omrde1 dr den tvrtom frsvrar frklaringen1 r endast en kortsynt envishet1 som alls intet har att gra med sunda vetenskapliga metoder4 ,och vad r det erfarenhetsmssiga upphovet till orsaksbegreppet8 ,inom naturen erfara vi aldrig det inre band1 som binder orsak vid verkan4 ,utan uppslaget till begreppet i frga har man hmtat frn erfarenheten om viljan ssom orsak till sina handlingar4 ,frestllningen om naturorsaker utgr slunda alltid ytterst en frukt av en viss antropomorfistisk naturuppfattning4 ,man har utgtt frn erfarenheten av viljans fria kausalitet2 nr man skt tillmpa denna p naturen1 har man mst modifiera begreppet1 stta en mekanisk kausalitet i stllet fr den fria1 personliga kausaliteten4 ,sedan den modifikationen i naturfrklaringens intresse skett1 vill man vnda om analogien och utstrcka den mekaniska kausaliteten ven till viljan6 r icke det oberttigade i ett sdant analogislut ptagligt8 ,och lagen om kraftens bestnd1 rubbas den av indeterminismen8 ,det r icke otnkbart att viljan kunde ingripa i naturfrloppet utan att varken ka eller minska energiens kvantum1 nmligen genom att redan befintliga latenta krafter av viljan tvingas att utlsa sig i levande kraft4 ,fr vrigt gller denna lag endast om ett inom sig slutet och begrnsat naturomrde4 ,tillmpad p universum i det hela r den meningsls1 ty universum r ondligt4 ,att dr tala om kning eller minskning r ptagligen orimligt4 ,med denna kortfattade framstllning anser jag mig visst icke hava lst viljefrihetens gamla och alltid lika aktuella grubbelproblem4 ,jag har p sin hjd givit ngra svaga antydningar om i vilken riktning lsningen enligt mitt frmenande br skas4 ,lngre lr man heller icke kunna komma med en enda frelsning4 ,en i ngon mn tillfredsstllande lsning kan problemet ej f annat n mot bakgrunden av en hel vrldsskdning1 slunda ssom en integrerande detalj inom ett fullstndigt filosofiskt system4 ,hr nu ytterligare blott ngra antydningar om vad art den vrldsskdning mste vara1 inom vilken friheten kan finna en plats4 ,att den icke rymmes inom naturalismens rmrken1 har jag redan skt klargra4 ,frihetens filosofi mste vara ett tvvrldssystem1 d4v4s4 en vrldssikt1 som antager att bakom och ver den sinnliga vrlden finnes en annan och hgre vrld1 en evighetsvrld1 hjd ver tid och rum4 ,ssom exempel p sdana vrldsskdningar hnvisar jag till ,platos idlra1 ,kants transscendentalfilosofi eller ,bostrms personlighetsfilosofi4 ,den osinnliga vrlden lra vi aldrig knna1 om om vi blott utg frn en rent teoretisk bearbetning av erfarenheten4 ,utan till kunskapen drom komma vi endast1 om vi drjmte utg frn vra knslors krav och vrt viljelivs fordringar och bygga vrldsskdningen mera p moral och religion n p naturvetenskap1 lta lika vl intuitionen tala1 som anvnda reflexionens abstrakta slutledningar4 ,men en filosofi1 som gr sdana vgar--invnder man--den blir icke vetande utan tro1 och den frtjnar drfr icke namnet vetenskap4 ,n1 p namnet kommer intet an4 ,kalla en sdan vrldsskdning1 vad ni vill2 det r i alla fall en sdan vi behva fr vrt liv och--fr att med lugn kunna se dden an4 ,ja1 jag vill i min frihetslra g nnu ett steg lngre4 ,viljan r icke av naturen fri1 utan har att sjlv gra sig fri1 nmligen genom att med egen kraft tygla och besegra begren och drigenom steg fr steg utveckla sig till den frihetsvarelse1 som r den sedliga karaktren4 ,men fr att kunna utfra det frigrelseverket1 fordras frst och frmst1 att man tror p dess mjlighet1 att man icke misstrstar om sin viljas frmga att gra sig fri4 ,p s stt r en indeterministisk vertygelse moralens frsta grundfrutsttning2 men den vertygelsen fr man icke till sknks genom ngon blott teoretisk underskning4 ,utan den mste sjlv framg ssom resultatet av en viljeakt4 ,s har den fria viljan att sjlv proklamera sin frihet4 ,fri r mnniskan1 endast om hon vill vara fri1 men d kan hon ock i handling bevisa sin viljas frihet1--och detta r det ovedersgligaste av alla frihetssbevis4