,,carl ,,wilhelm ,,scheele ,,ett ,,minnesblad ,p ,,hundrade ,,rsdagen ,,af ,,hans ,d,d ,,af ,d3,r ,p4,t4 ,,cleve ,,professor ,,vid ,,upsala ,,universitet4 ,k,,ping ,m4 ,,bark,,ns ,f,,rlagsbokhandel 7,c4,a4 ,,hermansson7 ,,stockholm ,,tryckt ,i ,,central-,,tryckeriet #ahhf4 ,illustration3 ,,carl ,,wilhelm ,,scheele4 ,i ,den politiska stormakt1 som ,sveriges tappre sner1 djerfve hrfrare1 vise statsmn och store konungar skapat1 slutade sin korta tillvaro4 ,lemlstadt och bldande ur djupa sr fostrade vrt land en skara af store mn1 som pltsligt hjde det till en stormakt af annan art1 en stormakt inom vetenskapens och forskningens omrden4 ,till dem hrde den nyare naturforskningens fader ,linn1 den namnkunnige kemikern ,bergman1 mineralogen och kemikern ,wallerius1 fysikern ,wilcke1 mineralogiens reformator ,cronstedt1 fr att ej nmna flere1 hvilka alltid skola i tacksamt minne frvaras1 s lnge forskning och vetenskap ras4 ,i detta diadem af lysande namn1 som sprida sin glans fver vrt land1 intager ,scheeles en af de mest framstende platserna1 ty hans rykte var blott ,linns underlgset4 ,scheele var ingen vetenskapens konung1 som ordnat det spridda vetenskapliga materialet till en harmonisk bygnad1 han var ingen siare1 som tydde naturens lagar1 han var icke skapare af ngon teori1 som lyst och vgledt i forskningens labyrinter2 men han hade den snillets slagruta1 som upptcker det frdolda i naturen samt i ljuset framdrager nya fakta af omtligt inflytande4 ,han var upptckare som ingen fre och ingen efter honom4 ,hvar och en1 som knner blott elementen till ,scheeles vetenskap1 vet ocks hvilken betydelse sdana upptckter som syrets1 fluorens1 klorens1 manganens1 glycerinets1 fr att ej nmna flere1 utfvat p vetenskapens och industriens utveckling4 ,hundra r ha frflutit sedan ,scheele slutade sin korta och betydelsefulla lefnad4 ,hvilken utveckling hafva icke kemien och friga naturvetenskaper gtt till mtes2 till hvilka skrdar ha ej de gamles utsde mognat6 ,kemien har ej blott till vrt slgtes gagn frdlat de skatter jorden gmmer i sitt inre1 ej blott skapat nya industrigrenar1 som sysselstta millioners armar1 hon har lyftat breda flikar af den frlt1 som hljer naturens1 ja till och med det organiska lifvets verkstad4 ran af denna utveckling tillkommer ej uteslutande de nrmast frflutna hundra ren1 utan i vsentlig mn de forskare1 ,scheele och hans samtida1 hvilka ofrtrutet brto den ouppodlade marken och lade grunden till den byggnad1 som nu r uppfrd4 ,det r ej mer n en skyldig grd af tacksamhet1 att vr tid hedrar minnet af grundlggarne till vr tids vetenskap1 och d hundra r frflutit sedan en af dem gick hdan1 m denna skrift bra vittne om1 hvad ,scheele varit och hvad han verkat fr vetenskapen4 ,,ii ,scheele#a hrstammade frn en gammal tysk och vida spridd slgt4 ,han fddes den #i dec4 #agdb i ,stralsund1 den femte af tolf syskon4 ,fadern var kpmannen ,joachim ,christian ,scheele och modern ,margaretha ,varnecross4 ,som barn frrdde ,scheele icke de stora anlag1 som slumrade inom honom2 han var af ett slutet och stillsamt sinnelag1 som gjorde att man ansg honom trg och enfaldig4 ,han deltog icke i sina syskons lekar1 men hade sin frnjelse i hvarjehanda smsakers frfrdigande samt berttas hafva blifvit mycket glad1 nr han hunnit fullborda ngot af sina egna pfund4 ,han sattes tidigt i privat skola och erhll vanlig skolbildning i ,stralsunds gymnasium4 ,redan i unga r vcktes hans hg fr apotekareyrket genom lkaren ,schtte och apotekaren ,cornelius1 som umgingos i frldrahemmet och retade gossens nyfikenhet med de kemiska och farmaceutiska mystiska tecknen1 som ,scheele berttas hafva med rdt blck upptecknat i en bok4 ,fjorton r gammal sattes han i apotekarelra i ,gteborg hos apotekaren ,bauch4 ,snart fick han sina groml i laboratoriet och knde sig nu p sin rtta plats4 ,en samtida kamrat1 ,grnberger1 uppmanade honom att studera kemi4 ,arbeten af ,neumann1 en hngifven lrjunge af ,stahl1 flogistonteoriens grundlggare1 uppenbarade fr honom hans kallelse4 ,p lediga stunder och under nattens tystnad studerade han med ifver fven ,lemerys1 ,stahls och ,kunkels skrifter1 i synnerhet den sistnmdes ,laboratorium chymicum och ,ars vitraria experimentalis4 ,om ntterna och i all hemlighet gjorde han efter de frsk1 hvarom han lst1 och vande sig s att med sm och obetydliga hjelpmedel utfra kemiska experiment4 ,en gng hnde det honom1 att en hans kamrat af okynne blandat knallpulver i pyrofor1 hvarmed han experimenterade4 ,under natten exploderade alltsammans med en vldsam knall1 som vckte huset och satte det i oro och frskrckelse4 ,de frebrelser han till fljd hraf drog sig1 afskrckte honom icke det minsta1 utan fortsatte han med all flit att genom experiment1 lsning och begrundande ka sina insigter4 ,hans principal oroades fver hans rastlsa flit och skref till frldrarne at han fruktade ,carl skulle genom sin ihrdiga flit gra sig skada2 d han studerade halfva ntterna i bcker1 hvilka nnu fr honom voro fr hge och dem ,herr ,grnberger gifvit honom4 ,efter den sexriga lrotidens slut stannade ,scheele ytterligare tvnne r i ,gteborg1 hvarefter han fick anstllning i ,malm hos apotekaren ,kjellstrm1 hvilken hade mycket intresse fr kemiska frsks anstllande och derfr omfattade ,scheele med mycken vlvilja4 ,han fick hr tillflle att ytterligare frkofra sig i kemien4 ,fr strre delen af sin ln kpte han kemiska bcker1 som han grundligt och med eftertanke studerade4 ,frn denna tid daterar sig hans bekantskap och vnskap med den sedermera s bermde mngkunnige ,anders ,johan ,retzius4 ,under sin vistelse i ,malm utarbetade han sin underskning fver ,sal acetosell1 hvilken1 enligt yttranden af ,gahn1 lr ha ledt till den vigtiga upptckten af oxalsyra4 ,en hrfver frfattad afhandling inlemnades #agfh till ,vetenskapsakademien1 men blef icke till trycket befordrad1 emedan ,torbern ,bergman1 till hvilken afhandlingen remitterades1 frklarat att han deri icke funnit ngot nytt4 ,fga bttre gick det med hans vackra upptckt af vinsyran1 hvilken han ofrbehllsamt anfrtrodde t ,retzius4 ,denne repeterade frsken och skref den i ,vetenskapsakademiens ,handlingar #aggj infrda afhandlingen frsk med vinsten och dess syra1 hvari han omtalar att ,scheele1 en snabb och lrgirug ,pharmaci studiosus1 lyckats ur vinsten framstlla en ny1 frn alla andra syror till sina egenskaper skild syra4 ,efter trenne rs vistelse i ,malm flyttade ,scheele #agfh till ,stockholm1 der han fick kondition p apoteket ,korpen4 ,vistelsen hr behagade honom mindre1 emedan han icke fick lgga hand vid laboratoriegromlen4 ,experimentera mste han1 och sysslade derfr i apotekets fnster med solljusets inflytande p mnen1 allt under det han expedierade recepten4 ,redan i ,stockholm var han knd som en srdeles skicklig kemiker och frvrfvade sig p grund deraf vnskap af den tidens framstende lkare1 ,bck1 ,schulzenheim1 ,bergius och ,gahn4 ,genom den sistnmde blef han sedermera i ,upsala bekant och vn med brodern1 den utmrkte bergsmannen och kemisten ,j4,g4 ,gahn1 med hvilken han1 sedan han lemnat ,upsala1 stod i liflig brefvexling4#b ,han flyttade snart1 #aggj1 frn ,stockholm till ,upsala1 der han hos apotekaren ,lokk p stads- och provincialapoteket ,uplands ,vapen fick sig anfrtrodd ledningen af laboratoriearbetena och derjmte erhll tillstnd att fortstta med sina egna frsk4 ,den tiden var den lrde och bermde ,torbern ,bergman professor i kemi vid ,upsala universitet4 ,en tillfllighet sammanfrde de bgge hvar p sitt stt s framstende vetenskapsmnnen4 ,scheeles principal hade mrkt1 att om man lnge hller salpeter smlt vid icke allt fr hg temperatur1 erhller man ett salt1 som vid tillsats af ttiksyra utvecklar rda ngor4 ,hvarken den skicklige kemikern1 bergmstaren ,gahn ej heller ,bergman kunde gifva ngon frklaring fver detta1 men ,scheele knde den rtta orsaken1 eller att salpetern vid upphettning upptager flogiston 7d4v4s4 reduceras7 och ger ett salt af en ny syra 7salpetersyrlighet71 som r svag och derfr utdrifves af ttiksyran4 ,gahn1 som ftt kunskap om denna frklaring1 meddelade den till ,bergman1 och denne frstod genast till sitt fulla vrde uppskatta detta prof p ovanliga insigter samt nskade gra apotekslaborantens bekantskap4 ,scheele1 som sin sida hade i minnet det de ,bergman beredt hans frsta kemiska afhandling1 var icke synnerligen bjd hrfr1 men lt dock fvertala sig af ,gahn4 ,s uppstod nu bekantskap och vnskap mellan dessa s utmrkte och dock s olika begfvade mn1 hvilka p ett lyckligt stt kompletterade hvarandra4 ,bergman med blicken fver hela vetenskapens omrde visade ,scheele p uppgifter1 som denne1 den ovanligt skarpsinnige och skicklige experimentatorn1 visste att gra fruktbringande fr vetenskapen4 ,scheele1 som ej hade ,bergmans omfattande bildning1 understlde sin sida ofta ,bergman sina arbeten till nrmare granskning4 ,under sin vistelse i ,upsala utfrde ,scheele en mngd ytterst vigtiga arbeten och underskningar1 som hastigt gjorde honom till en af den tidens bermdaste kemister4 ,man mste frvnas att ,scheele1 utom sitt yrkes sktande1 kunde medhinna utarbetandet af s mnga och mdosamma underskningar4 ,arbete var fr honom en ltt sak1 hans frnmsta bekymmer bestodo1 ssom han sjelf i ett bref frklarar1 i nya phenomeners frklarande4 ,vetenskapsakademien1 som visste att uppskatta ,scheeles rn1 kallade honom genom enhlligt val till sin ledamot #agge2 det var den enda yttre utmrkelse1 som kom ,scheele till del frn fderneslandet4 ,scheele1 som i ,upsala brjade tnka p sin framtida bergning och nskade i synnerhet strre frihet och ledighet att mera oberoende fullflja sina vetenskapliga forskningar och underskningar1 skte nu att f fvertaga sktseln af apoteket i ,kping1 hvars innehafvare1 ,pohl1 nyligen aflidit och som egdes af den efterlefvande enkan4 ,ehuru ,scheele icke aflagt erforderlig examen1 beviljade honom dock ,collegium medicum1 som nogsamt knde hans skicklighet1 rttighet att frest apoteket och att till lgligt tillflle uppskjuta examen4 ,kommen till ,kping hvilade han sig icke4 ,i tren vl tro1 skrifver han vid denna tid till en vn1 at jag nu ftt matsorgen och sledes bjuder ,experimental-,chemien en god natt4 ,ach nej6 denna dla ,vetenskap r mitt ga4 ,hafven tlamod1 och ,j skolen ter snart hafva ngot nytt t frnimma4 ,detta lfte hll ,scheele4 ,han griper sig genast an med att sammanskrifva sin bermda bok om ,luft och ,eld1 hvartill manuskriptet redan i slutet af oktober #agge var frdigt4 ,i detta arbete1 som innehller en fast otrolig mngd vigtiga rn1 beskrifver ,scheele eldsluften1 eller hvad vi nu kalla syregas1 och visar dess betydelse vid frbrnningen och andningsprocessen4 ,denna upptckt1 som r basen fr hela den nyare kemien1 var likvl kort frut1 den #a aug4 #aggd1 gjord af ,priestley1 ehuru ,scheele icke kunde hafva haft ngon knnedom derom4 ,priestley sger sjelf3 ,mr ,scheeles discovery was certainly independent of mine1 though1 ,i believe1 not made quite as early4 7,herr ,scheeles upptckt gjordes utan tvifvel oberoende af min1 ehuru som jag tror ej fullt s tidigt47 ,han delar sledes med ,priestley ran af syrets upptckande4 ,bokens tryckning frsenades ansenligt1 ty den blef frst #ahgg frdig4 ,manuskriptet var frst till genomseende hos ,bergman1 som frfattade ett fretal dertill2 men han br icke skulden1 att det vigtiga arbetet s sent utkom4 ,den hvilar p bokhandlaren ,svederus4 ,en fljd af att arbetet s sent utkom var1 att mnga deri beskrifna rn redan frut voro knda4 ,arbetet utkom i tvnne upplagor p tyska sprket1 samt fversattes p engelska1 franska och latin4 ,vid sidan af detta vetenskapliga arbete strfvade han rastlst att ur skuld och lgervall resa det af fretrdaren anlagda apoteket4 ,affren tog upp sig1 men efter ett halft r instlde sig spekulanter p apoteket4 ,detta grmde ,scheele4 ,jag r rtt mjltsjuk1 skrifver han1 ty det ser ut som skulle jag hr icke komma t gra min lycka4 ,man har1 mig ovetande1 afslutat et contract om ,apoteket4 ,mste man d ndvndigt hafva penningar om man i verlden vill hafva sit brd8 ,frn alla hll kommo nu anbud till honom4 ,gahn bjd honom till sig1 ,bergman likas4 ,linn1 ,wargentin1 ,schulzenheim1 ,alstrmer m4 fl4 fverlade och beslto att erbjuda honom ,alingss apotek och der inrtta ett tjenligt laboratorium4 ,andra ville draga honom ssom chemicus regius till hufvudstaden4 ,man erbjd honom att fvertaga direktionen fr ett nytt och stort brnneri4 fven utlandet skte frvrfva sig den bermde svensken4 ,p d',alemberts rekommendation kallades han1 liksom ,bergman kort frut1 till ,berlin4 ,han afbjde dock denna hedrande kallelse s vl som ett anbud frn ,england om anstllning med #cjj rlig ln4 ,jag kan ej mera n ta mig mtt1 skrifver han till en af sina vnner1 och om detta gr an i ,kping1 behfver jag icke annorstdes ska det4 ,till sin bror1 som frebrdde honom att han icke antagit anbudet frn ,berlin1 skrifver han3 ,jag frundrar mig drfver at du1 ,m4,b4 vet om det rliga arfvode 7#abjj ,riksd47 som blifvit mig tilbudet frn ,berlin4 ,sant r at sdant skedde fr tre r sedan4 ,men som jag p lngt nr ej hunnit s lngt uti ,chemien1 som erfordras till en sdan bestllning1 har jag med god fverlggning afslagit detsamma1 fvertygad t jag fven i ,kping kan hafva mitt dageliga brd4 ,helst ville ,scheele1 om han ej kunde stanna i ,kping1 komma ter till ,upsala4 ,blir jag ej i ,kping1 s kommer jag till ,eder1 skref han till ,bergman4 ,borgerskapet i ,kping1 hvars frtroende han vunnit och som insg den ra en s bermd man som ,scheele sknkte staden1 bestmde i frening med magistraten och landshfdinge-embetet1 att de ingen annan ville hafva till apotekare n ,scheele4 ,privilegium att anlgga ett nytt apotek beviljades honom och han slt med frra apoteket den fverenskommelse1 att han som rtte egaren till ,kpings apotek tog sig frra apotekets skulder och enkans underhll4 ,han arbetade nu med all kraft p apotekets upphjelpande4 ,genom flit och omtanke skapade han sig oberoende1 till och med vlstnd4 ,men detta hindrade honom icke att fullflja sina kemiska forskningar1 som gjorde honom till en fver hela ,europa frjdad man4 ,berlins naturforskaresllskap invalde honom #aggh4 ,turins vetenskapsakademi kallade honom #aghd1 i ,gustaf ,,iii3s nrvaro1 till sin ledamot4 ,under vistelsen i ,kping slet han sig blott en gng1 #aggg1 ls frn sina forskningar fr att gra en resa till ,stockholm och bevista ett sammantrde i ,vetenskapsakademien1 den enda gngen i sitt lif han var nrvarande i den akademi1 i hvars handlingar han tryckte nstan alla sina skrifter1 utom den om ,luft och ,eld4 ,borgman1 som d var preses1 helsade honom med fljande ord3 ,det r en besynnerlig fgnad fr denna kongl4 akademien att se en s arbetande ledamot intaga ett rum i dess samfund1 och fr mig1 som vid detta tillflle hafver den ran att vara ordfrande1 r det en frdubblad frnjelse4 ,jag har i flere r varit vitne till ,eder ofrlikneliga flit1 till ,eder synnerliga skicklighet att genom tjenliga experimenter aftvinga naturen sina hemligheter1 och till ,edra skarpsinniga slutsatser af anstlda frsk4 ,hvad kan d vara naturligare n att den1 som innerligen lskar sin vetenskap1 med utmrkt gldje ser ,eder intaga ett hedersstlle1 till hvilket frtjenst allena banat ,eder vgen4 ,dagen frut hade ,scheele aflagt uti ,collegium medicum apotekare-examen infr en talrik samling hrare1 och erhllit ppen fullmakt att vara apotekare i ,kping4 ,mera till betygande af sitt fullkomliga nje och tillgifvenhet fr ,herr ,scheele1 samt i frhoppning om dess nyttiga bitrde vid ,pharmacopeens frbttrande efter vere facta et probata1 n att dymedelst stadkomma ngon besparing fr ,herr ,scheele eftergaf ,kongl4 ,collegium alla vanliga kostnader och afgifter4 ,d ,bergman samma r nedlade presidiet i akademien satte han i verket en i akademien lnge nrd nskan att bevilja ,scheele en rlig pension af #ajj ,riksdaler till uppmuntran och understd vid hans kemiska underskningar1 ett understd som rligen utgick frn akademien nda till ,scheeles dd4 ,scheele kunde nu motse en lugnare och mindre bekymmersam framtid4 ,men nnu i sin bsta lder1 mot slutet af #agge1 angreps han1 som frut aldrig varit sjuk1 af hftvrk och gikt4 ,det oaktadt fortsatte han sina forskningar4 nnu i februari #aghf inlemnade han sin afhandling om gallplesyran till ,vetenskapsakademien4 ,samma mnad insjuknade han4 ,den #ba maj #aghf kl4 half #ab afled han i lugn och stillhet4 ,ddsorsaken uppgifves hafva varit lungsot4 ,tv dagar frut hade han satt i verket sitt lnge tillmnade ktenskap med sin fretrdares enka1 som han derigenom gjorde till laglig egarinna af sin egendom4#c ,i ,kpings kyrka uppsattes #ahbg1 p bekostnad af apotekaresocieteten1 p en af pelarne lngst fram i koret ett monument fver den man1 som gjort ,kping till en fven i utlandet knd stad4 ,kongl4 ,vetenskapsakademien slog #agij fver honom en minnespenning1 som p framsidan frestller ,scheeles portrtt och p baksidan af bildar frsket med frbrnning i eldsluft4 ,inskriptionen lyder3 ,ingenio stat sine morte decus4 ,i afskrningen lses3 ,socio prmatura morte erepto ,reg4 ,acad4 ,scient4 ,stockholmiensis4 fven ,svenska akademien slog #ahbg en minnespenning fver ,scheele1 p tsidan med ett portrtt1 p frnsidan med en bild af ,isis1 frn hvilken ,hermes sker lyfta sljan4 ,minnespenningen br om-skriften3 ,natur sacra orgia movit4 ,samma r hll ,franzn hans minnelsetal i akademien4 ,p apotekaren ,gottfr4 ,arbmans initiativ vcktes vid ett apotekaremte i ,stockholm r #ahgb ett frslag att insamla medel till en minnesstod fver ,scheele4 ,den hittills tecknade summan uppgr till omkring #ba1jjj kronor4 ,scheele beskrifves hafva varit af medelmttig vxt1 samt frisk och kraftig kroppsbyggnad4 ,ssom en mrkvrdighet berttar ,wilcke1 att elektriska experiment aldrig ville lyckas i hans nrvaro4 ,redbar och ofrbehllsam frvrfvade han sig aktning och frtroende hos alla1 med hvilka han kom i berring4 ,hans ansprkslshet var lika stor som hans anseende berttigadt4 ,detta visas bst deraf att1 d han kallades till medlem af akademien i ,turin1 han skref till en vn3 ,i sanning tror jag t man hller mig allestdes fr en af de strsta ,chemister1 och kunde jag snart nog blifva stolt drfver4 ,vill man s fortfara lrer jag snart inbilla mig at i sjelfva verket ga lika mycken erfarenhet och snille som en ,macquer1 och ,bergman4 ,men at sga min rtta mening1 hade desse frtjente mn mera insigt i sina fingrar n jag uti hela mit hufvud4 ,scheele var icke akademiskt bildad och saknade en mera omfattande lrdom1 men han hade frn sin tidigare ungdom vant sig att sjelfstndigt och oberoende af frutfattade meningar tnka och genom experiment prfva riktigheten af sina slutsatser4 ,hri ligger till en stor del orsaken att han kunnat upptcka s mycket1 som andra gtt frbi4 ,hans bokfrrd#d var ganska inskrnkt1 men han lste dock mycket och gjorde derur anteckningar4 ,de flesta experiment1 hvarom han lst1 eftergjorde han och frskaffade sig s en vidstrckt erfarenhet4 ,min plgsed vid ,chemiska uppgifter r1 sger han1 att aldrig tro ngon af dem1 innan jag1 genom gjorda frsk1 prfvat den samma4 ,sedan han blifvit en bermd och ryktbar man1 fick han af talrika vetenskapsmn sig tillsnda nya arbeten1 hvilka jmte andaktsbcker voro hans kraste lsning4 ,han var nmligen en from man4 ,prosten ,ahlstrm1 som vid ,scheeles jordfstning hll ett varmt tal fver den bortgngne1 sger1 att han var en kristen af kta slaget och beflitade sig mer om att vara det1 n att synas4 ,d denne hans vn frkunnade honom ddens snara ankomst1 fattade ,scheele hans hand och sade3 ,allsmktige1 s r min hjelp s nra fr handen2 ,herre hr r jag2 pris vare ,dig1 som stndigt hllit ,din hand utstrckt fver mig1 som s underligt frt mig till grafven1 huru ofta har mitt hjerta frgtit sin plikt1 sin salighet2 men ,du aldraheligaste har dock ej gtt till doms med din tjenare2 tag det pris1 som min dende tunga framstapplar2 jag r allt fr ringa till den nd och barmhertighet ,du mig bevisat hafver4 ,,fotnot3 #a ,uppgifterna i denna lefnadsteckning ro hemtade hufvudsakligen ur minnelsetal hllet fr ,k4 ,vetenskaps-,akademien d4 #ad oct4 #agii af ,c4,g4 ,sjsten1 hvilket blifvit utarbetadt efter anteckningar och samlingar gjorda af den bermda fysikern ,wilcke4--,fr frigt har jag anlitat3 ,,kopp1 ,geschichte der ,chemie2 ,,sackl,n1 ,sveriges ,apotekare-,historia #ahcc2 ,a4,e4 ,,nordenskj,,ld1 ,ett blad ur de svenska naturvetenskapernas historia 7,framtiden #ahgg1 sid4 #gi74 #b ,en strre samling bref frn ,scheele till ,gahn1 alla p tyska1 finnes nnu i ,kongl4 ,vetenskapsakademiens bibliotek4 #c ,scheele jordades p ,kpings kyrkogrd1 men hans graf r icke skert knd4 ,fr flere r sedan trffades dock till hger utanfr kyrkans sdra ingng en plt1 som tillhrt ,scheeles kista4 #d ,enligt ,nordenskjld utgjordes hans boksamling1 d bouppteckning skedde1 af #ab medicinska och kemiska arbeten1 hvartill kommo ngra andra svenska1 tyska och franska bcker vrderade till #f spec4 7#bd kronor74 ,,iii ,under det #ah3;de rhundradet strfvade naturforskningen att lsslita sig frn metafysikens ofruktbara spekulationer och insl p den enda1 till mlet ledande vgen1 erfarenhetens1 experimentets och iakttagelsens4 ,srskildta laboratorier fr kemiska arbeten funnos visserligen vid denna tid1#e men de flesta framstende kemister utbildades dock d och fven under brjan af vrt rhundrade p apoteken4 ,lemeri1 ,baum1 ,rouelle m4fl41 t4o4m4 ,liebig i vrt rhundrade grundlade sina kemiska studier ssom farmaceuter4 ,scheele erhll aldrig annat tillflle att sysselstta sig med kemiska studier och forskningar n det apoteken lemnade4 ,vi ha sett huru ,scheele flyttade frn det ena apoteket till det andra1 nda till dess han blef bofast i ,kping4 ,frst i denna stad kunde ,scheele tnka p att inreda t sig ett laboratorium4 ,vid ankomsten till ,kping bodde han i ett rum p gstgifvaregrden och hans frsta laboratorium utgjordes af en frfallen bod med trasiga fnsterrutor1 till hlften afplankad fr kdon och kerredskap4 ,hr uppsatte han ngra enkla ugnar4 ,sedan ,scheele upprttat apoteket ur dess frfall och kommit i en jmfrelsevis bergad stllning1 inredde han ett nytt laboratorium1 som synes hafva varit efter den tidens ansprk ganska vl frsedt1 tminstone om man fr dma efter yttranden af spaniorerna d',elhujar1 ,bergmans lrjungar1 som beskte ,scheele i ,kping4 ,illustration3 ,scheeles apotek och bostad4 ,anvndes fortfarande till apotek4 ,illustration3 ,epitaphium i ,kpings kyrka4 ,uppsatt af ,apotekaresocieteten i ,stockholm4 ,illustration3 ,scheeles apparat fr beredande af syrgas4 7,kopia ur ,luft und ,feuer47 ,illustration3 ,qvarlefvor frn ,scheeles laboratorium och apotek4 ,de apparater ,scheele begagnade voro de aldra enklaste2 ngra glaskolfvar1 retorter1 vanliga buteljer1 flaskor och framfr allt1 vid experiment med gaser1 oxblsor4 ,skulle en gas utvecklas1 band han en hopkramad oxblsa med ett snre vid retorthalsen och knt till ppningen1 d blsan var spnd4 ,nr han ville utveckla kolsyra1 insnrde han ngra bitar krita i bottnen p en oxblsa samt hlde s en utspdd syra i blsan1 hvars mynning hopbands1 sedan han frut s noga som mjligt hopkramat blsan4 ,bandet mellan kritbitarne och syran borttogs och gasen utspnde blsan4 ,nr han skulle framstlla qvfoxidgas1 fuktade han blsan invndigt med olja1 fr att blsan icke skulle angripas under frsket1 kastade deri ngra metallbitar1 hopkramade blsan och band dess mynning omkring en liten glasburk med salpetersyra4 ,nu nedskakades bitarne i salpetersyran i burken2 gasen utvecklades och spnde ut blsan1 som tillknts1 nr den blef full med gas4 ,skulle nu en gas flyttas ur en blsa till en flaska1 fyldes flaskan med vatten och korkades4 ,sedan bands blsans mynning ttt fver flaskans1 hvarefter flaskan vndes s1 att dess botten kom uppt och blsan nedt4 ,scheele fattade nu flaskan med venstra handen1 korken uttogs och fasthlls med den hgra4 ,vattnet rann ut i blsan1 under det gasen fylde flaskan4 ,nu insattes korken ter i flaskan1 som upp och nedvnd frvarades i ett krl med vatten4 ,nr han ville mtta vatten med en gas1 frfor han p nyss beskrifna stt1 men s att blott en fjrdedel af vattnet fick rinna ur flaskan i blsan1 hvarp flaskan korkades och skakades4 ,sedan togs korken ut1 s att en ny mngd gas fick strmma ur blsan i flaskan4 ,korken insattes1 flaskan skakades1 och samma operation upprepades #b-c gnger4 ,under sina experiment med gaser i oxblsor iakttog ,scheele1 att brnnbar luft 7vtgas7 lttare n andra gaser gr genom blsans vggar1 eller1 som vi med ett mera modernt uttryck sga1 diffunderar hastigare n andra gaser4 ,i stllet fr glasrr begagnade han ofta trrr1 i hvilka han inpressat gspennor4 ,scheeles hjelpmedel voro slunda de simplaste man kan tnka sig2 men hvad som brast i utrustningen1 ersattes genom skarp iakttagelsefrmga1 ihrdighet och snille4 ,under sina arbeten fste ,scheele uppmrksamheten vid alla detaljer och gick grundligt tillvga1 s att fga nytt terstod fr andra1 p de omrden han underskt4 ,han frde icke ordentliga anteckningar fver sina experiment1 men efter hans dd fann man ett antal lsa papper och illa medfarna sm annotationsbcker1#f hvari han p tyska antecknat en mngd dels egna1 dels andras frsk4 ,kongl4 ,vetenskapsakademien erhll visserligen af enkan tillstnd att genomlsa ,scheeles efterlemnade papper1 men man fann deribland intet spr af ngot frdigt eller pbrjadt arbete4 ,scheele brukade nmligen utan koncept nedskrifva sina afhandlingar1 hvilka utmrka sig genom stor precision1 innehllsrikedom och korthet4 ,de ro1 som ,dumas1 den nyligen hdangngne ryktbare kemikern1 sger1 sans modle comme sans imitateurs4 ,illustration3 ,scheeles kolsyreapparat4 ,ur ,luft und ,feuer4 ,,fotnot3 #e ,enligt ,kopp upprttades i #af3;de rhundradet af ,europas furstar laboratorier1 af allmnheten kallade guldhus1 i hvilka man sysslade med alkemi4 ,laboratorier fr kemisk forskning funnos fven vid #ag3;de rhundradet i ,tyskland1 och bekant r1 att ,carl ,,xi #afhe anlade ett laboratorium chemicum1 som frestods af ,urban ,hjrne4 #f ,i ,kongl4 ,vetenskapsakademiens bibliotek frvaras ett stort antal af dessa ,scheeles anteckningsbcker4 ,,iv ,de vetenskapliga arbeten1 genom hvilka ,scheele brutit nya banor fr den kemiska forskningen och i s hg grad inverkat p vetenskapens utveckling1 tillhra olika omrden1 ssom den allmnna och oorganiska kemien1 den organiska och t4o4m4 den fysiologiska kemien4 ,fr erhllande af en fversigt af dessa ,scheeles arbeten torde vara riktigast att lemna den kronologiska ordningsfljden sido och framstlla dem i systematiskt sammanhang4 ,i afseende p mnets beskaffenhet hafva vi d att frmst sysselstta oss med ,scheeles afhandling om luft och eld1 hvilken p tyska sprket utgafs #aggg1 men redan tv r frut var i manuskript frdig4#g ,detta arbete1 som p sin tid vckte ett mycket stort uppseende inom den vetenskapliga verlden1 fversattes #aghj p engelska och #agha p franska4 ,det innehller dels ett utomordentligt vrdefullt material af fakta och dels teoretiska frklaringar fver frbrnningens1 eldens1 ljusets och vrmets natur1 hvilka senare dock fr vr tid endast ega ett historiskt intresse4 ,fr att rtt fatta betydelsen af detta ,scheeles arbete och fven fr att finna frklaringen till ,scheeles egendomliga sigter om frbrnningen samt vrmets och ljusets natur1 r det ndvndigt att lemna en kort framstllning af de sigter1 som herskade vid tidpunkten fr framtrdandet af ,scheeles arbete4 ,oaktadt alla bemdanden under det frflutna rhundradet att stlla den kemiska forskningen p en af metafysiken oberoende bas1 hade man ej kunnat lsslita sig frn den hfdvunna uppfattningen att gemensamma egenskaper hos kropparne betingades af nrvaron i dem af gemensamma principer4 ,lran om flogiston1 det hypotetiska mne1 som man trodde frekomma i alla brnbara mnen1 var den sista lemningen af metafysikens inflytande p kemien4 ,den hrstammade i rtt nedstigande led frn den ,aristoteliska lran om de fyra elementen1 enligt hvilken lra eld inginge i alla brnbara mnen1 luft i de gasformiga1 vatten i de flytande och jord i de fasta4 ,vl hade ,boyle redan #affa uttalat sig emot antagandet att sdana metafysiska abstraktioner voro verkliga kroppar och fattat betydelsen af grundmnen i vr tids mening2 vl knde man i medlet af #ag3;de rhundradet att metaller1 som frkalkas 7oxideras7 i luften1 tilltaga i vigt i stllet fr att frlora ngot1 hvilket borde intrffa1 om det brinnande mnet frlorade ngot genom frbrnningen1 det m nu ha varit eld1 svafvel1 fet jord o4d4--icke desto mindre uppstod #agjb teorien om flogiston1 som egentligen r blott en ny upplaga af ,aristoteles' lra om elden1 och denna teori herskade nra ett rhundrade inom kemien4 ,scheele trodde fullt och fast p tillvaron af flogiston4 ,talrika frsk1 fretrdesvis utfrda vid hans underskning fver brunsten1 tycktes gifva vid handen att detta mne utgjorde en bestndsdel af vrmet1 ljuset och vtgasen4 ,knnedomen om luften var vid den tiden mycket ofullkomlig4 ristoteles' lra om luften ssom ett element medgaf1 d enligt denna en och samma grundsubstans eller materie inginge i alla element1 mjligheten att antaga frndringen af ett element till ett annat4 ,s trodde ,plinius att moln uppst1 genom frttning af luft1 och att luft uppstr af vatten4 ,paracelsus frestlde sig att luft bestode af eld och vatten4 ,sdana sigter som att vatten kunde frvandlas till luft voro vanliga nnu under senaste hlften af #ah3;de rhundradet4 ,ehuruvl man i allmnhet ansg att luften var ett element1 trodde man sig dock bra antaga i luften tillvaron af olika mnen4 ,s inbillade sig ,sylvius 7#affi7 att den underjordiska elden i nordliga trakter i atmosferen utkastade salpetersyrengor1 under det att sydliga vindar medfrde amoniak4 ,nr salpetersyran i luften frenades med amoniaken1 uppstod stark kld1 liksom nr man lser salmiak i vatten4 ,mayow satte samtidigt salpeterbildningen i samband med en viss bestndsdel i luften particul nitro-are1 som r verksam vid frbrnningen1 metallernas frkalkning samt andningsprocessen4 ,han visar att en del af luften r oduglig att underhlla frbrnningen1 men anser att solljuset frmr terbilda de particul nitro-are1 som frbrukats vid frbrnningen4 fven ,boyle hade frvissat sig derom1 att ngot borttoges ur luften under frbrnningen4 ,black visade #ageg att kolsyra uppstr i luften genom andningsprocessen1 och trodde att denna bestod i luftens frvandling till kolsyra4 ,den engelska forskningen var1 som man af det fregende finner1 p rtta vgen till lsningen af problemet om luften och dess frhllande till frbrnningen4 ,i andra lnder1 i synnerhet i ,tyskland1 rdde deremot de besynnerligaste sigter om luftens betydelse och natur4 ,boerhave trodde 7#agcb7 att kroppsvrmen kom af blodets rifning mot krlvggarne och att andningen af luft hade till ndaml att afkyla blodet i lungorna1 der det utsattes fr den starkaste friktionen4 ,frst under #aggj-talet utbildades riktiga sigter om luften genom forskningar af engelsmannen ,priestley1 svensken ,scheele och fransmannen ,lavoisier4 ,redan #agga hade ,priestley funnit att vxterna frmdde gra sdan luft1 som ej kunde andas1 nyo duglig fr respirationsprocessen1 eller att luften innehller en bestndsdel1 sm underhller lifsprocessen1 och att vxterna kunna af kolsyra bereda denna luftens bestndsdel4 ,den #a3sta augusti #aggd framstlde han ur qvicksilfveroxid syrgas i rent tillstnd4 ,syrgasens ndvndighet fr frbrnningen och andningen visade ,priestley vl1 men han antog att syrgas var luft befriad frn flogiston samt att luften utgjordes af tvnne gaser1 flogisticerad och deflogisticerad luft4 ,den flogisticerade luftens natur af en srskild gas visade skotten ,rutherford1 #aggb1 p det stt att han med kalilut borttog kolsyran ur den luft1 hvari djur respirerat4 ,han fann d1 att den terstende luften var oduglig till frbrnning och andning4 ,lavoisier visade fre syrets upptckt1 att metallerna vid oxidation upptaga luft och att oxiderna derigenom vga mer n metallerna 7#aggb74 ,efter upptckten af syrgasen uppstlde han sin frbrnningsteori1 genom hvilken den kemiska forskningen intrdde i en ny epok och flogistonteorien strtades 7#aggh och #aghc74 ,scheeles underskningar fver luft och eld voro redan #agge afslutade och utan tvifvel utfrda utan knnedom om ,priestleys kort frut gjorda upptckter4 fven om ,scheeles upptckt af syrgasen r ngot senare n ,priestleys1 mste man lta ,scheele med honom dela ran af denna fr vetenskapens utveckling epokgrande upptckt4 ,i sitt arbete om luft och eld visar ,scheele genom talrika1 lika enkla som sinrika experiment1 att luften sammansttes af tvnne olika gaser1 eldsluft 7nu syrgas7 och skmd luft 7nu qvfgas71 af hvilka den frra utgr #a_/c af luften4 ,senare underskningar utfrda med ojmfrligt bttre hjelpmedel ha visat1 att syrehalten i luften uppgr till #ba volymprocent4 ,illustration3 ,scheeles frsk fver flugors respiration4 7,kopia ur ,luft und ,feuer47 ,syrgasen framstlde ,scheele p mnga stt1 dels genom upphettning af salpeter1 dels af brunsten och svafvelsyra1 dels af qvicksilfveroxid1 dels fven af salpetersyra4 ,han fann att mnen brinna i syrgas med vida strre liflighet n i vanlig luft1 att syrgasen lses lttare n qvfgas i vatten samt att den r tyngre n qvfgas4 ,han visar att syrgasen r oumbrlig fr frbrnningen1 fr andningen och fr frns groning4 ,fr att dagalgga luftens frndringar genom andningen1 respirerade han s lnge han kunde den i en oxblsa inneslutna luften och fann d att en ansenlig mngd kolsyra hade bildats4 fven satte han flugor i en burk1 bvari han lagt en med honing bestruken papperslapp4 ,efter ett par dagar hade flugorna dtt1 luftens volym var ofrndrad1 men en fjrdedel af luften hade frvandlats till kolsyra4 ,samma frsk repeterade han med rtor1 som fingo gro i en instngd volym luft4 fven hr frlorade luften syrgas och vann kolsyregas4 ,efter #ad dagar hade rtorna upphrt att vxa2 han aflgsnade nu kolsyran med kalkmjlk1 blandade den qvarvarande skmda luften med #a_/c syrgas och fann att rtor nu kunde gro i denna luft1 hvadan sledes syrgasens ndvndighet fr groningsprocessen var bevisad4 ,i ren syrgas kunde andra sidan rtorna icke frms att utvecklas4 ,redan under sina fregende frsk med brunsten1 fr hvilka jag i det fljande skall redogra1 hade ,scheele uti mangansuperoxiden funnit ett mne1 som med begrlighet borttager flogiston ur brnbara mnen 7det r1 efter vr tids uttrycksstt1 syrstter dem71 samt att mangansuperoxiden1 som fr sig r olslig i svafvelsyra1 dock genom stark upphettning med nmda syra ger ett salt af flogisticerad brunsten 7d44 manganoxidul74 ,hraf drog ,scheele den slutsatsen1 att genom upphettningen af brunsten med svafvelsyra den frra mste hafva upptagit flogiston2 men hvarifrn8 ,intet annat terstod n antagandet att vrmet hade lemnat det fr brunstenens lsning erforderliga flogiston4 ,p samma stt1 nr ,scheele destillerade salpeter med svafvelsyra samt fann att retorten vid slutet af destilleringen fyldes1 med rda ngor af flogisticerad salpetersyra 7nu undersalpetersyra7 samt att dessa ngor innehllo syrgas1 slt han att vrmet1 som genomtrngde apparatens vggar1 hade lemnat sitt flogiston till salpetersyran4 ,syrgasen1 som erhlls s vl i frra som senare experimentet1 ansg ,scheele vara vrmets andra bestndsdel4 ,sledes var vrme en frening af flogiston med eldsluft4 ,omvndt bestod frbrnningen i en frening af luftens eldsluft med flogiston i de mnen1 som frbrnnas1 hvarigenom vrme alstrades4 ,vrmet utstrlar genom vggarne p de krl1 i hvilka frbrnningsfrsken utfrdes1 och deraf frminskningen af luftmngden i krl1 hvari han brnde vtgas1 fosfor och dylikt4 ,men ljuset1 som utstrlar vid frbrnningsfenomenen1 hvad r det8 ,ljuset1 svarar ,scheele1 r fven en frening af eldsluft och flogiston1 men mer rik p flogiston n vrmet4 ,han skte bevisa detta genom att lta ljuset inverka p de dla metallernas kalker 7oxider74 ,dessa oxider blefvo s reducerade1 d4v4s4 de hade upptagit flogiston ur ljuset4 ,de olika ljusslagen voro enligt ,scheele olika freningar af eldsluft med flogiston1 detta p den grund att han funnit det violetta ljuset hafva p klorsilfver en kraftigare snderdelande verkan n andra ljusslag4 ,man ser hraf1 att ,scheele upptckt det vigtiga faktum1 som ligger till grund fr fotografien4 ,den oriktiga tolkning han gaf fenomenet1 frminskar icke i ngon mn vrdet af sjelfva faktum4 ,scheeles underskning fver ljuset ledde honom att sysselstta sig med fosforescerande kroppar4 ,ssom bekant finnas mnga mnen1 som vid slag1 rifning eller upphettning bli sjelflysande4 ,ett sdant mne r mineralet flusspat4 ,efter lindrig upphettning fosforescerar denna stenart1 men icke efter gldgning4 ,detta beror enligt ,scheele derp1 att flusspaten innehller flogiston1 som vid upphettningen frenas med vrmet till ljus4 ,om ter stenen gldgats1 har allt flogiston borttagits1 och ljus kan nu ej uppst4 ,fr frklaringen af lysandet hos bononisk fosfor1#h antar ,scheele att detta mne har porer1 i hvilka ljuspartiklarne intrnga1 d det utsattes fr solljuset4 ,att pyrofor#i tnder sig i luft1 visar ,scheele bero p nrvaro af fukt i luften4 ,i torr luft tndes den icke4 ,antndningen kommer1 som vi nu veta1 deraf att svafvelkalium i fuktig luft hftigt syrstter sig4 ,scheele frklarar antndningen p det stt1 att alkalit i pyroforen upptager vatten och afger flogiston1 som med eldsluften frenas till vrme och ljus4 ,den mrkvrdiga1 explosiva guldfrening1 knallguld1 som erhlles d en lsning af guldklorid flles med amoniak1 hvilken redan ,basilius ,valentinus i #ae3;de rhundradet lrde bereda och nu fr tiden anvndes till frgyllning af porslin1 blef sedan freml fr ,scheeles underskningar4 ,bergman hade visat1 att detta preparat utgres af guldkalk och amoniak4 ,scheele underskte den gas1 som vid explosionen uppstr4 ,fr att gra explosionen mindre vldsam blandade han knallguldet med svafvelsyradt kali4 ,han fann nu att dervid uppstr skmd luft 7qvfgas74 ,explosionen frklaras slunda3 knallguld bestr af guldkalk och amoniak1 hvilken senare bestr af flogiston och skmd luft2 vrmet som trffar knallguldet afger flogiston t guldkalken1 hvaraf uppstr metalliskt guld1 under det vrmets eldsluft frbrnner amoniaken1 s att skmd luft uppstr4 ,hraf var ock visadt1 att amoniak utgres af qvfve och flogiston1 eller vte1 enr vtgasen enligt ,scheele var tmligen rent flogiston4 ,att vissa svafvelfreningar vid tillsats af syror utveckla en illaluktande gas samt att denna gas r brnbar och svrtar silfver1 var fre ,scheeles tid bekant4 ,scheele drager nu denna stinkande svafvelluft 7svafvelvte7 inom omrdet fr sina forskningar4 ,han finner att man ltt kan erhlla den p det n i dag vanliga sttet1 att lsa svafveljrn i syror4 ,genom inverkan af klor och salpetersyra uppstod af gasen svafvel1 och nr han erhll samma gas genom att upphetta svafvel i vtgas1 var dermed dess sammansttning bevisad4 ,vtgas eller1 ssom denna gas fr hundra r sedan kallades1 brnbar luft trodde ,scheele utgras af flogiston och vrme2 men sedan ,lavoisier1 ,cavendish och ,priestley visat att vatten uppkommer1 nr vtgas brinner1 samt att vtgas uppstr1 nr man leder vattenngor fver gldande jrn1 ndrade ,scheele sina sigter om eldsluften1 hvilken han nu trodde sammansatt af ett principium salinum1 vatten och flogiston1 af hvilka bestndsdelar den frstnmda med flogiston ger vrme1 och vattnet frorsakar vigttillkningen af den brnda kroppen4 ,scheeles sigter om frbrnningens frlopp drogo sig visserligen samtidens uppmrksamhet1 men de spelade ingen rol i vetenskapen2 ty kort efter det ,scheeles arbete om luft och eld utkommit1 utbredde sig ,lavoisiers riktiga lror om frbrnningen segrande fver den vetenskapliga verlden4 ,detta frringar emellertid icke vrdet af de faktiska upptckter1 ,scheele gjort1 och som alltid skola frblifva vetenskapens egendom4 ,utom denna ryktbara bok om luft och eld har ,scheele offentliggjort ett betydande antal vetenskapliga specialafhandlingar1 af hvilka en del mste anses som de vigtigaste i hela den kemiska litteraturen4 ,de flesta af dessa arbeten finnas tryckta i ,kongl4 ,vetenskapsakademiens handlingar och hafva blifvit fversatta p frmmande sprk4#aj ,mineralet flusspat1 som antrffas i blygrufvor i ,england och annorstdes samt hos oss vid ,gislf i ,skne samt vid ,garpenberg1 hade lnge varit kndt fr sin mrkvrdiga egenskap att efter upphettning lysa i mrkret4 ,det var naturligt att ,scheele under sina forskningar fver ljusets natur skulle sysselstta sig med denna naturprodukt4 ,han upptckte s 7#agga7 att flusspaten med svafvelsyra ger en egendomlig1 frn alla andra skild syra1 som hade den besynnerliga egenskapen att frta glas4 ,genom denna mrkvrdiga syras frening med kalk lyckades ,scheele framstlla samma mne som bildar den naturliga flusspaten4 ,ssom bekant r denna syra vtefreningen af ett grundmne1 fluor1 som man nnu icke kunnat framstlla4 ,af alla frhllanden att dma str det nrmast syret och kloren samt frekommer i naturen tmligen allmnt utbredt4 ,fluorvtesyran har nnu ej ftt ngon strre teknisk anvndning1 men begagnas p laboratorier som ett oumbrligt hjelpmedel vid analys af mnga mineral4 ,mineralet brunsten var af de gamle kndt och anvndt vid rening af glas4 ,de frvexlade det med magnetjrnet1 hvaraf uppkom benmningen magnesia1 manganensis1 magnesia vitrariorum4 ,knnedomen om detta minerals natur var dock p ,scheeles tid mycket ofullkomlig4 ,ngra trodde att brunstenen var ett slags jrnmalm1 ,cronstedt frde den till jordarterna1 men ,bergman trodde att den hade metalliskt lynne4 ,under ,scheeles vistelse i ,upsala uppmanade ,bergman honom att underska brunstenens natur1 och denna underskning1 mhnda ,scheeles vigtigaste1 blef efter trenne rs arbeten frdig #aggd4 ,han lyckades derigenom ej blott bevisa att brunstenen innehll ett nytt grundmne1 mangan1 utan upptckte derjmte ssom frorening i brunstenen en ny jordart1 baryt1 samt1 hvad som var nnu vigtigare1 att brunstenen med saltsyra ger klor4 ,detta grundmne1 hvars betydenhet blott str syrets efter1 blef slunda upptckt4 ,genom att behandla brunsten med olika syror och reaktionsmedel visade ,scheele1 att detta mne har en stark attraktion till det brnbara 7flogiston7 eller r1 efter vrt uttrycksstt1 ett kraftigt oxidationsmedel1 att det icke lses af ngon syra med mindre ett mne rikt p flogiston finnes nrvarande1 men att det d 7efter reduktion7 ger med syror frglsa lsningar1 ur hvilka man kan flla en frn alla bekanta oxider skild jordart eller metallkalk4 ,scheele frskte visserligen att genom gldgning af denna kalk 7manganoxidul7 med kol reducera en metall1 men det lyckades honom icke1 emedan han ej hade till sitt frfogande ugnar1 hvilka lemnade deltill erforderlig helvetis-eld1 som han sjelf sger4 ,hans vn ,gahn1 hvilken ,scheele meddelade alla sina rn om brunstenen1 lyckades deremot ur mangankalken med kol reducera en jrnet liknande metall1 som frst kallades brunstensmetall och brunstenskonung1 sedermera magnesium och slutligen mangan4 ,ssom bekant spelar denna metall en vigtig rol vid nutidens frdling af jrn4 ,att brunsten1 d den smltes med salpeter1 ger en massa1 som med grn frg lses i vatten1 knde redan ,glauber 7#afei74 ,man visste ock att den grna lsningen smningen frndrar frg och blir violett4 ,scheele trodde att lsningen egentligen var bl1 men genom fint frdelad jrnoxid synes grn4 ,att frgen ltt frsvinner samt att brunsten d utflles1 visade ,scheele4 ,sedan den tiden kallades den grna smltan af brunsten och salpeter mineral-kameleon4 ,ssom vi nu veta hrleder sig den grna frgen af mangansyra1 och den gaf ,scheele en fingervisning att ska mangan i vxtaska1 der den ock antrffades4 ,mangans frekomst i jrnmalmer och i metalliskt jrn upptcktes sedermera af ,bergman4 ,d ,scheele uppvrmde brunsten med saltsyra1 fann han att en gulaktig1 p andningsorganen hftigt inverkande gas uppstod4 ,gasen hade1 sger han1 en ganska knbar1 stickande lukt1 som var hgst besvrlig fr lungorna4 ,han samlade den i en oxblsa1 men oxblsan frttes liksom af salpetersyra4 ,ett annat stt att uppsamla gasen mste derfr anvndas4 ,s fstade han tomma flaskor vid retorthalsen och ttade mellanrummet med pappersstrimmor1 som efter frsket befunnos starkt angripna4 ,hans frsk med denna gas1 nu bekant under namnet klor1 visade att insekter gonblickligen ddades deraf1 att eld slcktes deri1 att den hftigt angrep metaller1 till och med guld4 ,korkarne1 med hvilka flaskorna1 i hvilka gasen frvarades1 sltos1 syntes anfrtta liksom af skedvatten1 hvilket visade gasens hftiga inverkan p organiska mnen4 ,d ,scheele med lackmus ville prfva om kloren hade sur eller alkalisk reaktion1 befans frgen utblekas4 ,likaledes blektes blommor och vxtfrger4 ,han fann att dervid uppstr saltsyra4 ,kloren ansg ,scheele hafva uppkommit af saltsyran1 derigenom att brunstenen rfvat flogiston ur den samma1 och blekningen mste fljaktligen bero p1 att kloren upptager flogiston ur frgmnena och s nyo ger saltsyra4 ,om vi i stllet fr flogiston sga vte1 s r denna frklaring alldeles riktig4 ,kloren var enligt den tidens uppfattningsstt deflogisticerad saltsyra4 ,det finnes knapt ngot element1 som i kemistens hand varit en s mktig hfstng fr nya sanningars upptckande som kloren4 ,men kloren har fven stort praktiskt1 man kan vl sga nationalekonomiskt vrde4 ,klorens af ,scheele upptckta egenskap att bleka organiska frgmnen har gjort den ldre ngsblekningsprocessen1 som krfver bde stor areal1 lng tid och fljaktligen stora hvilande kapital1 fverfldig4 ,visserligen verkar den rena kloren allt fr hftigt p vfnadernas trdar2 men om man lter alkalier eller slckt kalk uppsupa klorgas1 erhller man preparat 7under-klorsyrliga salter71 som1 rtt anvnda1 hastigt bleka utan att skada vfnaden4 ,det var fransmannen ,berthollet som1 genom att i tekniken infra dessa blekningsmedel1 gjorde den textila industrien en ovrderlig tjenst4 ,ett bevis p ,scheeles ovanliga skarpsynthet vid nya mnens underskning r hans vigtiga upptckt af baryt1 hvilken oxid han frst fann som en frorening i brunsten4 ,han dagalade denna jordarts olikhet med alla frut knda4 ,gahn fann sedermera att den utgjorde en hufvudbestndsdel i mineralet tungspat1 hvarfr den af ,bergman benmdes tungjord4 ,namnet frndrades sedermera af ,morveau till barote och af andra till baryt4 ,baryt och dess salter ro1 ssom bekant1 i vr tid oumbrliga reagens p alla laboratorier4 ,i nrmaste samband med detta ,scheeles stora arbete str hans upptckt af arsenikens syra 7#agge74 ,han hade vid sina frsk med brunsten funnit1 att detta mne lses i syror vid nrvaro af hvit arsenik1 hvaraf han slt att arseniken afgaf flogiston till brunstenen4 ,han frskte nu inverkan af deflogisticerad saltsyra1 eller klor1 p hvit arsenik och fann att denna lstes till en frut oknd syra1 arseniksyran4 ,hraf var sledes dagalagdt1 att metallen arsenik genom att berfvas flogiston 7d4v4s4 oxideras7 ger tvnne syror1 nmligen den hvita arseniken och arseniksyran4 ,nr ,scheele lt arseniksyra inverka p zink1 erhll han den ytterligt giftiga gasen arsenikvte4 ,om denna gas sger ,scheele1 att han blandade den med #b_/c ordinr luft i en kolf och nrmade ett ljus till kolfppningen4 ,nu tndes luften i kolfven med en smll1 lgan for mot handen1 denna blef fverdragen med brun frg1 som var regulus arsenici1 och lemnade efter sig en obehaglig1 arsenikalisk lukt4 ,scheele tyckes slunda ha handskats ngot ovarsamt med denna gas1 som #dj r senare kostade kemikern ,gehlen lifvet4 ,illustration3 ,staty af ,carl ,wilhelm ,scheele4 ,skizz af ,j4 ,brjeson4 ,i medlet af #af3;de rhundradet frstod man med fosfor 7af grek4 phosphoros1 ljusbraren7 allehanda mnen1 som hade egenskapen att lysa i mrkret utan att brinna med lga4 ,dit rknades t4 ex4 den bononiska fosforn 7sid4 #cc74 ,namnet fverflyttades sedermera p det grundmne1 som n i dag br detta namn4 ,en tysk alkemist1 ,brand1 enligt ngra f4 d4 soldat1 enligt andra en bankrutterad kpman1 upptckte1 under det han sysslade med urin fr att deraf bereda ett elixir1 som han menade skulle frvandla silfver till guld1 ett mrkvrdigt mne1 hvilket starkt lyste i mrkret och var i hg grad brnbart4 ,beredningssttet hemlighlls1 men sldes slutligen till en viss ,krafft1 som #afgf och #afgg reste omkring i ,europa och vid furstliga hof frevisade det besynnerliga mnet4 tt fosforn kan beredas af annat rmne n urin1 nmligen ben1 var en vigtig upptckt1 emedan den sedermera mjliggjorde fosforns anvndning i tndsticksindustrien4 ,med denna upptckt frhller det sig s1 att ,scheele hade i askan efter brndt hjorthorn funnit kalkjord med ett fr honom obekant mne4 ,han omtalade detta rn fr sin vn ,gahn1 som deri fann fosforsyra4 ,till en brjan ville ,scheele ej tro derp1 men fvertygade sig dock om riktigheten p det stt1 att han i ,upsala #aggj tillverkade fosfor af ben4 ,som bekant hrleder sig s4 k4 kallbrcka hos jrn af en halt af fosfor4 ,denna fr jrnindustrien vigtiga upptckt skedde p det stt1 att ,meyer i ,stettin och ,bergman i ,upsala samtidigt 7#aghj7 iakttogo att en hvit bottensats bildas1 nr man lser kallbrckt jrn i utspdd svafvelsyra4 ,bgge funno att denna bottensats vid nedsmltning med kol och flussmedel ger en skr och lttsmlt metall1 hvilken ,meyer kallade hydrosiderum1 men snart fann likna fosforjrn4 ,scheele bevisade sedermera1 #aghe1 genom att framstlla ren fosfor af kallbrckt jrn1 att fosforn r den rtta orsaken till kallbrcka4 ,p ,scheeles tid hade man ganska oriktiga frestllningar om lerjorden eller1 som den d kallades1 alun-jord4 ,s trodde ,baum1 att alunjord var kiselsyra och att lera var alunjord smittad af svafvelsyra4 ,scheele visade #aggf oriktigheten af dessa pstenden och dagalade1 att lerjorden r vl skild frn kiseljorden4 ,han smlte bergkristallpulver med pottaska och erhll verkligen litet alun1 nr han lste den smlta massan i svafvelsyra2 men det r betecknande fr ,scheeles skarpsinnighet1 att han snart insg att alunet kunde ha bildats p bekostnad af leran i de deglar han anvnde vid smltningen4 ,han repeterade derfr frsken och begagnade dervid jrndeglar och erhll d icke alun4 ,orsaken att ,baum kunde ha kommit till s oriktiga slutsatser om lerjordens natur var nu klar2 han hade ftt lerjord ur sina deglar4 ,den vanliga grafiten eller blyertsen1 som vi begagna till blyertspennor1 r ett mineral1 om hvars natur man vid ,scheeles tid icke hade ngon sker knnedom4 ,gahn och ,hjelm hade funnit att blyerts vid rostning i muffel1 utan att ngon synlig rk uppstr1 frflyktigas s nr som p en ringa terstod af jrnkalk 7jrnoxid74 ,det tycktes sledes efter den tidens skdningsstt1 som om blyerts till strsta delen utgjordes af flogiston4 ,efter sin vana vid underskning af obekanta mnen behandlade ,scheele 7#aggi7 blyertsen1 med allehanda syror1 men de inverkade icke derp4 ,endast arseniksyran angrep vid hg temperatur blyertsen1 hvarunder arsenikmetall afsatte sig i retorten4 ,sedan ,scheele vid retortmynningen fastbundit en oxblsa och repeterat frsket1 visade det sig att oxblsan var fyld med ren luftsyra 7kolsyra74 ,samma sak intrffade d han upphettade blyerts med salpeter4 ,blyertsen gaf sledes vid frbrnning kolsyregas1 och hraf slt ,scheele1 att blyerts r en sort mineraliskt svafvel eller kol1 hvars bestndsdelar ro luftsyra frenad med en stor mngd flogiston eller1 efter vrt uttrycksstt1 kol4 ,att det i syror olsliga mne1 som finnes i tackjrn1 ocks r blyerts1 visar ,scheele fvenledes genom att oxidera det med salpeter4 ,hrmed var sledes det fr jrnets metallurgi s vigtiga faktum funnet1 att jrn innehller grafit1 och uppslaget vunnet fr kommande underskningar fver skilnaden mellan smidesjrn1 stl och tackjrn1 hvilka s djupt ingripit i detta rhundrades jrnindustri4 ,i mineralriket frekommer1 ehuru tmligen sparsamt1 ett mineral1 som mycket liknar grafiten samt ofta blifvit dermed frvexladt4 ,till skilnad frn grafit1 eller plumbago1 benmdes detta mineral molybdna 7af grek4 molybdos1 bly1 fr dess likhet med blymalm74 ,redan innan ,scheele utfrt sin nyss anfrda underskning fver grafiten1 hade han #aggh visat att detta mineral utgjordes af svafvel och ett mne1 som vid oxidering gaf en hvit1 kristallinisk jordart1 med en syras egenskaper4 ,scheele frmodade visserligen att denna syra var en metallisk jord men emedan han icke kunde frambringa tillrckligt hg temperatur1 lyckades han icke derur reducera ngon metall4 ,denna uppgift lstes #aghb af ,hjelm4 ,molybden r ett i mnga hnseenden mrkvrdigt grundmne1 hvars kemiska frhllanden blifvit utredda hufvudsakligen genom svenska kemister4 ,under sina omfattande underskningar fver molybdensyrans salter upptckte ,svanberg och ,struve #ahdh att en sur lsning af molybdensyrans amoniaksalt ger med fven sm spr af fosforsyra en vackert gul fllning1 genom hvilket frhllande man nu kan med strsta ltthet upptcka fosfor och fosforsyra i snart sagdt alla blandningar samt med stor skrpa bestmma halten af fosfor i jrn4 ,ett par r eftert upptckte ,scheele den dittills obekanta oxiden till det grundmne1 som nrmast ansluter sig till molybden1 nmligen volfram4 ,vid underskning af ett hvitt mineral1 som frekommer i ,bispbergs jrngrufva och lnge genom sin betydliga tyngd vckt mineralogernas uppmrksamhet1 fann han att detta mineral utgjordes af kalksaltet till en ny syra4 ,han visar svl likheterna som olikheterna mellan denna syra och molybdensyran4 ,t4 ,bergman anfrde i ett tillgg till ,scheeles afhandling mnga skl som visade1 att svl molybdensyran som volframsyran voro metalliska kalker1 hvilket1 ssom ofvan nmdt1 besannades1 hvad molybdensyran angr1 genom ,hjelms frsk att reducera molybdenmetall4 ,volframmetallen deremot reducerades #aghc af tvnne spanska kemister1 brderna d',elhujar1 som i ,upsala studerat kemi under ,bergman och i mineralet volfram funnit ,scheeles tungstensyra i frening med jrnets och manganens oxider4 ,volframmetallen kallades frst tungstensmetall1 men erhll sedermera i ,tyskland och ,sverige namnet volfram1 i ,frankrike benmningen tungsten4 ,i ,england benmnes detta grundmne dels tungsten1 dels scheelium1 till minne af upptckaren4 ,volfram har nnu icke erhllit ngon strre teknisk anvndning4 ,den ingr i ngra frger1 och volframsyrans natronsalt har visat sig vara ett ypperligt medel att skydda ltt antnda tyger att taga eld4 ,af vigt fr medicinen blef ,scheeles nya metod att tillverka kalomel p vta vgen1 hvarom han hll fredrag den enda gng han var nrvarande i ,vetenskapsakademien4 ,all i vrt land till medicinskt bruk anvnd kalomel beredes efter ,scheeles metod4 nnu ngra arbeten af ,scheele1 t4 ex4 om beredningen af den vackra grna1 men tyvrr hgst giftiga mlarefrgen1 ,scheeles grnt1 m4 fl41 terst fr att denna teckning af ,scheeles bidrag till den oorganiska kemiens utveckling skulle bli fullstndig1 men de torde1 ssom mindre betydande1 kunna frbigs4 ,knnedomen om de mnen1 som frekomma i de lefvande organismerna1 var p ,scheeles tid s godt som ingen4 ,det r en af ,scheeles oddliga frtjenster att frst hafva brutit detta s rika och vigtiga flt fr forskning1 hvilket i vra dagar blifvit med sdan ifver och framgng bearbetadt och lemnat resultat1 som i hg grad utfvat inflytande p industrien och medicinen4 ,frmst bland ,scheeles underskningar inom den organiska kemien skall i det fljande redogras fr den msterliga afhandlingen om berlinerbltt1 hvilken klart visar ,scheeles sllsynta frmga att fven p de svraste omrden leta sig fram till sanningen4 ,frgfabrikanten ,diesbach i ,berlin hade tillflligtvis i brjan af frra rhundradet erhllit en vacker bl frg1 bekant under namnet berlinerbltt4 ,dess beredningsstt hemlighlls1 till dess ,woodward #agbd offentliggjorde det4 ,sedan denna tid frestade mnga kemister sina krafter fr att lra knna naturen af denna vackra frg1 men de kommo blott till oriktiga och besynnerliga resultat4 ,scheele underskte frst den s4 k4 blodluten1 hvaraf frgen beredes och som utgres af en lsning af cyankalium4 ,han fann att denna blodlut1 om den fick st i luften1 frlorade sin egenskap att med jrnsalter gifva fllning af berlinerbltt4 ,han lt sedan blodlut st i slutet krl1 hvarigenom den icke frndrades4 ,nu anade han att det var luftens kolsyra1 som var orsaken till att luten frderfvades1 nr den var utsatt fr fullt lufttilltrde1 hvarfr han hlde blodlut i en med kolsyra fyld flaska som tillkorkades4 ,nu frderfvades luten p ganska kort tid1 men d han vid flaskans kork fste ett med jrnoxid fverstruket papper1 fann han att detta vid fuktning med saltsyra blef bltt4 ,sledes fans intet tvifvel mer1 att det tingerande mnet var flyktigt4 ,han beredde nu strre mngder af detta flyktiga mne p det stt1 att han destillerade blodlutsalt med svafvelsyra4 fven af berlinerbltt framstlde han samma mne4 ,han kokade nmligen berlinerbltt med qvicksilfveroxid och vatten1 erhll s en lsning af cyanqvicksilfver1 hvilken snderdelades med jrn och svafvelsyra1 hvarefter alltsammans destillerades4 ,han erhll s en frgls vtska1 om hvilken han sger3 ,detta mne har en besynnerlig1 ej oangenm lukt2 en smak1 som stter nstan litet p stt och r ngot hettande i munnen samt retar med det samma till hosta4 ,fga anade ,scheele att han nu hade under hnder ett af de giftigaste mnen kemien knner1 blsyran1 hvaraf blott ngra f droppar fordras fr att gonblickligen dda en stark hund4 ,scheele iakttog att blsyrans nga r brnbar och att vid frbrnningen kolsyra uppkommer1 hvaraf var tydligt1 att blsyran innehller kolsyra och flogiston 7 kol74 ,emedan han funnit att flyktigt lutsalt 7amoniak7 uppkommer1 nr man destillerar berlinerbltt1 frskte han att bereda blodlut genom att upphetta en blandning af pottaska och kol samt inlgga salmiak i den gldande blandningen4 ,det visade sig nu1 att han fick blodlut1 nr han lste terstoden i vatten4 ,deremot lyckades han ej f blodlut genom att lsa den massa han erhll1 d han upphettade pottaska och kol enbart4 ,blsyran mste slunda best af flyktigt lutsalt 7amoniak71 luftsyra 7kolsyra7 och flogiston4 ,tolkas detta i fverensstmmelse med vr uppfattning1 bli blsyrans bestndsdelar kol1 qvfve och vte1 hvilket ssom bekant1 r fullt riktigt4 ,scheeles #aghb beskrifna frsk med eterarter visa att han hade framstlt aldehyd1#aa detta mrkvrdiga mne1 som gifvit upphof till en s stor mngd vigtiga freningar4 ,nr han destillerade alkohol med brunsten och svafvelsyra1 erhll han en eter1 som har en frtrffelig lukt4 ,denna eter var intet annat n aldehyd1 sedermera af ,liebig #ahhe erhllen i rent tillstnd4 ,likaledes synes ,scheele under dessa sina frsk ha erhllit kloral1 samma mne som nu ftt en s vidstrckt anvndning i medicin4 ,scheeles yrke ledde honom #aghc till en vigtig upptckt nmligen af glycerin1 en tid kallad ,scheeles oljesocker4 ,d man kokar blyglete med vatten och oljor1 bildas plster1 som ,scheele riktigt kallar ett slags tvl1 hvilken icke lses i vatten4 ,vid underskning af den vtska1 som terstr efter plsterberedningen1 fann nu ,scheele glycerin1 hvilket mne i vra dagar spelar en vigtig rol som rmne fr framstllandet af nutidens kraftiga sprngmnen4 ,uti sin afhandling om en ny metod att konservera ttika 7#aghb7 visar ,scheele1 att ttikans frstring vid frvaring kan frhindras1 derigenom att man upphettar den till kokning4 ,han uppfinner sledes samma metod1 den ,appert'ska1 som sedermera ftt s stor anvndning vid konservberedning och som1 efter hvad ,pasteur i vra dagar visat1 beror derp1 att genom kokningen jsningsvckande mikrober ddas4 ,de mnen1 som frorsaka den sura smaken hos frukter1 br och vegetabilier i allmnhet1 eller vxtsyrorna1 voro icke bekanta vid ,scheeles tid4 ,underskningen af vxtsyrorna hrde till ,scheeles frsta vetenskapliga arbeten4 ,redan under vistelsen i ,malm hade han underskt harsyresaltet1 men man knner ej med visshet1 om han deraf lyckades framstlla oxalsyra1 emedan hans derom frfattade afhandling1 som inlemnades till ,vetenskapsakademien1 aldrig befordrades till trycket 7sid4 #i74 ,under vins lagring afstta sig p fatens vggar hrda kristallskorpor1 som ro bekanta under namnet vinsten4 ,att detta mne vid gldgning ger kolsyradt kali var vl bekant1 men om vinstenens organiska bestndsdel knde man intet4 ,d ,scheele konditionerade i ,malm1 sysslade han fven med vinsten och lyckades ur vinstenen med kalk bereda ett kalksalt1 hvilket1 snderdeladt med svafvelsyra1 gaf en frut oknd syra1 vinsyra4 ,s hade nu ,scheele funnit den metod att frigra organiska syror1 som sedermera ledde honom till upptckten af citronsyra samt pplesyra och n i dag i industrien anvndes fr fabriksmessig framstllning af de organiska syror1 som begagnas vid tygtryck4 ,upptckten af vinsyran blef icke offentliggjord af ,scheele sjelf1 utan af ,retzius1 ssom frut r 7sid4 #i7 omtaladt4 r #aghd upptckte ,scheele citronsyran uti citronsaft och fann ret derp1 att denna syra frekommer i krusbr och andra brsorter4 ,i krusbrsaft fann han nnu en annan syra1 plesyran1 hvars allmnna utbredning i vxtriket han fvenledes pvisade4 ,rabarberrot innehller ett mne1 hvilket knnes som fin sand mellan tnderna1 d den tuggas4 ,vid underskning af denna s4 k4 rabarberjord1 fann ,scheele #aghd att den utgjordes af oxalsyrans kalksalt4 ,hraf franleddes han fljande ret att underska ett stort antal rtter och barkslag p nrvaron af nmda salt1 hvars allmnna frekomst i vxtverlden slunda dagalades4 nnu en vigtig vxtsyra upptckte ,scheele kort fre sin dd1 nmligen gallplesyra eller som han kallade den gallplesalt4 ,genom destillering af denna syra erhll ,scheele den i fotografien anvnda pyrogallussyran4 ,benzoehartsets syra1 benzoesyran1 som man frut framstlde genom sublimering1 lrde ,scheele bereda p vta vgen4 ,af organiska syror1 som uppkomma vid oxidering af organiska mnen1 upptckte ,scheele slemsyran 7#aghj7 och sockersyran 7#aghe74 ,den frra syran1 kallad mjlksockerssyra1 bildas jmte oxalsyra vid inverkan af salpetersyra p mjlksocker2 den senare1 som p liknande stt uppstr af vanligt socker1 trodde ,scheele vara plesyra4 fven upptckte han pyroslemsyran1 som uppstr vid torr destillering af slemsyran4 ,till och med inom djurkemiens omrde strckte ,scheele sina forskningar4 ,de farliga konkretioner1 som uppst i urinblsan och frorsaka stenpassion1 urinsten1 underskte ,scheele #aggf4 ,han framstlde ur dem en frut oknd1 svrlslig syra1 urinsyra1 hvars frekomst i urin han likaledes dagalgger1 fvensom att urin frn frosspatienter r rikare p urinsyra n vanlig urin4 ,i nnu ett annat afseende lemnade ,scheele ett vigtigt bidrag till urinens kemi4 ,han fann nmligen att urinen innehller animalisk jord 7fosforsyrad kalk71 som finnes lst till fljd af urinens halt af fri syra1 men utflles1 nr man neutraliserar urinen med amoniak4--,nr ,scheele uppvrmde urinsyra med salpetersyra1 erhll han en lsning1 som hade egenskapen att frorsaka purpurfrgade flckar p hnderna4 ,den innehll sledes det mne1 som ,whler och ,liebig i sitt klassiska arbete fver urinsyrans snderdelningsprodukter kallat alloxan4 ,det r fven ,scheeles frtjenst att ha upptckt den vackra murexidreaktionen1 som n i dag anvndes fr upptckande af urinsyra4 ,genom torr destillering af urinsyra erhll han cyanursyra4 r #aghj underkastade ,scheele mjlken en underskning och skte finna orsaken till mjlkens ystning4 ,han iakttog att ost flles ur mjlk bde genom tillsats af syror och salter samt att den r lslig i alkalier4 ,att ostens utfllande medelst syror icke hrleder sig derifrn att syrorna neutralisera alkalit i mjlken1 visar han p det stt1 att han neutraliserar mjlk med salpetersyra och afdunstar vasslan1 som ej lemnade ett spr af salpeter4 ,han fann att osten innehller de syror1 som anvndas vid utfllningen1 samt att vatten1 surgjordt med mineralsyror1 lser ost1 under det organiska syror ej frhlla sig p detta stt4 ,han antager nu1 att ostens utfllande beror derp1 att ostmnet attraherar syran och att den s uppkomna freningen fr att lsas fordrar en strre mngd vatten n mjlken innehller4 ,att salter flla ostmnet lr enligt ,scheele frmodligen vara att finna uti vattnets nrmare affinitet till dessa salter1 n till osten4 ,i vra dagar har ,grimaux uttalat sigten att mnens koagulering beror derp1 att de frlora vatten samt att i vissa fall koagulering framkallas af salter derigenom1 att dessa berfva de upplsta mnena vatten4 sigten r1 som vi se1 mrkvrdigt fverensstmmande med den1 som redan fr fver hundra r sedan uttalades af ,scheele4 ,scheele fann vid underskning af ost1 att den innehller animalisk jord 7fosforsyrad kalk7 samt att ost i sina frhllanden nrmast liknar gghvita4 ,orsaken till gghvitans koagulering genom upphettning ansg ,scheele vara denna3 som ost och gghvita kunna frbinda sig med syror1 och deraf koaguleras1 och som alla de mnen1 hvilka med syror ing frening1 ocks kunna frenas med ,materia caloris1 hvarutinnan denna materie ofta liknar syror2 s tyckes vara sannolikt1 at ,materia caloris ingr med gghvitan en kemisk frening1 som sledes r orsaken at hon hrdnar4 ,vid underskning af surnad mjlk upptckte ,scheele mjlksyran1 en af de vigtigaste organiska syror4 ,af hvad ofvan blifvit anfrdt finner man1 huru omfattande1 vigtiga och grundlggande ,scheeles forskningar varit fr olika delar af kemien4 ,det r rent af hpnadsvckande att en enda man1 som ej uppndde mer n #dc rs lder1 kunnat under sin korta1 af nringsomsorger upptagna lifstid och med s obetydliga hjelpmedel medhinna s mnga och p kemiens alla omrden s djupt ingripande forskningar4 ,genom dessa upptckter har han inom vetenskapen rest sig en minnesvrd1 re perennius1 och mer n de fleste bidragit till den aktning och det anseende vrt land tnjuter bland nationer1 som frmjat forskningen1 vidgat vetandet och bidragit till mensklighetens framtskridande4 ,,fotnot3 #g ,fullstndiga titeln r3 ,carl ,wilhelm ,scheele's1 d4 ,knigl4 ,schwed4 ,acad4 d4 ,wissenschaft ,mitgliedes1 ,chemische ,abhandlung von der ,luft und dem ,feuer4 ,upsala und ,leipzig #aggg4--;,en andra upplaga p tyska utgafs #aghb4 #h ,bononisk fosfor eller bolognesersten var en gldgad blandning af tungspat och organiska mnen1 sledes vsentligen svafvelbarium4 ,det upptcktes #afjb af ,vincenzio ,cnscariolo1 en skomakare i ,bologna4 #i ,en blandning af svafvelkalium och fint frdeladt kol4 #aj ,scheeles samtliga arbeten utgfvos #aghh-hi af ,hebenstreit p latin i ,leipzig under titeln ,opuscula physica et chemica samt #agic p tyska af ,hermbstdt4--,hans i ,kongl4 ,vetenskapsakademiens ,handlingar offentliggjorda uppsatser fversattes #aghf p engelska af ,th4 ,beddoes och utkommo under titeln3 ,the chemical essays of ,c4 ,w4 ,scheele4 #aa ,redan #aggd vid underskningen af brunsten hade ,scheele erhllit en af salpetereter luktande vtska1 som mste ha innehllit aldehyd4 ,pris3 #a kr4 #ge re4